Hälsofrämjande och stärkande miljöer
Hälsofrämjande är ett viktigt mål i den finska hälsopolitiken. Detta forskningsprojekts syfte är att stärka forskningen inom området för hälsofrämjande och fokuserar på miljöns påverkan på hälsa och hälsobeteende, med särskild tonvikt på sociala, kulturella och empowerment-möjliggörande faktorer. Fokuspopulationerna är barn och ungdomar, personer med typ 2 diabetes och äldre vuxna, och forskningssammanhangen är skolor, familjer och samhällen; primärvård och kommuner; och de nordiska länderna. I forskningsprojektet ingår tre huvudstudier: 1. Hälsotrender och -skillnader bland elever i svensk- och finskspråkiga skolor i Finland, 2. Forskningsprojektet för god diabetesvård och 3. Hälsofrämjande i ett nordiskt perspektiv.
Hälsotrender och -skillnader bland elever i svensk- och finskspråkiga skolor
Hälsa är en resurs för barn och ungdomar i vardagen, och omständigheter under denna tid i livet kan ha en stor inverkan på hälsoutvecklingen senare. Kunskap om hälsa, välbefinnande och hälsobeteende liksom bidragande faktorer och förändringar över tid behövs för att stödja beslutsfattande och hälsofrämjande arbete på olika samhälleliga nivåer.
I studien undersöker vi hälsa och välbefinnande, även psykisk hälsa och bland annat ensamhet, hälsobeteenden och sociala sammanhang samt förändringar i dessa bland 7–15-åriga elever. Undersökningen inkluderar numera även gymnasieelever och studenter i yrkesskolor i en studie som inleddes år 2020. Faktorer som påverkar hälsa och skillnader i hälsa, särskilt empowerment-möjliggörande faktorer, inklusive hälsolitteracitet, undersöks. Dessutom studerar vi möjliga skillnader i dessa indikatorer och trender mellan elever i svensk- och finskspråkiga skolor för att förstå hälsoutvecklingen bättre på ett generellt plan. Vi använder data från 1. det finländska och nordiska urvalet av skolbarn i den internationella studien 'Health Behaviour of School-aged Children' (HBSC http://www.hbsc.org/), i Finland benämnd WHO:s skolelevsstudie (WHO-Koululaistutkimus), samordnad av Världshälsoorganisationen WHO och Universitetet i Jyväskylä och 2. studien Barn och ungas fysiska aktivitetsvanor i Finland (LIITU-studien) samordnad av universitetet i Jyväskylä. Båda studierna samlar in nationellt representativa data och görs i samarbete med Folkhälsans forskningscentrum, och därmed säkerställs också data från svenskspråkiga skolor i Finland.
Vi har även samarbetat med Jyväskylä universitet för att utarbeta en svenskspråkig version av applikationen ’Study Health with HBSC’. Med applikationen kan olika hälsorelaterade teman granskas med data från HBSC-studien. Applikationen hittas här.
God diabetesvård – forskningsprojekt
Ökad förekomst av typ 2-diabetes (T2D), även bland yngre vuxna, är en utmaning för folkhälsan i Finland och över hela världen, vilket också sätter ett växande tryck på hälsovårdssystemen. Forskningsprojektet 'God diabetesvård' fokuserar diabetesvårdens effektivitet. Målet är att hitta bästa möjliga medel för att primärvården och kommuner ska kunna uppnå gynnsamma resultat inom diabetesvården. Urvalet är taget från ett landsomfattande register. Nästan 2 900 vuxna med T2D från fem kommuner i Finland deltog i enkätundersökningen år 2011. Studien hade en svarsandel på 57 procent.
Forskningsprojektet undersöker:
1) vårdkvalitet i primärvården, med fokus på hur personcentrerad samordnad vård, kontinuitet i vården, autonomistödjande hälso- och sjukvårds och förtroende för vårdpersonal är förknippade med vårdresultaten, till exempel egenvård inklusive hälsosamma levnadsvanor, empowerment och allmänna hälsoutfall, och
2) vilka andra viktiga livskontekstuella faktorer, såsom ålder, livstress, diabetesrelaterad stress, kronisk smärta, emotionellt välbefinnande och socialt stöd, samt gemenskapsstöd inklusive möjlighet att påverka hälso- och livskvalitetsfrågor i samhället, är förknippade med utfallet av vård bland patienter med typ 2-diabetes.
Främjandet av hälsa ur ett nordiskt perspektiv
De nordiska länderna är kända för sina omfattande välfärdssystem, goda levnadsvillkor och förhållandevis goda folkhälsa. Forskning som jämför olika hälsofrämjande strategier, kontexter och resultat med ett nordiskt perspektiv är ett sätt att stärka kunskapsområdet och utveckla den teoretiska förståelsen för hälsofrämjande. Denna studie är en del av ett samarbete inom Nordic Health Promotion Research Network (NHPRN), med ett särskilt fokus på hälsosamt åldrande. Men även andra synpunkter utforskas.
