Så här kan din kommun främja din hälsa också utan social- och hälsovård

Kommunerna ska jobba målmedvetet på bred front: inom utbildningen, idrotts- och motionstjänsterna, mat- och kulturtjänsterna, planläggningen, miljön, trafiken och så vidare.

– Att främja invånarnas hälsa och välfärd är fortfarande en viktig uppgift för kommunerna. Det sker bland annat i skolor, på daghem, på rådgivningar, inom kultur- och idrottssektorn och i miljöplaneringen. Vi behöver fortfarande till exempel kostrådgivning, sexualrådgivning, idrottsmöjligheter och förebyggande av missbruk av olika slag. Bäst förverkligar kommunerna det här i samarbete med organisationer och föreningar, säger Vertti Kiukas.

Kiukas är verksamhetledare för Soste som är social- och hälsovårdsorganisationernas takorganisation. Hit hör både stora landsomfattande organisationer som Folkhälsan, Hjärtförbundet, Mannerheims barnskyddsförbund, Rädda Barnen och Diabetesförbundet.

Kommunen behöver lokaler, miljöer och trafik­lösningar som gör att invånarna kan syssla med hälsofrämjande aktiviteter, rekreation och vardagsmotion. Gång- och cykelleder, parker, avgiftsfria utegym, friluftsområden och idrottshallar är några exempel. Gatubelysning efter mörkrets infall ökar också invånarnas intresse för att cykla, promenera eller löpa utomhus.

– Under recessionen på 90-talet sa finansminister Sauli Niinistö att barnen kan klättra i träd om det inte finns pengar till kommunala motionsplatser. Det är ändå inte realiteterna i dag. Det är viktigt att kommunen erbjuder invånarna platser där de kan motionera och idrotta.

Kommunerna kan inte utgå från att den privata sektorn ska sköta allt, menar Kiukas.

– Genom att hålla priset för träning i konditionssal lågt ger kommunen alla invånare lika möjligheter att träna och sköta om sin hälsa. Samma gäller kulturutbudet som också är hälsofrämjande.

Oro för finansieringen

Kiukas oroar sig för om kommunerna kommer att fortsätta ge social- och hälsovårdsorganisationerna verksamhetsunderstöd också efter vårdreformen. Han hoppas att kommunerna inser att organisationer och föreningarna är viktiga bundsförvanter i det förebyggande hälso- och välfärdsarbetet.

– Vi måste ännu fundera på hur vi fortsätter samarbetet mellan organisationerna och kommunerna och dessutom utvecklar samarbetet mellan organisationerna och landskapen, säger han.

I vissa kommuner är de beslutande organen duktiga på att involvera sakkunniga från organisationer i beredningen av olika beslut, till exempel i nämnder och olika råd. Men många föreningsaktiva är också uppställda i val.

Kiukas ger väljarna ett råd inför kommunalvalet.

– Det finns cirka 1,5 miljoner föreningsaktiva i Finland och många av dem är kandidater i kommunalvalet. Fråga vad de har för åsikter om hälsofrämjande!

”Föreningarna viktiga för Nykarleby”

En liten stad som för länge sedan insett att det lönar sig att satsa på samarbete med föreningar är Nykarleby. Staden, med ca 7500 invånare, har ett rikt idrotts- och kulturliv trots att kultur- och fritidssektorn består enbart av några personer.

– Det är roligt att vi har så många olika föreningar inom kommunen. Vi har en stor och aktiv ridsport, motorsport, friidrott, skidåkning, karate, ishockey och innebandy, bara för att nämna några. Staden skulle inte själv kunna upprätthålla ett så här aktivt motions- och idrottsutbud, säger kultur- och fritidschefen Tina Nylund och berömmer ledarna och talkoandan inom föreningslivet.

Varje år delar Nykarleby ut cirka 60 000 euro till lokala föreningar med idrotts-, kultur-, ungdoms- och vårdverksamhet.

– Frågar man mig kunde stödet till föreningarna gärna fördubblas. Pengarna skulle nog komma till nytta, säger Nylund.

För att sporra och belöna föreningar och motionärer ställer Nykarleby kultur- och fritidssektor varje år i januari till med en populär idrottsgala för föreningarna. Stadens anställda dekorerar allaktivitetshallen Stjärnhallen, bär och dukar långbord, anlitar artister och ställer till med glamouröst galej för att hylla och sporra idrottare och motionärer i trakten.

– Vi satsar verkligen på idrottsgalan, vårt mål är att arrangera den bästa idrottsgalan i Finland. Invånarna får skicka in nomineringar i elva kategorier, allt från ”Årets junior” till ”Årets tränare” och ”Årets talkoarbetare”.

- Alla kommunens idrottare som under föregående år fått minst FM-guldmedalj belönas med en Nykarleby stads idrottsmedalj, och totalt brukar det faktiskt uppgå till cirka 30 FM guld-, silver- och bronsmedaljörer per år. Idrottare som uppnår något stort bör också hyllas på hemmaplan, säger Nylund.

