I höst firar daghemmet Gunghästen i Åbo 80 år. Lagom till jubileet har man flyttat in i nybyggda lokaler, skräddarsydda enkom för daghemmet. - Flera generationer av Åbobor har gått på Gunghästen, säger enhetsansvariga Stina Saari och numera pensionerade daghemsföreståndaren Tua Rosenberg.
Till Daghemmet GunghästenDet var i ett trähus i hörnet av Österlånggatan och Betaniagatan som daghemmet Gunghästen började. Verksamheten startades egentligen av Mannerheims barnskyddsförbund, men övergick redan på 1930-talet i Folkhälsans regi.
‒ Vad jag har förstått är daghemmet bland de äldsta i Åbo. Vi har ibland barn på daghemmet vars föräldrar också har gått på Gunghästen, berättar enhetsansvariga Stina Saari.
Vi jobbar enligt ett hälsofrämjande koncept. Vi äter hälsosamt, rör mycket på oss och vi är ute i alla väder, åtminstone en liten stund.
Gunghästens tidigare föreståndare Tua Rosenberg berättar att hon kom till trähusen på Österlånggatan år 1969.
‒ Det var meningen att jag skulle stanna i ett år, men hur det nu blev så stannade jag i 35.
‒ Vi hade en liten trång tambur, ett litet kansli, ett hörnrum, en större sal, ett matrum och ett kök. Inga personalutrymmen. Lokalen hade precis renoverats när jag kom, och jag tyckte att det var väldigt fint, minns Rosenberg.
Gunghästen verkade på Österlånggatan i drygt 70 år, tills man år 2008 flyttade till mer ändamålsenliga lokaler i Storheikkilä på norra sidan av staden. Vistelsen i Storheikkilä var ändå ingen långsiktig lösning eftersom man visste att fastighetsägaren på sikt planerade att bygga bostadshus på tomten.
Jessica Signell, vars dotter började på Gunghästen i höst, säger att hon värdesätter att barnens individuella behov tas i beaktande i verksamheten.
Lagom till daghemmets 80-årsjubileum fick Gunghästen flytta till splitternya lokaler, den här gången i stadsdelen Österås i södra Åbo.
‒ Jag är jätteglad över att vi nu har fått ett hem där vi får stanna länge, säger Saari.
Den nya fastigheten är byggd uttryckligen med tanken på daghemsverksamhet, i ett plan, med eget kök och egen innergård. Daghemmets personal deltog också i planeringen.
Eget kök är numera något av en ovanlig lyx på daghem, säger Saari, men Gunghästen har fått mycket positiv respons av föräldrarna för just det.
‒ Vi jobbar enligt ett hälsofrämjande koncept. Vi äter hälsosamt, rör mycket på oss och vi är ute i alla väder, åtminstone en liten stund.
Tua Rosenberg berättar att köket under alla år haft en viktig roll i verksamheten.
‒ Vårt kök på Österlånggatan var gammaldags, trångt och obekvämt, men ändå viktigt för hela daghemmets trivsel. De barn som har det svårt hemma, skilsmässa eller andra problem, gick ofta till köket och hängde runt kokerskans ben. Det var en trygg plats, säger hon.
Det är inte bara daghemmets fysiska miljö som har förändrats under åren.
‒ Allt var inte bättre förr. När jag började som barnträdgårdslärare 1981 såg man på barnen mera som en massa. Alla skulle vara lika och göra på samma sätt. Numera har varje barn sin individuella plan för småbarnspedagogik och man ser på dem som individer som får utvecklas i sin egen takt. Det är en väldigt viktig utveckling, säger Stina Saari.
Också föräldrasamarbetet har ändrats under åren, och blivit mer öppet. All kunskap finns inte längre inom fyra väggar, säger hon.
Gunghästen uppmärksammade sitt 80-årsjubileum med öppet hus för allmänheten i de nya lokalerna, och ett privatparty med Sås och Kopp för dagisbarnen med familjer.
Text & foto: Pamela Friström
