Alkoholforskare: Ökad tillgänglighet skapar fler skador

Finland har den högsta andelen alkoholrelaterade skador och dödsfall i Norden. Om regeringens förslagen till ny alkohollag går igenom (se förslagen längst ner), kommer 150 fler personer att dö av alkoholskador per år och 1500 fler kommer att vårdas på sjukhus för alkoholskador, visar statistiska uträkningar på Institutet för hälsa och välfärd (THL).

– Det finns en enkel tumregel och forskningen är tydlig på den här punkten. När tillgängligheten ökar, då ökar konsumtionen, och när konsumtionen ökar, då ökar också alkoholskadorna, säger specialforskare i alkohol, Christoffer Tigerstedt på THL.

Med tillgänglighet menas både den fysiska tillgängligheten som placering i butikshyllan, antal försäljningsställen, öppettider och åldersgränser, och den ekonomiska tillgängligheten, dvs. priser, skatter och köpkraft.

De senaste åren har Tigerstedt ägnat mycket tid åt att leverera statistik åt journalister och politiker som också möts av lobbning från de som vill göra alkoholen mer tillgänglig för konsumenterna. Hit hör bryggarna, bryggeriförbundet och andra som talar för en liberalare alkoholpolitik.

– Faktum är att lagpropositionens målparagraf, att minska alkoholkonsumtionen och förebygga skador, står i strid med förslaget att höja alkoholprocenten i affärerna, säger Tigerstedt.

 Det har stor betydelse om man kan köpa starköl i 350 Alkoaffärer, som idag, eller i ca 5500 affärer och kiosker

Många som vill göra det lättare att köpa starkare produkter i mataffären kallar Finland ett förmyndarsamhälle. Ändå har det aldrig funnits så många Alkoaffärer i Finland som nu och också öppettiderna har förlängts.

– Alkos egen linje har varit liberal. Med åren har det blivit mycket lättare att köpa alkohol. Och nu föreslås det alltså att det ska bli ännu litet lättare. Det har stor betydelse om man kan köpa starköl i 350 Alkoaffärer, som idag, eller i ca 5500 affärer och kiosker, säger Tigerstedt.

Vi dricker ytterst lite starköl idag

Många kritiserar det faktum att man i debatten hakat upp sig på just starkölet. Tigerstedt förklarar varför ölet är så centralt.

– Ölet är viktigt för oss i Finland. Hälften av all alkohol vi dricker sväljer vi i form av öl. Starköl är däremot väldigt impopulärt i dag – det utgör en försvinnande liten del av all den alkohol vi dricker, under 3 procent. Ändå är det just detta impopulära starköl man vill att ska släppas fritt i mataffärerna. Det finns ekonomiska intressen.

Bryggeriförbundets och bryggarna vill förstås sälja mera öl och ser en marknad här. Men vi har också vinimportörerna som vill att vinmonopolet på Alko försvinner. Och då är starkölet det första steget.

Många är rädda för att importen av starkare öl från Baltikum kommer att öka om vi inte ser över vår egen tillgänglighet, men Tigerstedt ser inga stora skäl till oro.

– Mängden öl vi som resenärer tar med oss till Finland från Tallinn har inte ökat nämnvärt sedan 2004, läget är ganska stabilt.

Vårt beteende är ganska beroende av hur mycket pengar vi har till vårt förfogande. När priserna stiger inverkar det på alla, både ”vanliga” konsumenter och storkonsumenter av alkohol

Statistiken talar sitt tydliga språk

Tigerstedt pekar på en kurva som visar skattejusteringar, alkoholkonsumtion, reformer och dödsfall på grund av levercirros (se diagrammet sid. 34).

När Estland år 2004 blev EU-medlem sänkte Finland sin alkoholskatt med 33 procent, med förhoppningen om att vi skulle köpa vår alkohol i hemlandet istället för i Estland. Tillgängligheten ökade.

– Det som hände var att vi köpte vår alkohol både här hemma och i Estland. Den ökade tillgängligheten var droppen som fick bägaren att rinna över för många storkonsumenter. De alkoholrelaterade dödsfallen, speciellt p.g.a. levercirros ökade med ca 30 procent.

