ABO-blodgrupperna är associerade med hjärt-kärlsjukdom hos individer med ärftlig hyperkolesterolemi. Den här FinnDiane-studien undersöker ämnet genom att studera förhållandet mellan blodgrupperna och hjärt- och kärlsjukdom hos individer med typ 1-diabetes.
I tidigare studier har ABO-blodgrupperna kopplats med hjärt- och kärlsjukdom (CVD). FinnDiane-studien (Finnish Diabetic Nephropathy Study) forskar i ämnet genom att undersöka förhållandet mellan blodgrupperna och CVD hos individer med typ 1-diabetes samt diabetisk njursvikt.
Globalt sett är CVD är en av de vanligaste dödsorsakerna bland personer med diabetes. Tidigare forskning har visat att ABO-blodgrupperna är associerade med CVD. Här tycks A- och B-blodgrupperna öka risken för ischemisk hjärtsjukdom (IHD), särskilt hos personer med ärftligt högt kolesterol. O-blodgruppen tycks i sin tur ha den lägsta risken för blodproppar överlag.
I FinnDiane-gruppens studie visade en statistisk analys på 4531 personer att blodgrupp A medför ökad risk för IHD för individer med typ 1 diabetes ifall de dessutom har ökade albuminnivåer i urinen, vilket indikerar njursvikt.
FinnDiane är specialiserad på typ 1-diabetes och mekanismerna för dess komplikationer. Eftersom diabetes kan ses som en slags epidemi, med över 250 miljoner patienter över hela världen och så många som en av tio i Finland har någon form av diabetes, är det viktigt att hitta sätt att förbättra vård och förebyggande av diabetes genom att öka kunskapen om sjukdomen.
Erika Parente, studiens huvudforskare, är läkare specialiserad på endokrinologi. Parente bodde och arbetade i Brasilien tills förra året, då hon blev inbjuden till Folkhälsan för att påbörja sin fördjupade forskning.
– Det vi undersöker är riskerna för typ 1-diabeteskomplikationer. Som du vet kan typ 2 diabetes inte undvikas helt och hållet, men det är fullt möjligt att förebygga det genom att träna och äta hälsosamt och undvika viktökning. Även om du har genetik för typ 2 kan den i viss mån förhindras. Diabetes typ 1 kan inte undvikas ifall du har genetiken för det. Så detta är något som vi måste undersöka – hur kan vi undvika komplikationerna för typ 1 diabetes? Detta är kärnan i vår forskning på FinnDiane, säger Parente.
Parente förklarar att kunskapen om att vara i en riskgrupp öka motivationen för att hantera de riskfaktorer som kan kontrolleras av individen, även om riskfaktorer som genetik inte går att påverka. Exempelvis är blodsocker, triglycerider och lipider, mycket hanterbara genom hälsosamma livsstilsval.
ABO-blodgruppssystemet är baserat på vissa antigener som finns på ytan av våra röda blodkroppar beroende på vilken blodgrupp man tillhör. Ibland hittas ABO-antigenerna inte bara på våra röda blodkroppar, utan även på flera andra vävnader i vår kropp såväl som i våra sekret.
– En av hypoteserna är att dessa molekyler på ytan av de röda blodkropparna interagerar med andra molekyler i våra kroppar. Ifall du har A-antigen på ytan av dina röda blodkroppar, men också tillhör FUT2-fenotypen, kan du ha dessa antigener på andra celltyper. Detta innebär att interaktionen även kan ske i endotelet på blodkärlen och det kan öka risken för blodproppar, förklarar Parente.
Med andra ord kan dessa antigener, eller frånvaron därav, påverka hur celler och vävnader reagerar med andra molekyler. Medan de exakta mekanismerna fortfarande är föremål för ytterligare forskning, har många studier funnit skillnader i sjukdomsprognoser på basis av ABO-blodgruppssystemet. I huvudsak har blodgrupperna A och B associerats med en ökad risk för tromboemboliska händelser, olika slags blodproppar, medan O-blodgruppen löper en högre risk för hypertoni, högt blodtryck.
FinnDiane-studien visar på att individer med typ 1 diabetes som tillhör A-blodgruppen och dessutom har tidiga tecken på njursjukdom som indikeras av albuminspår i urinen, också har en betydligt högre risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom.
Parente förklarar att mikroalbuminuri pekar på att det finns skador i njurmembranen och att albuminet således inte filtreras ur urinen. Hypotesen är att när det finns skador i njurarna ofta också finns vävnadsskador och inflammation i andra vävnader i vår kropp. Detta bidrar till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom.
– Vi vet inte hur inflammationen förändrar hur blodgruppens antigen interagerar med andra molekyler. Det är möjligt att inflammationen på något sätt förmedlar interaktionen mellan dessa molekyler, men den exakta mekanismen för hur detta fungerar fortfarande okänd. Vi kan inte säga orsak och effekt, men vi kan fastställa associationen och risken, kommenterar Parente.
Parente anser att framtida forskning borde koncentrera sig på att identifiera mekanismerna för hur förhållandet mellan blodgrupper, njursjukdom och hjärtsjukdom medieras. Ur ett kliniskt perspektiv kunde blodgrupperna kanske redan betraktas som en riskfaktor då man bedömer risken för hjärt- och kärlsjukdom hos individer med typ 1 diabetes.
– Min huvudpoäng är denna; Ifall du tillhör blodgrupp A, ta hand om dina blodsockernivåer eftersom det är viktigt för att undvika diabetisk njursvikt. Naturligtvis gäller den här rekommendationen alla som har diabetes – ta hand om ditt blodsocker. Men om du tillhör blodgrupp A, var extra noggrann, avslutar Parente.
Sammanfattningsvis är blodgrupperna en viktig bidragande faktor i flera sjukdomskomplikationer och att fastställa en patients blodgrupp kan i bästa fall möjliggöra en mer individualiserad hälsovårdsprocess.
Studien kan läsas i sin helhet här.
Simon Granroth, Vetenskapskommunikatör
