En stor migränundersökning som gjorts i samarbete mellan Folkhälsans forskningscentrum och andra forskare ger större förståelse för sjukdomens ärftlighet.
En finsk studie visar att ärftlig migrän beror på samverkan mellan tusentals gener. Forskare kunde också påvisa att det finns skillnader i risken för ärftlighet mellan de olika migräntyperna. Risken för att migränen är ärftlig är större vid migrän med aura eller om personen haft sina första migränanfall vid en ung ålder.
Migrän är en av de vanligaste hjärnsjukdomarna och det finns fortfarande mycket man inte vet om hur sjukdomen uppstår. I många familjer är antalet personer med migrän större än vad som bara kan förklaras med slumpen. Men det finns ännu bara lite kunskap om hur migrän går i arv och om de molekylära mekanismerna som ligger bakom sjukdomen.
Undersökningen är ett samarbete mellan forskare vid Folkhälsans forskningscentrum, Helsingfors universitet, Helsingfors Universitets Centralsjukhus (HUS), och the Broad Institute of MIT and Harvard.
Familjekohortundersökningen är unik till sin storlek och flera olika neurologer från hela landet har bidragit med att rekrytera deltagare.
– Vi har länge frågat oss om orsaken till migränen ärftlighet beror på sällsynta genetiska riskfaktorer i stor samverkan eller på många små genetiska riskfaktorer som samverkar. I den studien har vi försökt jämföra de här faktorernas betydelse och undersöka ärftligheten för olika migräntyper, säger docent Maija Wessman från Folkhälsans forskningsinstitut.
Samma forskningsgrupp har tidigare identifierat över 40 signifikanta genetiska riskvarianter och över hundratals eller tusentals genetiska varianter med lägre risk.
– Resultaten visar att det finns skillnader i den genetiska bakgrunden mellan de olika migräntyperna och att genetiska riskfaktorer i samverkan har stor betydelse för ärftligheten, säger forskningsledaren, professor Aarno Palotie från Helsingfors universitet
– Det unika forskningsunderlaget ger enastående resultat. Framtida vårdmetoder som är mer anpassade till patienternas individuella behov skulle ofrånkomligen bli både effektivare, säkrare och kostnadseffektivare än de nuvarande vårdmetoderna som baserar sig på försök och misstag. Den här forskningen påskyndar en sådan utveckling, säger specialläkaren i neurologi, docent Mikko Kallela från HUS.
Undersökningen publicerades i vetenskapstidskriften Neuron den 3.5.2018. Resultaten bygger på information om 8300 personers arvsmassa och migränsymptom. 1600 av dem är finländare.
Läs mera Helsingfors universitets webbplats:
- på finska
- på engelska
