Guldsmeden Cia Jönsson från Åbo har ägnat så gott som alla vardagskvällar och helger under en månads tid åt att skissa och planera luciasmycket 2019. 24-åringens fascination för vackra art deco-inspirerade former framträder tydligt i halsbandet som består av silver och sötvattenspärlor.
Stöd luciainsamlingenCia Jönsson är yngsta dottern i sin familj och därför den eviga tärnan, medan storasystern fick bära ljuskronan.
− Eftersom jag ser upp till min storasyster, ser jag väldigt mycket upp till lucia. Jag brukar alltid följa med kröningen av Åbo lucia och känner flera av dem som varit lucia.
Att få tillverka det halsband som president Tarja Halonen fäster runt halsen på Finlands Lucias 2019 ser hon därför som en stor ära.
– Det är extra speciellt för mig att det är Halonen som kröner lucia, henne har jag haft som idol.
Hemma har hon minst ett tjugotal skisser med samma grundform som hon har bearbetat och förädlat.
− När jag kör fast brukar jag söka inspiration i Pinterest-appen. Jag hittade faktiskt den slutgiltiga formen i en tapet som jag hade sparat i en av mina Pinterest-mappar.
Många associerar årets luciasmycke med en ängel, vilket inte alls var avsikten från början. Det var i tillverkningsskedet som Jönsson till sin glädje insåg att hon höll på att skapa en abstrakt ängel.
Utmaningen för många guldsmeder är att kunna bearbeta och anpassa smycket under tillverkningsprocessen.
− Att editera sig själv och sin slutprodukt är det svåraste. Det finns mycket som ser jättebra ut på papper och fungerar i huvudet, men blir klumpigt och rentav horribelt i verkligheten. Det gäller att inte lägga till fler element än vad som behövs.
Eftersom råmaterialet är så värdefullt, är det heller ingen hållbar lösning att slänga misslyckade prototyper i skräpkorgen och börja om.
− Det kräver full fokus och koncentration. Minsta lilla fel jag gör kommer att synas i slutprodukten, säger Jönsson.
Smycket består av silver och vita sötvattenspärlor, vilket är helt nytt i luciasmyckets långa historia. För första gången spelar pärlor huvudrollen.
− Jag arbetar ofta med pärlor och är intresserad av vad som händer då man lägger till pärlor i ett smycke. Många tycker kanske att pärlsmycken är lite tantiga, men jag har velat skapa en ungdomligare variant av det klassiska pärlsmycket. Årets lucia kommer inte att vara 70+, säger Jönsson som själv är i rätt samma ålder som kandidaterna.
Jönsson lade som barn nästan alla sina veckopengar på smycken. Redan då visste hon att smycken var något hon vill jobba med.
− När jag fick min första veckopeng sprang jag rakt till H&M och Glitter för att köpa smycken. Jag vet att det är det här jag vill göra resten av mitt liv. Det här är inte bara ett jobb för mig.
I snart fyra år har Jönsson jobbat på City Gold i Pargas, där hon blev fastanställd genast efter sin praktikperiod.
− Jag är ännu ganska grön och lär mig nytt varenda dag.
Både i det dagliga arbetet och i tillverkningen av luciasmycket har hennes chef varit både uppmuntrande och stödjande.
− Han kan ge tips eller säga ”vad om du skulle försöka göra det på det här viset”, eller ”om vi skulle tänka på smycket ur den här synvinkeln i stället”. Det öppnar till så många fler möjligheter och har varit otroligt viktigt för mig, säger Jönsson.
En stor del av Jönssons vardag består av beställningsarbeten och reparationer, men även stunder då man får låta kreativiteten flöda.
− Ibland orkar man helt enkelt inte vara kreativ. Då är det skönt att sitta och reparera något i stället. Det känns som en lottovinst att få jobba med det här varje dag!
Hedersuppdraget att få formge och tillverka luciasmycket har figurerat i Jönssons tankar så länge att hon nu undrar vad hon ska ägna fritiden åt.
− Det känns faktiskt lite tomt. Jag saknar smycket lite grann, säger Jönsson med ett skratt.
Formgivningen och hantverket har under luciasmyckets närmare sju decennier långa historia erbjudits både blivande och etablerade konstnärer. En del har varit anställda hos kända juvelerare som Tillander, Lapponia, Kalevala Koru, Westerback och Auran Kultaseppä, andra har varit enskilda smyckesskapare och företagare. Till en början var det Hufvudstadsbladet och Folkhälsan som valde formgivare, men sedan 90-talet har smyckeskonstnären fått utse vem som får hedersuppdraget följande år.