Hälsosamt åldrande i ett nordiskt perspektiv
Åldrande och dess samband med hälsa är en viktig fråga då andelen seniorer ökar i befolkningen. Hälsosamt åldrande har definierats som processen att optimera möjligheterna för fysisk, social och psykisk hälsa för att göra det möjligt för äldre att delta aktivt i samhället utan att bli diskriminerad, att leva självständigt och ha en god livskvalitet.
Med definitionen som utgångspunkt tillämpar studien teori och perspektiv från humaniora och samhällsvetenskap för att förstå effekterna av specifika sammanhang då människor åldras. De nordiska välfärdsstaterna och deras pågående demografiska förändringar är en viktig utgångspunkt för studien. Forskningen tillämpar i första hand kvalitativa metoder, erkänner vikten av att höra äldres röster, med ett empiriskt fokus på intervjuer, berättelser och textanalys. Centrala begrepp och värderingar som undersöks empiriskt och teoretiskt är hälsofrämjande, värdighet, autonomi, deltagande, och en känsla av säkerhet. Denna studie är ett samarbete inom gruppen 'Healthy Ageing', som är en del av NHPRN.
Läs mera
Hälsotrender och -skillnader bland elever i svensk- och finskspråkiga skolor
Nina Simonsen, FD, ansvarig forskare (HBSC- och LIITU-studien)
Carola Ray, Docent, FD (LIITU-studien)
Jasmine Gustafsson, FM, doktorand, gästande forskare (HBSC-studien)
God diabetesvård-projektet
Nina Simonsen, FD, ansvarig forskare
Hälsofrämjande ur ett nordiskt perspektiv
Nina Simonsen, FD, ansvarig forskare
Hälsotrender och -skillnader bland elever i svensk- och finskspråkiga skolor
Simonsen N, Wackström N, Roos E, Suominen S, Välimaa R, Tynjälä J, Paakkari L. Does health literacy explain regional health disparities among adolescents in Finland. Health Promotion International 2021, 1-12doi: 10.1093/heapro/daaa122
Gustafsson J, Lyyra N, Välimäki R, Simonsen N. Socialt stöd, känsla av ensamhet och psykiska besvär bland finlandssvenska ungdomar (Social support, loneliness, and psychological complaints among Finnish-Swedish adolescents). Sosiaalilääketieteellinen Aikakauslehti 2021; 58:128-142
Hanna Paasio, Leena Martin, Riikka Hämylä, Sami Kokko, Eva Roos and Nina Simonsen. Suomen- ja ruotsinkielisten erot liikuntakäyttäytymisessä. In Kokko S, Hämylä R, Martin L. (eds.) Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytyminen Suomessa. LIITU-tutkimuksen tuloksia 2020. Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 2021:1. Helsinki, 104-110. https://www.liikuntaneuvosto.fi/wp-content/uploads/2021/05/Nuorten-liikuntakayttaytyminen-Suomessa-LIITU-tutkimuksen-tuloksia-2020.pdf
Simonsen N, Lahti A, Suominen S, Välimaa R, Tynjälä J, Roos E, Kannas L. Empowerment-enabling home and school environments and self-rated health among Finnish adolescents. Health Promotion International 2020;35(1):82-92; doi:10.1093/heapro/day104. (advance access 24 December 2018)
Simonsen N, Roos E, Suominen S, Laakso M, Lehto E, Villberg J, Tynjälä J, Välimaa R, Ojala K, Kannas L: Hälsotrender bland elever i svensk- och finskspråkiga grundskolor 1994–2014: WHO:s skolelevsstudie (HBSC-Study). Research Center for Health Promotion, University of Jyväskylä, Publications 7, 2016. https://jyx.jyu.fi/handle/123456789/51712
Nuutinen T, Lehto E, Ray C, Roos E, Villberg J, Tynjälä J: Clustering of energy balance-related behaviours, sleep, and overweight among Finnish adolescents. International Journal of Public Health. 2017;62(8):929-938. DOI: 10.1007/s00038-017-0991-4
Hagquist C, Välimaa R, Simonsen N, Suominen S. Differential Item Functioning in Trend Analyses of Adolescent Mental Health – Illustrative Examples Using HBSC-Data from Finland. Child Indicators Research 2016:1-19.
Jenny Ray, Eva Roos & Leena Martin. Barn och ungdomars motions- och idrottsvanor i Finland.
