Enligt en nyligen publicerad studie vid Folkhälsans forskningscentrum kan enkla åtgärder för att främja fysisk aktivitet stöda träning bland människor som är i dåligt skick och uppnå betydande långsiktiga hälsofördelar.
Studien genomfördes som en del av PPP-BOTNIA-befolkningsstudien som inkluderar närmare 5 000 personer. Studien undersöker förekomst och prevalens av typ 2-diabetes och relaterade riskfaktorer i Österbotten. Uppföljningsstudien som koordinerades Folkhälsan involverade totalt 1072 personer som via UKK-gångtestet konstaterats vara i dålig fysisk kondition. Av dessa deltog 290 antingen en gång i en träningsrådgivningsgrupp eller i handledd träning två gånger i veckan under ett år.
Efter ytterligare sex års uppföljning hade de som deltog i endast träningsrådgivningen och de som deltog i den handledda träningen signifikant bättre blodtryck, HDL-kolesterol och insulinkänslighet än kontrollgruppen som fortsatte ett normalt liv utan intervention.
Tidigare studier, särskilt om träningsrådgivningens effektivitet, har huvudsakligen varit korta och fokuserade på riskgrupper. Enligt de resultat som nu erhållits kan enkla träningsinstruktioner effektivt främja långvarig hälsa även på befolkningsnivå.
– På lång sikt verkar det som om bara träningsrådgivning kan ge samma hälsofördelar som ett år av konsekvent handledd träning. Om vi jämför enkelheten i träningsinterventionerna med de uppnådda hälsofördelarna är resultaten betydande. Sådana insatser med låg tröskel kunde därför fungera som en mer prominent del av den finska sjukvården, säger seniorforskare Docent Niko Wasenius från Folkhälsans forskningscentrum och Helsingfors universitet.
Det har tidigare hävdats att en familjehistoria med diabetes minskar hälsofördelarna med träning. Enligt studien kan diabetes i släkten minska effekten av träning på LDL-kolesterol eller midjemåttet, men den verkar inte ha någon systematisk effekt på fördelarna med träning.
– De med en familjehistoria av diabetes kan behöva träna mer för att uppnå samma hälsofördelar, men hälsofördelarna är uppnåbara. Diabetesarvet betonar ytterligare vikten av en aktiv livsstil, säger Bo Isomaa, en internmedicinsk läkare vid Folkhälsas forskningscentrum.
PPP-BOTNIA-studien genomförs i samarbete med Folkhälsans forskningscentrum, Helsingfors universitet, Lunds universitet, HUS och hälsocentralerna i Vasa, Pietarsaari och Närpes.
För mer information vänligen kontakta
Niko Wasenius, docent
Seniorforskare, Folkhälsan Research Center
Klinisk lärare, Medicinska fakulteten, Helsingfors universitet
044-3714921
niko.wasenius@helsinki.fi