På andra sidan Nykarlebyälven från kyrkan har kommunen samlat sina fritidsanläggningar; friidrottsplanen Skogsvallen, skidspåret, allaktivitetshallen Stjärnhallen och den privatägda Komarov Arena, är döpt efter stadens ishockeytalang Leo Komarov. När Finland vunnit VM-guld i ishockey 2011 samlades flera tusen Nykarelebybor på torget för att hylla stjärnan när han kom hem till byn.

– Det här med förebilder är förstås viktigt inom idrottslivet.
Men staden satsar inte enbart på tävlings­idrott. Det finns också ett utbud för barn­familjer och motionärer. Bland annat ”Spring och lek” för föräldrar och småttingar varannan vecka och ett dansspäckat babydisco för familjer med barn i åldern 1–5 varje år i oktober.

– Det är ett sätt att uppmuntra barnfamiljer att röra på sig och tänka hälsofrämjande. Det är fint att se de unga familjerna dansa tillsammans under discot. När DJ:n spelar KAJ blir det fart på dansgolvet. I ett annat rum har vi en lite lugnare barnbokshörna, säger Nylund.

Staden har också ett nytt bibliotek, bya- och ungdomsföreningar, ungdomsgården Pepparkakshuset, tre amatörteaterföreningar, flera museer, körer, en ungdomsorkester, ett galleri med mera. Och på Nykarleby Arbis har man märkt att yoga är den nya zumban.

– I den reviderade kommunallagen betonar man starkt att kommunernas uppgift är att främja invånarnas hälsa och välfärd. Det handlar om att förebygga både invånarnas fysiska och psykiska hälsa. Jag hoppas att också kulturens hälsofrämjande roll ska betonas mera i framtiden, säger Nylund.

Trafikplaneraren som hälsoinspiratör

Också i miljö- och trafikplaneringen kan kommunen göra mycket för att stöda invånarna till en hälsosammare vardag. Genom att erbjuda invånarna parker, idrottshallar, utegym och orörd natur till exempel.

– Kommuner tjänar på att göra miljön mera cykel- och gångvänlig, säger trafikplaneringsingenjören Minna Raatikka som jobbar med att planera trafiklösningar och främja cykling både på konsultbolaget WSP Finland och inom Nätverket för cykelkommuner.

– Över hälften av de finländare som har en färdväg på under fem kilometer kör bil den vägen. Det finns alltså potential att öka andelen som cyklar, speciellt i tätorter, säger Raatikka.

För barn och ungas del är det viktigt med trygga skolvägar.

– Bland annat koncentrationen hos barnen förbättras om de cyklar eller går till skolan. Där kan kommunerna verkligen påverka.

Otrygga, obelysta, dåligt plogade och dåligt planerade cykelvägar och dålig tillgång till cykelställningar är faktorer som gör att folk låter bli att ta cykeln. Men också bra utbyggt kollektivtrafiknätverk leder till att cykeln blir hemma. Högre parkeringsavgifter, bra cykelunderlag, buskar, träd och cykelställningar där­emot gör cyklingen mer populär. Det är helheten som räknas, menar Raatikka.

Många företagare i centrum brukar ha köpkraften som argument då de lobbar mot att man överlåter gatuutrymme till cyklister i stället för bilar. Men enligt Raatikka finns det forskning som visar att kunder som cyklar eller promenerar är goda konsumenter.

– De som rör sig med cykel eller till fots går oftare i affärer än de som kör bil, säger Raatikka.

Det finns också kommuner som satsat på att lära ut cykling till invandrarkvinnor och -barn. Det har varit mycket populärt och är ett bra sätt att stöda dem i integrationen.

Innovativ cykellobbning

Kommunen kan också lobba för cykling på andra sätt än att bygga cykelvägar. Några finländska kommuner, bland annat Lahtis, har haft kampanjer där invånare och arbetstagare fått testa elassisterade cyklar gratis, i samarbete med företag. Oslo stad har gått in för att subventionera invånarnas köp av elcyklar med 25 procent. Elassisterade cyklar är populära i Europa, men har fortfarande inte hittats av massorna i Finland.

– Hälsoeffekterna blir inte mindre med elassisterade cyklar eftersom folk i regel cyklar längre sträckor med dem, säger Raatikka.

För cykelfrämjande lönar sig, visar vissa uträkningar. Helsingfors stad har igen utrett den ekonomiska nyttan av de hälsoeffekter som ett ökat cyklande medför.

Enligt uträkningarna, som gjorts med hjälp av WHO:s HEAT (Health Economic Assessment Tool), leder en euros investering i cykelvägar till en nytta på 7,80 euro i form av en minskning i dödlighet. En årsbudget på 10 miljoner euro för cykelvägar 2013–2024 skulle med andra ord leda till en nytta på 310 miljoner euro till 2054.

– Det lönar sig alltså för kommunerna att satsa på cykelfrämjande, också ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Raatikka.

Text: Hanna Rundell

Publicerad: 31.3..2017