Blogginlägg: Det finns otaliga sätt att främja hälsa - Folkhälsan

07 november 2017

Blogginlägg: Det finns otaliga sätt att främja hälsa

Hur främjar man mental hälsa hos studerande? Vilka grupperingar bland andra stadiets studerande känner sig mest ensamma? Vilka mentala färdigheter stöder dig i ditt välmående eller dina levnadsvanor? skriver forskaren Carola Ray i bloggen Svett och morötter.

Bloggen Svett och morötter

Under veckan ordnades i Helsingfors de årliga Hälsopsykologidagarna. Presentationerna var många och olika och än en gång reflekterade jag över att vill man främja hälsa så kan det finnas många olika inkörsportar till det.

Flera presentationer handlade om skolan som hälsofrämjande arena framförallt för att främja social hälsa och mental hälsa eller välbefinnande. Redan bland de projekt som presenterades fanns flera infallsvinklar till hur man valde att främja hälsan. En del projekt utgick från att miljön (fysiska, sociala eller psykiska miljön) skulle förändras och som följd av detta tänkte man sig att de människor som verkar i skolan dvs skolpersonal och elever mår bättre.

Att främja hälsa på olika nivåer kan vara både komplext och resurskrävande. Var skall man starta och hur skall man fördela sina resurser?

Andra projekt som verkar i Finland jobbar rätt långt via att individen jobbar med sitt eget välmående och då individerna (eleverna) mår bättre och har större resurser så kan välmående också sprida sig i skolan. Oftast önskar vi ett klart och tydligt recept på hur vi skall främja hälsan och må bättre. Utgående från de presentationer som jag hörde om t.ex. skolan som arena så stärkte det mina tankar än en gång att det finns väldigt många olika vägar man kan gå när man vill främja hälsa. Startar man från miljön eller från individen så landar man förr eller senare vi punkten där man inser att det finns en växelverkan på mellan dessa och att man borde jobba med båda två.

Att främja hälsa på olika nivåer kan vara både komplext och resurskrävande. Var skall man starta och hur skall man fördela sina resurser? WHOs klassiska definition om att hälsa har flera dimensioner; fysisk, mental, andlig och social hälsa kan kanske vara ett stöd i detta. De olika dimensionerna lappar över varandra vilket gör att vi ibland kanske ämnar främja en dimension har möjlighet att främja också andra dimensioner av hälsa.

Dagarna gav flera exempel på detta även om projektens syfte inte hade varit detta. Bland annat presenterades ett projekt där vuxna går en naturpromenad i syfte att undersöka hur vistelsen i naturen påverkade deltagarnas välmående. Under promenaden hade en grupp som uppgift att stanna upp och iakta naturen, medan en grupp inte fick speciella uppgifter under promenaden. De första resultaten visade positiva resultat i allas mentala välmående och de som fick största nytta var de som i början av promenaden hade höga stressnivåer i blodet. Mina reflektioner var att vad fint, naturen i sig visade sig vara avstressande. Bieffekter av promenaden kunde ju också vara att känsla av promenaden var så positiv att man söker sig oftare ut på promenad och därmed ökar fysiska aktiviteten och den fysiska hälsan.

Mental hälsa och välmående hos unga var ett tema som lyftes upp i flera föredrag. Professor Raimo Lappalainen från Jyväskylä universitet förde under dagarna fram flera av sina forskningar där han talade om psykologisk flexibilitet som en process som man kan förstärka och via den kan man enligt honom jobba med mental ohälsa. Han har jobbat i flera projekt med studerandes hälsa och inom studenthälsan för universitets studeranden syns hans arbeten bl.a. som olika modeller för hur studerande själva kan jobba med sin stress, sömnsvårigheter, ångest osv. Dessa verktyg kan vara goda också för t.ex. flickor, som visade sig vara den grupp inom andra stadiet som mest rapporterar att de känner sig ensamma.

Carola Ray, forskare på Folkhälsans forskningscentrum, magister i näringslära och doktor i folkhälsovetenskaper.