Alkohol före plusset – hur farligt är det?

Diskussionsforumen på nätet är fulla med oroliga inlägg av mammor som räknar upp hur många portioner alkohol de druckit innan de plussat och i vilken graviditetsvecka. Men både på diskussionsforumen och i mer trovärdiga informationskanaler på nätet varierar uppgifterna om i vilken vecka alkoholen kan skada fostret. Vad vet man egentligen med säkerhet gällande alkohol och fosterskador i den tidiga graviditeten och finns det några exakta gränser? Vi lät Folkhälsans egna experter svara på frågan.

– Forskare världen över är överens om att det inte finns någon säker gräns för alkoholbruk under graviditeten, och att redan små mängder kan påverka fostret negativt, säger Anne M. Koponen, som är äldre forskare vid Folkhälsans forskningscentrum.

Koponen leder en ny studie vid Folkhälsans forskningscentrum, där forskarna analyserar kopplingen mellan alkohol redan under graviditetens första veckor och den fysiska och psykiska utvecklingen hos de barn som utsatts. Det rör sig om en registerbaserad forskning, där forskarna kopplar ihop drickande mammors och deras barns sjukdomsjournaler med hur de här barnens liv ser ut som unga vuxna, i 18–26-årsåldern.

– Just nu undersöker jag de här ungdomarnas livssituation, utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och eventuella kriminalitet. Många forskningar visar nämligen att de som utsatts för alkohol i fosterstadiet kan ha svårigheter på de här områdena, berättar Niina-Maria Nissinen, koordinator vid Folkhälsans forskningscentrum.
De här problemen kan ändå motverkas ifall barnet har en gynnsam uppväxtmiljö, diagnosticeras i ett tidigt skede och får rätt typ av stöd.

– Till näst fokuserar vi antagligen på mental hälsa, medfödda kroppsliga avvikelser och sjukdomar. Dessutom kan man undersöka i vilken grad de här ungdomarna använder sig av till exempel pensioner och rehabiliteringsstöd, lägger Koponen till.

Mammorna vars barn är med i studien har bevisligen druckit alkohol, och det i jämförelsevis rikliga mängder, eftersom de varit klienter vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) mottagning för missbrukare för att få specialvård under graviditeten. Förutom alkohol har de sannolikt använt också andra rusmedel, såsom droger, tobak eller läkemedel.

– Det här är antagligen toppen av isberget. När det gäller kvinnorna vid HNS missbrukarmottagning kan man med säkerhet säga att deras barn blivit utsatta för åtminstone alkohol. Antagligen finns det ett stort mörkertal och regionala skillnader, funderar Koponen.

Vad kan man då säga om hur fostret kan påverkas av att en normalkonsumerande mamma druckit ett enstaka vinglas, med tanke på att forskningsunderlaget består av storkonsumenter?

– Knappast säger forskningen mycket om normalkonsumenter. Dessutom har kvinnorna på mottagningen ofta också blandmissbruk, så vad vi ser är alla ämnens sammanlagda effekt, konstaterar Koponen.

Nissinen poängterar vidare att det kan vara känsligt att ta upp sitt alkoholbruk även om mamman inte druckit mycket.

Vågar man ens berätta hos rådgivningen om man druckit ett par glas.

– Vågar man ens berätta hos rådgivningen om man druckit ett par glas? Det kräver förtroende och rätt sorts bemötande av hälsovårdaren.

Gäller inte bara storkonsumenter

Forskningsarbetet har kommit igång i början av året, så ännu finns inga konkreta resultat att referera till. Helsingin Sanomat publicerade ändå nyligen en insändare av forskarduon, där de skrev att hälsovårdspersonalen borde bli bättre på att informera om riskerna med alkoholbruk redan då man planerar en graviditet. Enligt dem är det inte bara storkonsumenter av rusmedel som har orsak att se upp, trots att deras forskningsunderlag finns just i den här gruppen.

De första graviditetsmånaderna är kritiska särskilt med tanke på organbildningen.

– Kvinnan kan omedvetet utsätta sitt barn för fosterskador innan hon vet om att hon är gravid. De första graviditetsmånaderna är kritiska särskilt med tanke på organbildningen, och alkohol kan orsaka både medfödda kroppsliga avvikelser, sjukdomar och problem på olika livsområden, skriver Koponen och Nissinen.

De betonar också att alkohol tränger igenom moderkakan obehindrat. Dessutom kan alkoholhalten till och med vara högre i fostrets blod än i mammans, eftersom fostrets lever bara kan förbränna en bråkdel av den alkohol en vuxen kan. Någon exakt gräns för i vilken vecka alkoholbruket blir skadligt kan forskarna trots allt inte ge.

– Klart är att ju mer alkohol mamman dricker och ju längre, desto värre är det. Men som sagt borde hon sluta dricka redan då hon planerar eller misstänker att hon är gravid för att vara på den säkra sidan, säger Koponen.