Fyra år senare, 2008, försökte man reparera skadan och gjorde en skattehöjning på alkoholen. Det här följdes av flera små höjningar som tillsammans höjde skatterna ungefär till nivån före skattesänkningen 2004. Samtidigt har landet upplevt en ekonomisk recession. Inte oväntat har alkoholkonsumtionen sakta minskat sedan 2008.

– Vårt beteende är ganska beroende av hur mycket pengar vi har till vårt förfogande. När priserna stiger inverkar det på alla, både ”vanliga” konsumenter och storkonsumenter av alkohol. Recessionen verkar nu verkar över. Om vi nu står inför en ekonomisk uppgång och samtidigt ökar tillgången på alkohol hotar konsumtionen att stiga igen, säger Tigerstedt.

Det är inte bara inhemska folkhälsoexperter som varnar för att öka tillgängligheten. Experter på folkhälsa i övriga nordiska länder skakade på huvudet åt Finlands planer att liberalisera sin alkohollag senast under den Nordiska folkhälsokonferensen i Ålborg i september. En av dem var Olle Lundberg, professor i jämlikhet i hälsa och ordförande för kommissionen för jämlik hälsa i Sverige.

– Jag blev mycket bekymrad när jag fick höra om de finska beslutsfattarnas planer. Skattesänkningen på alkohol i Finland år 2004 var mycket dumdristig. Ni borde inte göra om felet att göra alkoholen mer tillgänglig, det ökar skillnaderna i hälsa, säger Olle Lundberg.

9 liter mer sprit på 50 år

Det är intressant att titta på finländarnas dryckesvanor ur ett historiskt perspektiv. Ett vanligt argument bland dem som vill se en liberalisering av alkohollagen är att vi aldrig har druckit så mycket som under förbudstiden. Att förbud bara ökar intresset för att dricka.

– Det är en myt. Vi har aldrig druckit så mycket som 2007. Då drack vi 12,7 liter ren alkohol per år, per person över 15 år, säger Tigerstedt.

 Förmynderitanken i Finland har att göra med att alkoholdryckerna är en så stark symbol för frihet. Att du ska få bete dig som du vill. Om den här ”mänskliga rättigheten” kringskärs, känner vi oss sårade ända in i hjärterötterna

På 1960-talet låg mängden vi drack på 3,7 liter ren alkohol per person per år. Men sen började drickandet öka. På 50 år steg alkoholkonsumtionen från knappt 4 liter till nästan 13 liter. Hur kunde det gå så?

Tigerstedt tror att drickandet har blivit något vi glorifierar eftersom som vi värdesätter dryckessituationen och sällskapet – själva sammanhanget där dryckerna ingår. Och dryckessituationerna har blivit fler.

– Sedan 60-talet har drickandet spridit sig till nya grupper och situationer. På landsbygden började man dricka när mellanölet släpptes fritt 1969. Kvinnornas och unga pojkars konsumtion började öka på 60- och 70-talet, flickorna kom i kapp pojkarna i början av 90-talet. Pensionärernas drickande började öka på 80-talet. På relativt kort tid har alla grupper utom små barn börjat dricka och de har börjat dricka mera och oftare än tidigare. Samtidigt har det uppstått nya dryckessituationer: terrassdrickande, grillfester, släktfester, bruncher, kultur-, hobby- och jobbsammanhang, säger Christoffer Tigerstedt.

– Förmynderitanken i Finland har att göra med att alkoholdryckerna är en så stark symbol för frihet. Att du ska få bete dig som du vill. Om den här ”mänskliga rättigheten” kringskärs, känner vi oss sårade ända in i hjärterötterna.

– Ur ett etiskt perspektiv är det viktigt med upplysning. Folk har rätt att veta om riskerna med att dricka, för att själva kunna avväga vad som är bäst för en. Men upplysning är en otillräcklig metod när det gäller att inverka på konsumtionsmängden överlag. Då är reglering, alltså priser och fysisk tillgänglighet mycket mer betydande, säger Tigerstedt.

