Intressant är ju att vi gärna talar skit vid middagsbordet, men få människor skiter under arbets- eller skoltid, skriver näringsterapeut Susanna Strandback.
– Vad fick du för mat? Det där ser ju gott ut! Varför får du specialmat?
– Jag har celiaki och kan inte äta gluten.
– Kan du inte ens äta lite? Vad får du för symptom om du äter i misstag?
– Min tarm blir skadad och jag får ont i magen.
– Men det har jag också, jag får jätteont i magen och får lös mage….
Och så fortsätter den trevliga lunchen eller middagen med prat om magen, konsistens och gasbildning. Inte den diskussion vi alltid vill föra vid en middag. Det kan bli för mycket skitprat och därför är det många klienter som berättar att de inte vill utmärka sig med att beställa specialkost.
För en klient med diagnosen celiaki är det viktigt att få rätt kost, det är en livslång och 100-procentig diet som gäller. Inget fusk får förekomma. För de med en känslig tarm eller IBS diagnos är dieten inte lika strikt. De kan bra äta en del av de så kallade FODMAP:s kolhydraterna, men blir det för mycket så får de symptom. I celiaki undviker man proteinet gluten och i IBS kolhydrater som är svåra att spjälka. Blanda inte ihop dessa.
Har du inte stött på begreppet FODMAP så titta på denna film från Australien, Monasch universitet, där den mesta forskningen gjorts.
Intressant är ju att vi gärna talar skit vid middagsbordet, men få människor skiter under arbets- eller skoltid. För de personer med känslig tarm blir detta ett så stort problem att de väljer att vara hemma istället.
Intressant är ju att vi gärna talar skit vid middagsbordet, men få människor skiter under arbets- eller skoltid. För de personer med känslig tarm blir detta ett så stort problem att de väljer att vara hemma istället. På offentliga toaletter blir det allt vanligare med musik på toaletten så att vi slipper höra pinsamma ljud. Kanske också nåt för skolor att ta efter? Detta är nog ännu väldigt tabu i vårt land.
Hur vår tarm fungerar och framför allt hurudana bakterier vi har i vår tarm påverkar vår hälsa mycket mer än vad vi tidigare vetat. Det bästa sättet att få en bra tarmbiota (tarmflora) är att ge mikroberna mycket näring i form av bra kolhydrater och mycket fiber. Fiberintaget har sjunkit i vårt land och det är en utmaning för vår folkhälsa. Därför är det viktigt att man inte begränsar kolhydratintag för mycket och framför allt inte i onödan. En mycket fettrik och kolhydratfattig kost gör att våra tarmbakterier svälter, det får inte tillräckligt med goda fiber, så kallad prebiotika.
Ett område som är starkt på kommande och lovar mycket är transplantation av avföring från en individ till en annan. Mest forskning görs ännu enbart på djur, men visst har man också fina resultat på människor. I Finland har man lyckats bra med att bota personer med svåra diarréer (Clostridium difficile) genom avföringstransplantation.
Vill man bli avföringsdonator så kontrolleras man naturligtvis noggrant. Vem som helst kan inte bli donator och forskare varnar för att man inte ska testa det hemma? I deras logo finns det iallafall humor; I give a shit!
Vill ni läsa mer om vad vi fick höra på skolningsdagar så har Helsingin Sanomat en fin sammanfattning.
Susanna Strandback, näringsterapeut på Folkhälsan