Resultat från LIITU-studien 2018: Rapport for Åland. Ålands landskapsregering 2019. https://www.utbildning.ax/sites/default/files/media/liitu-rapporten.pdf
Pauliina Hiltunen, Eva Roos ja Leena Martin: Suomen- ja ruotsinkielisten erot liikuntakäyttäytymisessä. In: Kokko S, Martin L, eds. Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytyminen Suomessa: LIITU-tutkimuksen tuloksia 2018 (pp 117-125). Hki: Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 1, 2019. https://www.jyu.fi/sport/vln_liitu-raportti_web_28012019-1.pdf
Eva Roos, Anette Mehtälä, Carola Ray, Sami Kokko, Sofia Hampf: Suomen- ja ruotsinkielisten erot liikuntakäyttäytymisessä. In: Sami Kokko, Anette Mehtälä eds. Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytminen Suomessa - Liitu-tutkimuksen tuloksia 2016 (pp 67-72). Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 12, 2016. https://www.liikuntaneuvosto.fi/wp-content/uploads/2019/09/LIITU_2016.pdf
God diabetesvård - forskningsprojektet
Koponen A. M., Simonsen N., Suominen S. How to promote fruits, vegetables, and berries intake among patients with type 2 diabetes in primary care? A self-determination theory perspective. Health Psychology Open, 2019; 6(1), 2055102919854977-2055102919854977.
Simonsen N, Koponen AM, Suominen S. Patients' assessment of chronic illness care: a validation study among patients with type 2 diabetes in Finland. BMC Health Services Research. 2018; 18:412. doi:10.1186/s12913-018-3206-7.
Koponen AM, Simonsen N, Suominen SB. Success in increasing physical activity (PA) among patients with type 2 diabetes: a self-determination theory perspective, Health Psychology and Behavioral Medicine. 2018; 6:1, 104-119, DOI: 10.1080/21642850.2018.1462707
Koponen AM, Simonsen N, Suominen SB. Success in Weight Management Among Patients with Type 2 Diabetes: Do Perceived Autonomy Support, Autonomous Motivation, and Self-Care Competence Play a Role? Behavioral Medicine. 2017; doi:10.1080/08964289.2017.1292997.
Koponen AM, Simonsen N, Suominen S. Quality of primary health care and autonomous motivation for effective diabetes self-management among patients with type 2 diabetes. Health Psychology Open. 2017; doi:10.1177/2055102917707181.
Koponen AM, Simonsen N, Suominen S. Determinants of physical activity among patients with type 2 diabetes: the role of perceived autonomy support, autonomous motivation and self-care competence. Psychol. Health Med 2016:1-13.
Koponen AM, Simonsen N, Laamanen R, Suominen S. Health-care climate, perceived self-care competence, and glycemic control among patients with type 2 diabetes in primary care. Health Psychology Open 2015:2.
Främjandet av hälsa ur ett nordiskt perspektiv
Clancy A, Simonsen N, Lind J, Liveng A, Johannessen A. The meaning of dignity for older adults in a Nordic context: A meta-synthesis. Nursing Ethics. Online first July 2020 doi.org/10.1177/0969733020928134
Mahler M, Clancy A, Johannessen A, Lind J, Liveng A, Sarvimäki A, Stenbock-Hult B, Simonsen N. Nordiske sundhedsfremmende perspektiver på ældre menneskers deltagelse og tryghed. Nordisk Tidsskrift for Helseforskning 2020;16 (1) doi:10.7557/14.5176.
Lahti A-M, Simonsen N, Seppänen M, Finne M, Sarvimäki A & von Bonsdorff MB. Folkhälsans seniorboende och aktivt åldrande: BoAktiv-studien. Gerontologia 2019, vol. 33 , nr. 2 , s. 74-85.
Mahler M, Sarvimäki A, Clancy A, Stenbock-Hult B, Simonsen N, Liveng A, Zidén L, Johannessen A, Hörder H. Home as a health promotion setting for older adults. Scandinavian Journal of Public Health 2014:42:36-40.
God diabetesvård - forskningsprojektet
Simonsen N, Koponen AM, Suominen S. Empowerment among adult patients with type 2 diabetes: age differentials in relation to person-centred primary care, community resources, social support and other life-contextual circumstances. BMC Public Health 2021; 21:844. doi.org/10.1186/s12889-021-10855-0
Wackström N, Koponen AM, Suominen S, Tarkka I, Simonsen N. Does chronic pain hinder physical activity among older people with type 2 diabetes? Health Psychology and Behavioral Medicine 2020 8:1, 362-382, DOI: 10.1080/21642850.2020.1807350
Hälsotrender och -skillnader bland elever i svensk- och finskspråkiga skolor:
Jorma Tynjälä, Raili Välimaa, Nelli Lyyra, Leena Paakkari, Sami Kokko: University of Jyväskylä, Department of Health Sciences
God diabetesvård - forskningsprojektet:
Prof. Sakari Suominen, University of Turku, Department of Public Health; University of Skövde
Främjandet av hälsa ur ett nordiskt perspektiv:
Collaboration within the Nordic Health Promotion Research Network
Samfundet Folkhälsan
The Swedish Cultural Foundation in Finland
Government of Åland
The Social Insurance Institution of Finland
Medicinska understödsföreningen Liv och Hälsa
The Finnish Cultural Foundation, Varsinais-Suomi Regional Fund
University of Helsinki, Department of Public Health
Kontakt
-
Nina Simonsen
Filosofie doktor
-
- Kontakta
-
