Smakskola ger barnen lust för frukt och grönt

Det är full fart i Månsas eftis i Helsingfors en mörk och snöig torsdag eftermiddag. Ivriga händer sträcker sig mot skålar fyllda med råa och ugnsrostade broccolibitar, klyftor av cantaloupe, vindruvor och riven kålrot. Alla vill hjälpa till att bära in råvarorna till klassrummet där eftiset huserar om eftermiddagarna. Om en timme ska föräldrarna komma på frukt- och grönsaksmässa.

– Det är för att barnen ska få en möjlighet att visa vad vi sysslar med här och för föräldrarna att få en inblick, säger Irene Blomqvist, en av eftisledarna i Månsas.

Under hösten har hon ordnat en smakskola för barnen där de fått bekanta sig närmare med frukter och grönsaker – smaka på, känna på, lukta på och slutligen betygsätta.

– Min favorit är buskblåbär. Det har varit roligt att få smaka på olika saker, men broccoli var äckligt, säger Alexander Slotte, 9 år.

Sapere-metoden

Smakskolan bygger på sapere-metoden som går ut på att mat inte upplevs enbart med smaksinnet, utan också med känsel och lukt. Metoden kan tillämpas på så gott som all mat, men i Månsas eftis har man valt att fokusera på frukter och grönsaker. Blomqvist har själv studerat näringslära men det är första gången som hon helt konkret fått jobba med hälsofrämjande arbete.

– Jag har funderat mycket på hur man motiverar att smaka, hur säger man det utan att det blir pressande? Det är viktigt att det görs rätt.

Smakskolan har pågått i fem veckor och har präglats av lek, spel och frågesporter. Initiativet har välkomnats av barnen som mellan gångerna frågat när det ordnas nästa gång, berättar Blomqvist. Och barnen går med på att smaka på nästan allt.

– Det har varierat lite men de flesta smakar. Vi har kommit överens om att man får spotta ut om det smakar illa, skrattar Blomqvist.

Bra med nya infallsvinklar

Finska barn äter allt för lite frukt och grönt, det framgår ur filosofie doktor Elviira Lehtos doktorsavhandling. Det finns vissa skillnader som hänger ihop med socioekonomisk bakgrund och kön, men gemensamt för alla barn är ändå att de borde äta mera frukt och grönt än vad de gör i dag.

I familjen Ekström-Sillanpää har det alltid funnits ett intresse för hälsosam mat och familjen har alltid strävat efter att erbjuda frukt och grönt till familjens två barn. Smakskolan har ändå blivit lite av en ögonöppnare, berättar mamma Linda Ekström.

– Under smakskolans gång förde vi matdagbok hemma och skrev upp allt i grönsaks- och fruktväg som vi åt. Det blev väldigt mycket repetition, gurka och tomat, gurka och tomat, säger Ekström.

Sonen Lassi, 7, har deltagit i eftisets smakskola och har hittat nya favoriter. Skulle han få välja bara en råvara att äta resten av livet skulle det bli buskblåbär. Avokadon var däremot ingen hit.

– Det smakade någonstans mellan ok och inte helt dåligt. Men gurka är gott! Det smakar vatten.

– När de i smakskolan smakade på rotfrukter åt Lassi fem bitar kålrot. Det har aldrig slagit mig att jag kunde köpa hem och servera kålrot, säger Ekström, och tillägger: Lassi får väl börja komma med mig till butiken så kan vi utöka repertoaren.

Ekström uppskattar att institutioner som skola, dagis och eftis satsar på hälsofostran. Även om föräldrarna också satsar på hälsofostran kan det vara enklare att få till stånd förändring om det kommer från ett annat håll.

– Båda barnen är lite kräsna. Det som är bekant är okej, men nya saker är svårare att introducera. Hemma blir feedbacken mera rak och negativ men den här roligare formen gör också att inställningen blir positivare, säger Ekström.