Vi har vår historia

Varför kan vi inte bli mer förfinade och europeiska i vår alkoholkultur? frågar sig många, bland annat de som talar för försäljning av vin i mataffärerna. Tigerstedt säger att det är svårt att förändra en hel befolknings vanor – i någon mån lyckas det, men det går långsamt.

– Vi kan inte försöka importera eller imitera en förment europeisk dryckeskultur och tro att den samtidigt rengör vår egen dryckeskultur. Vi har vår egen historia och måste försöka utveckla våra dryckesvanor inom ramen för den kultur och det historiska arv vi har.

Danmark, som ofta lyfts fram som exempel på en alkoholliberal kultur, har under senare år genomfört många åtgärder för att försvåra tillgången på alkohol, speciellt bland unga. I bland annat Italien och Frankrike minskar man också tillgängligheten på flera plan. I Frankrike har man förbud mot alkoholreklam i tv och på bio.

Ökande klyftor

Klyftorna är stora när vi tittar på alkoholrelaterade dödsfall i Finland. Personer med låg inkomst och utbildning har betydligt större sannolikhet att dö i alkoholrelaterade skador än de med högre lön och utbildning. Ur ett etiskt perspektiv är det problematiskt med de ökande hälsoskillnaderna. Dessutom är de sakkunniga överens om att förslagen i alkohollagen innebär att kostnaderna för social- och hälsovård kommer att öka.

– Den effekt en ökad konsumtion har på barnfamiljer är särskilt oroande. Effekterna syns i form av fler barnskyddsfall. Det är bra att komma ihåg att barn är känsliga för att se sina föräldrar berusade, säger Folkhälsans förbundsdirektör Viveca Hagmark.

Ungas drickande och attityder

Vid sidan av reglering har man blivit bättre på att upplysa om riskerna. De ungas drickande har minskat de senaste åren i Finland. Färre dricker för att bli berusade och andelen unga som är helnyktra har ökat. Vad det beror på forskar man i som bäst, bland annat på THL.

– En teori är att det har att göra med att unga har svårare att få tag på alkohol, att kassorna skärpt ålderskontrollen märkbart. Samtidigt har det skett förändringar i ungas beteende på sociala medier.

Ungas ställning i familjen ändras, generationsklyftan har minskat och ungas protestdrickande som en del i frigörelsen från föräldrarna har kanske förändrats, säger Christoffer Tigerstedt.

Att jobba med attityder är svårt eftersom de förändras så långsamt. Professor Olle Lundberg säger att vi borde bli bättre på att tala om alkohol också på artbetsplatsen.

– Vi skapar ju attitydförändringar genom att signalera när det är ok, och inte är ok att dricka. Får man dricka vin på jobblunchen och firar man födelsedagar och framgångar med alkohol?

Attityden mot tobak ändrade snabbt, men attitydenmot alkohol har inte förändrats på samma sätt. Det finns vintips överallt och man dricker alkohol till och med i tv och på arbetsluncher. 

Inom Folkhälsans projekt Vision Nolltolerans, som förverkligas på Åland, jobbar man just nu med att öka kunskapen om hur man som arbetsgivare eller förman tar itu med alkoholproblem bland de anställda.

– Man kan till exempel fundera på om man ska dricka alkohol på personalfester. På många arbetsplatser finns det personer som har problem med alkohol, och då kan det vara bra att tänka på de här sakerna för att inkludera alla, säger Anna Hannus, projektledare för Vision Nolltolerans.

Förslagen till ny alkohollag i korthet

• Den högsta tillåtna alkoholhalten i drycker höjs från 4,7 till 5,5 procent i butiker, kiosker och servicestationer. Dessa ska också få sälja starköl, stark cider samt alkoläsker.
• Självständiga och små bryggerier ska få rätt att sälja eget hantverksöl direkt från tillverkningsstället. Alko ska få betjäna kunder från egna butiksbilar.
• Mer flexibla utskänkningstillstånd och flexibla öppettider för krogarna.
• Restaurangerna får för just nu inte göra reklam för s.k. happy hour-erbjudanden. Denna begränsning ska slopas.

Läs mera:

http://stm.fi/sv/totalreformen-av-alkohollagen

Text: Hanna Rundell

Läs också: Alkoholpanel: Vi måste tala mer om alkohol