Vågar man pussa sin bebis om man är mutansmiljonär? Folkhälsan Malin von Koskull skriver om hur viktigt det är att som förälder sköta om sin munhygien för att inte smitta sina barn med karies.
Till bloggen Tänk, tanka & tyckÄr det länge sedan du besökte tandläkaren? Känner du på dig att du fuskat med munhygienen och att du kan ha öppna hål i dina tänder? Ja, då kan du mycket väl ha en frodig koloni av Streptococcus mutans bakterier i din mun och vara en mutansmiljonär.
Hål i tänderna eller karies är en av våra allra vanligaste bakteriesjukdomar och de allra flesta av oss har blivit besmittade av våra föräldrar då vi var små barn. Streptococcus mutans bakterien är den vanligaste kariesframkallande bakterien. Den producerar en polysackarid (dextran) med vars hjälp den fäster sig på tandemaljen. Den livnär sig på sockerarter och producerar en syra som gradvis löser upp tandytan så att det till slut bildas hål. Saliven har en korrigerande inverkan genom att den transporterar mineraler tillbaka till tandytan, men för en mutansmiljonär räcker det inte till för att återställa skadorna på tandytan.
Pussa på bara, men se till att du själv har skött din munhälsa och fått ner din s.mutans koloni, gärna redan under graviditeten.
Karies smittar via salivöverföring. Genast då babyns första tand spricker fram kan S.mutans och de andra kariesbakterierna få fotfäste i munnen om barnet utsätts för dem. De allra flesta besmittas via en sked eller napp som föräldern eller en mor- eller farförälder haft i munnen. Smittorisken är som störst då barnet återkommande får stora mängder bakterier i sin mun vilket kan hända t.ex. när en mutansmiljonär matar babyn med samma sked som hen själv nyss ätit med.
Det värsta med de här bakterierna är att när de en gång fäst sig på tänderna så är det nästan omöjligt att bli av med dem. Därför är vi alla vuxna nog tyvärr mutansbärare och en del är dessutom mutansmiljonärer. För oss gäller det därför att ta väl hand om vår munhälsa så att bakteriestammen hålls så liten att den inte lyckas förorsaka hål. För det lilla barnet, som inte ännu blivit infekterat av de här bakterierna, är situationen en annan. Om man lyckas undvika att smitta barnet de första tre åren, kommer hen att ha klart mindre risk för att få hål i tänderna. Babyn är särskilt känslig för bakterieinvasioner då hen får sina första tänder, men redan vid ett par års ålder har normalfloran i munnen utvecklats så att s.mutans inte mera har samma chans att erövra levnadsutrymme. Det bästa skulle såklart vara om barnet aldrig behövde komma i kontakt med s.mutans, men det är tyvärr inte särskilt troligt. Förr eller senare kommer barnet att utbyta saliv med en mutansbärare, kanske i form av en kyss.
När jag berättar om de här sakerna för småbarnsföräldrar brukar jag alltid få frågan om det här betyder att man inte får pussa sin baby. Nej, verkligen inte! Pussa på bara, men se till att du själv har skött din munhälsa och fått ner din s.mutans koloni, gärna redan under graviditeten. Det är inte svårare än att borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm, äta hälsosamt, dricka vatten för att släcka törsten, använda xylitolpreparat ett par gånger i dagen efter att du ätit (förutsatt att magen tål det) och se till att få hål och andra munsjukdomar omskötta. Om det finns andra pussare i barnets närhet, så som mor- och farföräldrar, så tycker jag att de också ska satsa lite extra på den egna munhälsan. Tänk bara vilken fantastisk gåva att ge ett litet barn – ett liv utan karies.
Malin von Koskull, arbetar med tidigt föräldrastöd på Folkhälsan.