– Det är också bra att få lite nya infallsvinklar så man inte fastnar i gamla mönster.

Kocka på!

I klassrummet är det nästan klart för mässa. Borden i klassrummet har förvandlats till olika punkter med aktiviteter där man kan smaka, känna och titta på olika frukter och grönsaker.

Vid en av punkterna utmanas barn och vuxna att med ögonmått mäta upp 100 gram riven kålrot i en skål. Framme ligger också gruppens smakhäfte där de har utvärderat allt de smakat på.

Linnea och Sanni utlyser en tävling: en bana med uppgifter, flervalsfrågor om frukt och grönt och en motionsuppgift. Mässbesökarna rusar iväg.
I Irenes smakskola har de inte enbart smakat på råvaror. De har också använt Folkhälsans frågekort, Gimme5-spelet med frågor om frukter och grönsaker, pantomimuppgifter och rituppgifter. Det handlar om att uppmuntra ett intresse.

Recept och smaksnurra

I höstas startade Folkhälsan i samarbete med Svenska Yle, Marthaförbundet och Finlands svenska 4H kampanjen Kocka på för att uppmuntra barn att delta i matlagningen och våga smaka.

– Tillsammans kompletterar vi varandra eftersom 4H-organisationen kan matens väg från jord till bord, Marthaförbundet vet hur vi lagar maten bäst och Folkhälsan har kunskap om matens betydelse för hälsan. Tillsammans har vi samlat våra bästa övningar och recept till inspirationsmaterialet, säger kostrådgivarna Linda Hongisto och Susanna Strandback som ansvarar för kampanjen.

I materialet ingår bland annat ett tipshäfte med idéer till hur man tillsammans med barnen kan bekanta sig med livsmedel genom lek och experiment, samt en smaksnurra som ska utmana till att prova nya smaker.

Dessa har skickats ut till alla svenskspråkiga daghem och eftis. Dessutom kockas det på i BUU-klubben med Bärtil och Isa Gris, samt med Michael Björklund på Strömsö.

Responsen har varit positiv, säger Hongisto och Strandback.

– Materialet har väckt stort intresse och vi har besökt daghem och eftis med Kocka på. Vi har även besökt föräldramöten och haft ett inspirationsdag.

Kocka på-kampanjen riktar sig i huvudsak till daghem, förskolor och eftis men kan också användas i hemmet. Smaksnurran kan beställas hem via BUU-klubbens webbsidor och tipshäftets innehåll kan också tillämpas hemma.

– Det viktigaste är en positiv och tillåtande atmosfär. Ingen tvingas till att smaka, säger Hongisto och Strandback.

Till föräldrar som kämpar med frukt- och grönsaksskeptiska barn har Folkhälsans kostrådgivare följande råd:

– Ge inte upp utan fortsätt servera frukt och grönt varierande i olika form. Tvinga inte utan fokusera mera på att vara en förebild och hur du själv och andra i familjen talar om maten. Låt barnet vara med och förbereda och servera fint, och gör gärna fina figurer av frukt och grönt.

 Läs också: Doktorn tipsar - så får du barnen att äta mer grönt

Hur få barn att äta mer grönt?

• Var själv en bra förebild.
• Ha salladsingredienserna i olika skålar. Många barn tycker inte om att de blandas ihop.
• Ställ fram frukt och grönsaker tillgängligt för barnen också utanför mattider, inte undangömt i kylen. Gärna skalade och i skurna i mindre bitar.
• Låt barnen vara med och välja, förbereda och servera frukterna och grönsakerna.
• Låt barnen knapra på t.ex. minimorötter när de är hungriga men måste vänta på att maten blir klar.
• Odla grönsaker i landet, så örter på fönsterbrädan eller grodda så väcks barnens intresse för grönsaker.

Text: Julie Ebbe

Foto: Mikko Käkelä

Publicerad: 18.12.2016

 Läs om kocka på