Fortsatt stöd till ”Idrott och ätstörningar” - Folkhälsan
21 april 2017

Fortsatt stöd till ”Idrott och ätstörningar”

Undervisnings- och kulturministeriet stöder Folkhälsans fortsatta projektsatsning på ”Idrott och ätstörningar”.

Folkhälsan Utbildning Ab, Solvalla idrottsinstitut och Norrvalla idrottsinstitut har under det senaste året arbetat med ett stort projekt inom idrott och ätstörningar – nu meddelar UKM att projektet får fortsatt understöd ett år till.

2016 fick Folkhälsan Utbildning Ab.s skolor Norrvalla idrottsinstitut och Solvalla idrottsinstitut kvalitetsunderstöd från UKM för att utveckla vår kunskap inom området idrott och ätstörningar. FHU ville direkt fokusera på att utveckla den allmänna kunskapen inom området eftersom det också delvis är rätt tabubelagt.

Samarbete med Åbo Akademi

Kunskapen behöver vara forskningsbaserad och skolorna insåg att FHU i samarbete med tredje stadiet kunde jobba mer gränsöverskridande och med en starkare legitimitet. Under 2016-2017 har idrottsinstituten inom FHU byggt samarbete tillsammans med Åbo Akademis forskare och docent Rasmus Isomaa som har den överlägset mest kända forskningen inom Svenskfinland kring detta område. Isomaa jobbar också för Fredrikakliniken som jobbar praktiskt med vård för ätstörningspatienter. Vi har på nära håll kunnat följa med hur vardagen kan se ut för de som drabbas och samtidigt byggt upp de första grundpelarna för vårt projekt idrott och ätstörningar.

Flickorna behöver mera stöd

- ”Vi är otroligt glada och stolta över att vårt arbete uppmärksammats av undervisnings- och kulturministeriet och att projektet får fortsatt stöd! I vårt dagliga jobb inom idrottsfältet möter vi rätt ofta ätstörningsproblematiken och då i synnerhet unga flickor. Det innebär också att vi behöver erkänna det faktum att flickorna i olika idrottsgrenar behöver starkare stöd säger Thomas Asp, träningschef för Folkhälsan Utbildning Ab. Fortfarande är kunskapen överlag väldigt liten. Med vårt första projekt inom området satsade vi på att skapa nya verktyg internt och skapa kunskap som förbättrar kvaliteten både externt och internt, fortsätter Asp.

- De signaler och attityder som förmedlas via tränare, sjukgymnaster, läkare och massmedia är av stor betydelse för den aktive och dennes förhållande till mat, vikt och utseende. Idrottsledare bör sträva efter att skapa en lugn och harmonisk idrottsmiljö och minska stressnivån, säger Joakim Träskelin, ledare för projektet och idrottsproducent hos FHU. Att i ett tidigt skede observera dem som är i riskzonen och förmedla rätta kontakter kan spela en avgörande roll och underlätta när någon drabbas, fortsätter Träskelin.