Se också skogen för träden

Malin von Koskull, sakkunnig i hälsofrämjande för småbarnsfamiljer på Folkhälsan, är inne på samma linje, men betonar att man också måste se på den här frågan ur ett större perspektiv.

– Med den kunskap vi har idag så verkar det vara mest skadligt i början av graviditeten, då de olika organen bildas. Fastän man inte helt säkert känner till var gränsen till det skadliga intaget går, så är alla överens om att det är bra att undvika alkohol under graviditeten, säger von Koskull och fortsätter:

– Sannolikheten för fosterskador är trots allt mycket liten om mamman druckit en liten mängd alkohol vid något enstaka tillfälle. Dessutom är det inte enbart själva alkoholintaget som påverkar, utan också fostrets allmäntillstånd, dess nedärvda förmåga att motstå gifter och om fostret samtidigt också utsätts för andra skadliga ämnen så som tobaksrökning. När man talar om risker måste alkoholintag och annat ohälsosamt man gjort under graviditeten alltid sättas i relation till allt det positiva man gjort för hälsan som helhet.

Enligt von Koskull anser många experter att den mest sårbara tiden är mellan graviditetsvecka fem och tio (då fostret är tre till åtta veckor gammalt), eftersom det är då de olika organanlagen eller organen bildas. I ett senare skede är det mera kognitiva förmågor som kan ta skada då hjärnan utvecklas, eller ”veckar sig”.

Alkohol är en av miljoner riskfaktorer som kan påverka fostret.

– Alkohol är en av miljoner riskfaktorer som kan påverka fostret. Det här är en fascinerande tid, där det finns mycket som är oupptäckt. Vi vet att också kvaliteten på äggcellen och spermierna – och de anlag de bär på – påverkar. Om det funnits alkohol i kroppen när de möttes, så har den funnits i alla kroppens celler i den stunden.

Dessutom påverkas zygotens (den cell som bildas då äggcellen och spermien möts) eller embryots utveckling också av miljön runtomkring, enligt von Koskull.

Väcker intresse

Det forskas i den här frågan också på annat håll, särskilt i USA, men också i Norden. Forskaren Astrid Alvik vid Oslo universitet har lett flera breda befolkningsstudier som kartlagt hur alkoholbruk i den tidiga graviditeten påverkar fostret. Hennes studier visar att de spädbarn som utsatts för berusningsdrickande (över fem portioner per gång) en gång i veckan under de första sex veckorna med en märkbart större sannolikhet hade ett svårt temperament och sömnsvårigheter. Tidigt berusningsdrickande mer sällan en gång i veckan under den första månaden visade sig också i en annan av hennes studier vara kopplade till flera beteendemässiga problem hos 5,5-åringar, särskilt hyperaktivitet. Mer frekvent berusningsdrickande ledde med märkbar sannolikhet till symptom som känslomässiga problem och dåligt uppförande.

Mot bakgrund av det här rekommenderar hennes forskargrupp att kvinnor som planerar en graviditet undviker berusningsdrickande.

Hur få ut budskapet?

Både Anne M. Koponen, Niina-Maria Nissinen och Malin von Koskull anser att man borde öka medvetenheten bland blivande föräldrar om hur alkoholen kan påverka fostret redan i ett tidigt skede. Frågan är hur man gör det på ett sätt som inte skuldbelägger mammorna.

– Förstås måste det göras utan att skuldbelägga, men man stöter ofta på att folk inte känner till hur alkoholen påverkar fostret. Det här borde tas upp redan då man planerar en graviditet – också för att man ska kunna stöda barnet under uppväxten, säger Koponen.

Hur ska man då nå de här föräldrarna? Forskarna anser att lärarna borde ta upp hurdana fosterskador olika typer av rusmedel kan leda till redan på hälsokunskapstimmarna i skolorna. De efterlyser också en särskild klinik där de som fått någon form av fosterskada på grund av alkohol kunde få råd och hjälp.

Det bästa vore om den vanliga rådgivningen kunde utvidgas så att du kunde komma dit och kolla upp din hälsostatus och få tips redan när du planerar en graviditet.

Malin von Koskull lyfter för sin del fram tanken om en ”pre-rådgivning” – alltså rådgivningsbyråer som skulle ta emot föräldrar redan då de börjar fundera på att försöka göra barn. Den vanliga rådgivningen tar ju bara emot mammor som redan är gravida, och de som vänder sig till en fertilitetsklinik gör det med största sannolikhet först då de inte lyckats bli gravida.

– Det bästa vore om den vanliga rådgivningen kunde utvidgas så att du kunde komma dit och kolla upp din hälsostatus och få tips redan när du planerar en graviditet. Att våga ta steget till att bli förälder är förknippat med många frågor där man absolut skulle ha nytta av att få konkret fakta och fundera tillsammans med någon som har mer kunskap.

Text: Nanette Forsström

Läs också: Hälsa med babyn i tankarna