Uppdrag: Ta in naturen i äldreomsorgen

Äldre forskaren Erja Rappe hör till de obestridliga experterna inom en sektor som i dag tenderar att bara växa och som vinner allt starkare förankring hos allt fler som arbetar inom bland annat äldreomsorgen.

Rappe är sakkunnig i metoder som främjar hälsa och välbefinnande genom att implementera grönmiljöer i allt från äldreomsorgen till mentalvård och fängelsearbete.

Själv säger hon att det egentligen var slumpen som avgjorde hennes val av yrke och karriär.

– Jag är uppvuxen på landsorten i ett insjölandskap norr om Tammerfors och mina föräldrar bedrev en handelsträdgård. Jag såg på när folk från byarna i trakten kom för att köpa växter och blommor och i mitt stilla sinne funderade jag mycket över deras val. Var det grönskan, färgen, doften eller känslan av att röra vid växten? Det finns alltid en underliggande orsak till ett val, säger Rappe.

Vi vet att ljudet från regnsmatter och fågelkvitter påverkar välbefinnandet.

Nyfikenheten drev henne till studier vid Helsingfors universitet och hon är docent i trädgårdsvetenskaper. Rappe har också bedrivit studier vid medicinska fakulteten i Tammerfors där hon har läst gerontologi och hälsovetenskaper.

– Och fram för allt sade det klick i mitt tänkande och forskande när jag hörde professor Diane Relf från USA beskriva sätt att nalkas forskning i hur grönområden, trädgårdar och parker inverkar på äldre. Det är ungefär 20 år sedan, och vi har hållit kontakten, säger Rappe.

Andra betydande inspirationskällor är rehabiliteringsträdgården i Alnarp i Sverige som Rappe besökt många gånger. Den gemensamma strävan är att förena motion, mental hälsa och välbefinnande med grönmiljöer. Ett begrepp för verksamheten är Green care, det vill säga gröna omsorger.

Yngre klarar trist miljö

Vi träffas på hennes jobb på Äldreinstitutet som verkar i ett ganska trist kontorshus i en ganska trist omgivning på gränsen mellan Vallgård och Östra Böle. Ingenting i närheten bjuder på inspiration som hänför sig till grönska, natur och upplevelser av ro.

Men Rappe pekar på sitt fönsterbräde, några krukväxter ger en antydan till trivsel och på väggen hänger några vackra akvareller som föreställer blommor i vas. För folk i arbetslivet behöver kontakten till grönska och natur under arbetsdagen inte vara märkvärdigare än så.

Rappe räds inte att ha åsikter och är mycket bestämd när hon konstaterar att alla ska få vistas i rum med fönster som går att öppna. Och att ingen på en vårdavdelning ska behöva ligga i ett rum där spjälgardinerna är slutna dygnet runt.

Man kan skapa betingelser för grönska och levande natur på en vanlig balkong, i en enkel trädgårdstäppa eller i en park omgiven av det urbana myllret.

– Man ska kunna öppna fönstret och ta in ljuset. Känslan av frisk luft är betydelsefull, och något av en energikick för alla oavsett ålder. Det är ofattbart att man bygger nya hus där det moderna luftventilationssystemet förutsätter att fönstren helst hålls stängda. Det här gäller naturligtvis alla sorters hus, vanliga bostadshus, hus inom äldreomsorg, dagvård, sjukvård och jobb, säger Rappe och fortsätter:

– Ett öppet fönster bjuder inte bara på ljus och luft utan också på dofter och ljud. Vi frågade äldre på vårdavdelningen vid Gustafsvårds äldreboende om dofter och också gamla som inte längre orkar upp ur sängen njuter av att känna doften av nyklippt gräs. Vi vet att ljudet från regnsmatter och fågelkvitter påverkar välbefinnandet och vi vet att internen i ett fängelse har stort behov av att se himlen. Jag skulle hoppas att personalen på äldreboenden har mod att vända sängen mot fönstret och låta ljud och dofter flöda in. Det är ett enkelt sätt att tillföra vardagen ett mervärde.

Foto: Mikael Lindén

Livet blir långsammare

Rappe gestikulerar och pratar med inlevelse om naturens, trädgårdens och parkens betydelse för de äldre.

– Betydelsen av att ha tillgång till någon form av naturupplevelse är väldigt tydlig inom vården av äldre men gäller naturligtvis även människor som lider av minnesstörningar eller demens och också inom vården av personer med funktionsnedsättningar, inom psykvården och rehabiliteringen av fängelseinterner.

I högre ålder är människan inte längre lika snabbtänkt, och hon behöver fysiskt rum för att kunna stanna upp och ge hjärnan en vilopaus. Det idealiska rummet för detta är naturen.

Rappe försöker ändå inte mystifiera behovet av kontakt till natur och grönska.

– Faktum är att livet blir långsammare när man blir äldre. Människans förmåga att fungera, att tåla stress och hantera information minskar med åldern. I högre ålder är människan inte längre lika snabbtänkt, och hon behöver fysiskt rum för att kunna stanna upp och ge hjärnan en vilopaus. Det idealiska rummet för detta är naturen som är kravlös och som man kan uppleva ensam eller tillsammans med andra.

Naturen stärker alla sinnen. Parken, skogen och trädgården berör luktsinnet, synsinnet och hörseln, och vem njuter inte av att låta fingertopparna känna på ett skrovligt träd eller ett mjukt blad.

– Förnimmelsen av estetiken i grönrummet ger djupt välbefinnande och skapar en känsla av samhörighet och kroppslig delaktighet med naturen som dessutom påverkar människan så att hon upplever trygghet och lugn när hon omgiven av växtlighet. Det här gäller givetvis inte bara älde och långsammare utan i högsta grad också till exempel väldigt livliga barn.

Inte alls komplicerat

Erja Rappe är noga med att förtydliga att Green care eller gröna omsorger inte behöver handla om komplicerade bestyr med utfärder till skogs.

–Visserligen gör det gott att ta en rask promenad i en riktig skog, men alla gånger är det inte möjligt. Då kan man skapa betingelser för grönska och levande natur på en vanlig balkong, i en enkel trädgårdstäppa eller i en park omgiven av det urbana myllret, säger Rappe och påpekar att det inte skadar någon att stoppa fingrarna i myllan och känna jorden och doften.

–Den insikten skulle jag unna alla som arbetar inom äldreomsorgen. I USA bedriver man förresten seriös forskning i hur inredningen av ett rum inverkar på patienten. Omgivningen har betydelse.

Rappe påpekar att människan bygger upp sitt immunförsvar dels genom att utsättas för sjukdomar, dels genom att utsättas för den goda bakteriefloran i naturen. Och hennes uppmaning är att inte vara rädd:

– Påta gärna i jorden och ät bär direkt från busken. Mikroberna i mullen påverkar också produktionen av serotonin, och man vet att brist på serotonin kan orsaka depression. Och depression bland äldre är alldeles för vanligt.

Text: Nina Weckström
Foto: Leif Weckström (huvudbild)

Publicerad 12.6.2017

Läs också: Folkhälsan skaffar två cykelrikshor för äldreomsorgen