För 40 år sedan tog en talterapeut på Folkhälsan symbolspråket bliss till Finland. Bliss är ett avancerat grafiskt språk som används världen runt av personer med begränsad tal-, läs-, och skrivförmåga.
I famnen har Haraldur Brynjar Sigurðsson en karta med hundratals grafiska symboler han använder för att kommunicera. De är grupperade i olika färger enligt ordklass; gult för substantiv, rött för verb, blått för pronomen. Vissa symboler är väldigt bildlika, till exempel symbolerna för fisk eller hus som faktiskt liknar det de betyder. Andra symboler är mer svårtydda för den oinvigda.
‒ Vad tycker du om Finland? frågar jag honom.
Sigurðsson för fingret över två symboler på kartan, och hans assistent översätter "vackert", och "roligt" till svar.
Vanligtvis använder Sigurðsson en bärbar dator med inbyggd ögonstyrning för att kommunicera. Det går snabbare och han har då tillgång till ett mycket större antal blissord.
‒ På resa får vi ibland nöja oss med kommunikationskartan, förklarar assistenten.
‒ Är bliss svårt, frågar jag.
”Nej”, visar Sigurðsson direkt.
Sigurðsson som kommer från Island besökte nyligen Åbo för att delta i en internationell panel om bliss ‒ det visuella symbolspråk han själv använder för att kommunicera.
‒ Bliss kan beskrivas som ett mellanting mellan stödbilder och skriftspråk, säger Annette Nylund, som undervisar i logopedi vid Åbo Akademi.
Fördelen med Bliss jämfört med bildstöd är att det går in på djupet, säger Nylund. Med blissymboler kan man bilda nya ord, bygga meningar och förklara abstrakta begrepp.
‒ Hur beskriver du begrepp som vacker, osynlig och oändlig med en bild? Med blissymboler kan man formulera att det är någonting som är utan slut, och det blir genast mer konkret för en person som har svårigheter med språkförståelse, förklarar hon.
Bliss stöder språkförståelse, och kan fungera som en ett mellanskede, en introduktion till skriftspråket, berättar Nylund. Det är också många med funktionsnedsättning som kommunicerar helt och hållet med Bliss. I Finland finns ett femtiotal blissanvändare.
‒ Folkhälsans talterapeut Gitta Lönnqvist hade en klient som saknade ett fungerande språk. Via sina kontakter i Sverige hörde hon talas om bliss och insåg genast möjligheterna, berättar Nylund.
‒ Gitta var väldigt framsynt, och grundande också Finlands allra första kommunikationscentrum. Sådana finns numera vid alla centralsjukhus, säger Nylund.
De senaste åren har bliss tappat lite i popularitet på grund av bildsymboler som är väldigt enkla att använda. Enligt Nylund har bliss ändå sin plats.
‒ En av fördelarna med bliss är att det kan användas internationellt, och i och med digitaliseringen hoppas jag det så småningom får lite mer luft under vingarna.
Huvudarrangörer för det internationella panelmötet var Annette Nylund/Åbo Akademi, Karoliina Joutsia/Diakonia yrkeshögskolan, Marjaana Ala-Sorvari/Terapicentret Regnbågen för barn och unga och Michaela Holm/Folkhälsan.
I konferensen deltog också Leo Leppälä som var Finlands första blissanvändare. Han har skrivit en bok om sitt liv. Här tillsammans med talterapeuten Gitta Lönnqvist som var den som lanserade bliss i Finland 40 år sedan. (foto: Michaela Holm)
Bliss-verksamheten i Finland "Bliss portti ‒ Bliss porten" koordineras via Folkhälsans Center för kompletterande kommunikation och pedagogik som understöds med Veikkaus intäkter. Centret koordinerar verksamhet och personer som jobbar med bliss, deltar i fortbildningar samt utvecklingen av språket.
Tag gärna kontakt på bliss@folkhalsan.fi.
Text och foto: Pamela Friström