Besparingar har drabbat yrkesutbildningen – vuxennärvaro viktigt också på andra stadiet

– Vilka yrken är det vi behöver i framtiden? Jo, bland annat närvårdare och behörig personal inom småbarnspedagogiken. Jag hoppas att politikerna men också medierna tar sitt ansvar nu när vi går mot val. Vi får hoppas att den nya regeringen satsar mer på yrkesutbildningen. Ekonomin för yrkesinstituten är trängd. Det finns inget mer att spara in på, säger Laila Andersson, rektor för Prakticum.

Staten har under de senaste åren kraftigt minskat på anslagen till yrkesskolorna. Grundfinansieringen har stramats åt och instituten söker projektfinansiering för att mäkta med allt. Samtidigt kom yrkesskolereformen som innebär att studierna till större sker genom läroavtal och utbildningsavtal i företagens, de blivande arbetsgivarnas, regi.

Studerande och föräldrar har reagerat på att andelen närstudietimmar i skolorna har minskat och ersatts med självstudier eller grupparbeten. De studerande förväntas ta större eget ansvar för sina studier och det finns en utbredd oro över att elever lämnas ensamma med detta ansvar i alltför ung ålder. När unga avbryter studierna löper de en ökad risk att bli utslagna.

Hur yrkesutbildningen fungerar och attraherar är av största strategiska betydelse om vi vill ha service på svenska i framtiden.

– Hur yrkesutbildningen fungerar och attraherar är av största strategiska betydelse om vi vill ha service på svenska i framtiden. Det här är en grundförutsättning för att det ska finnas yrkesutbildad vårdpersonal som behärskar svenska. Utbildningen är därför en av de sektorer som är av vital strategisk betydelse för det svenska i Finland, säger Folkhälsans vd Georg Henrik Wrede.

Närstudier viktiga för dygnsrytmen

– Yrkesskolereformen i sig har varit något positivt, men den råkade sammanfalla med många inbesparingar som drabbat yrkesskolorna hårt. Det positiva i reformen är att den fokuserar på att få eleverna utexaminerade och att de hittar en plats efter andra stadiet – antingen en arbetsplats eller vidareutbildning, säger Laila Andersson.

Var nyfiken på deras studier – kom på föräldramöten!

Andersson berättar att man på Prakticum har man behållit närstudiedagarna.

– Det är viktigt för de ungas rytm att de kommer till skolan varje dag. Det är viktigt också för sammanhållningen och yrkesstoltheten.

På Prakticum har man i stället för klassansvariga numera examenshandledare som ska följa upp och stödja eleverna med studieplaner och studieteknik. En karriärvägledare ska hjälpa eleverna att hitta sin plats efter studierna, eller hjälpa med ämnesbyte när studierna inte går som de ska. Det här är studiehandledarens jobb som delats upp på två personer. Dessutom har Prakticum anställt en socialhandledare som också är på plats i skolan varje dag för att komplettera kuratorn. Socialhandledaren är anställd med hjälp av projektfinansiering.

– Det satsas mycket på projekt, men vi önskar oss en säkrare basfinansiering som skulle ge yrkesinstituten arbetsro. Det finns inget mer man kan spara på i yrkesutbildningen nu. Om vi inte satsar på yrkesutbildningen får vi inte de arbetstagare vi behöver i framtiden.

Laila Andersson betonar också vikten av stödet hemifrån.

– Det är viktigt att föräldrar är intresserade av sina barns studier också när de kommer upp i andra stadiet. Var nyfiken på deras studier – kom på föräldramöten! Det är också roligare om man som förälder är uppdaterad på vad ens barn studerar, säger Andersson.

Meddela skolan om utmaningar

Om en elev haft problem med skolgången i grundskolan ska man inte vara säker på att informationen om det här förmedlas vidare till andra stadiet. Lärarna och skolan kan vara helt omedvetna om vilka elever som behöver extra stöd på grund av koncentrationssvårigheter eller inlärningssvårigheter. Inte heller vitsorden från grundskolan skickas vidare automatiskt utan eleven måste själv se till att den nya skolan får grundskolebetygen. Det här beror bland annat på kommunernas olika tolkning av lagstiftningen.

– Vi önskar därför att hemmen skulle informera oss om nya elevers utmaningar med skolgången. Vi skulle ju vilja hålla ögonen på de elever som behöver extra stöd och följa upp dem. Föräldrar får jättegärna ringa och tala med oss om det här, säger Birgitta Stenberg som är speciallärare på Practikum.

Rektor Laila Anderson är glad över den tredje sektorns olika projekt som stöder ungas välmående. Barnavårdsföreningen, Krisjouren för unga och Folkhälsan jobbar alla med ungas välmående på olika sätt. Dessutom har Prakticum ett eget projekt, Smidiga övergångar, som ska göra övergången mellan Prakticum och Arcada just sådan.

Text: Hanna Rundell
Foto: Mikko Käkelä