Vi utreder ryskspråkiga medarbetares väg till Folkhälsan - Folkhälsan

13 november 2020

Vi utreder ryskspråkiga medarbetares väg till Folkhälsan

Folkhälsan har utrett den rysktalande personalens väg till Folkhälsan, i syfte att bättre kunna möta deras behov och utmaningar samt ta tillvara deras styrkor. I framtiden hoppas Folkhälsan kunna använda insikterna i rekryteringen.

Folkhälsan, som är en av de största producenterna av barn- och äldreomsorg på svenska i Finland har ett kontinuerligt behov av kompetent vård- och omsorgspersonal, och behovet växer. Vi behöver locka nya kvalificerade medarbetare. Förutom personer med vårdutbildning och erfarenhet inom yrket vill Folkhälsan också locka fler studerande inom vårdbranschen, läroavtalsstuderande, arbetsvilliga pensionärer med erfarenhet, fler män och personer med utländsk härkomst. Det behövs kvalificerade medarbetare av olika slag för att också i framtiden kunna ge kvalitativ vård och omsorg på svenska.

– Rekryteringsmässigt finns det en stor outnyttjad potential i den rysktalande befolkningen i Finland. Den rysktalande är den näststörsta språkliga minoriteten i Finland, efter de svensktalande. Tänk om vi kunde locka en del av dem att lära sig svenska och integreras på svenska och erbjuda dem utbildning och sedan jobb inom vården? säger Folkhälsans vd Georg Henrik Wrede.

Folkhälsan har låtit göra kvalitativa intervjuer med rysktalande medarbetare som redan i dag jobbar inom Folkhälsan. De nio intervjuade kommer från olika länder från det förra Sovjetunionen.

– Vi vill förstå hur rysktalande medarbetare har kommit till Folkhälsan, vilken resa de gjort. Hurdana hinder och utmaningar har de stött på under resan, säger Georg Henrik Wrede.

Naturligtvis hoppas vi att så småningom kunna använda insikterna i vår rekrytering och göra det lättare för nya potentiella medarbetare att lära sig svenska och få jobb hos oss.


Maria Niemelä har anställts som projektkoordinator för att göra studien. I djupgående kvalitativa intervjuer har hon intervjuat nio medarbetare med ryskspråkig bakgrund om deras flytt till Finland, deras integrationsprocess, om vägen till att hitta arbete, om deras upplevelser och erfarenheter av att jobba på Folkhälsan och om livet i Finland.

Metoden kallas journey and ethnography och används bland annat i kundundersökningar. Niemelä har över 20 års erfarenhet av metoden efter att ha jobbat med marknadsundersökningar för Ipsos och TNS Gallup i Moskva.

– Det här projektet har varit mycket intressant. Medarbetarna har värdefulla historier att berätta. Nu när vi fått en djupare förståelse för en grupp av invandrares behov på vägen till Folkhälsan ger det oss insikter om hur vi bättre kan röja vägen för också framtida medarbetare med annan språkbakgrund, säger Maria Niemelä.

Kärlek, arbete, studier och bättre levnadsförhållanden

Studiens resultat visar att de alla intervjuade var mycket motiverade att flytta till Finland på grund av giftermål, arbete, studier eller hopp om bättre levnadsförhållanden. ”Från det angränsande Karelen har vi alltid tittat på Finland som ett drömland” säger en av de intervjuade. Lönenivån i Finland kommenterade en annan av de intervjuade så här: ”Min man gjorde efterforskningar om lönenivåerna, läste artiklar och talade med vänner som bor här.”

Under den första tiden i Finland har många av de intervjuade känt sig ensamma och saknat mening, ett jobb, vänner och pengar. De språk- och integrationskurser de gått har sedan varit avgörande för deras integration och via dem har de också hittat vänner, hobbyer, jobb, studier och sin plats i samhället. Deras val av språk, finska eller svenska, berodde på den egna familjen och regionen de bodde i.

Några av dem har studerat i Finland, vilket har varit svårt på grund av det nya främmande språket. En del har hoppat av. De som tagit examen var glada för sina nya yrken och prestationer. Studier och praktik gör att de känner sig behövda, de är engagerade och uthålliga i sina studier. Alla intervjuade betonade vikten av speciella utbildningsprogram för invandrare.

Trivs på Folkhälsan

– De intervjuade är alla glada att jobba på Folkhälsan och betraktar arbetsgemenskapen som en familj, uppskattar sin förman, de tacksamma klienterna, den höga organisationsstandarden, arbetsvillkoren och den vänliga attityden inom organisationen. En balans mellan arbete och fritid gör att de känner sig lyckliga, säger Maria Niemelä.

”Jag vet att klockan 15 blir jag ledig och kan gå och hämta mina barn på skolan och göra hushållsarbete” kommenterade en kvinna. ”Det finns mycket mera respekt för arbetstagarna här på Folkhälsan” var en annan kommentar. De berömde också det goda mottagandet och den välorganiserade inlärningsprocessen för nya medarbetare.

En del av de intervjuade har en stark önskan att vidareutbilda sig inom sitt yrke. Andra är mycket upptagna med småbarn eller skolbarn och upplever att de inte har tid att börja studera vid sidan av familje- och arbetslivet. Fler av de intervjuade önskade mer information om vilka utvecklings- och fortbildningsmöjligheter som finns.

Det finns stora möjligheter att locka fler att integrera sig på svenska.

Maria Niemelä som själv ursprungligen kommer från Ryssland har lärt sig både finska och svenska i Finland. En stor fråga, enligt henne, är varför så få rysktalande integrerar sig på svenska.

– Det är ju lättare att lära sig svenska än finska om man från förr kan engelska. Det finns stora möjligheter att locka fler att integrera sig på svenska, säger Niemelä.

Ryska Maria Niemelä gifte sig med en finsk man för 16 år sedan och deras familj flyttade till Finland för tre år sedan. Hon studerade först finska och integrerade sig på svenska ett år senare.

För Folkhälsan, som ser holistiskt på hälsa och välmående, är det viktigt att de anställda mår bra och trivs – inte bara i sitt arbete utan också i sitt privatliv. Här kommer Folkhälsans breda verksamhet också till hjälp.

– Även om projektet har ett arbetskraftsperspektiv och koppling till Folkhälsans serviceproduktion finns det också många möjligheter att koppla det till flera av Folkhälsan andra verksamheter. Folkhälsan driver ju också hälsofrämjande projekt kring integration och mångfald inom föreningslivet och språkundervisningen. Vi försöker nu hitta synergieffekter i Folkhälsans breda verksamhetspalett, säger förvaltningsdirektör Niklas Talling

Niklas Talling 

– Naturligtvis hoppas vi att så småningom kunna använda insikterna i vår rekrytering och göra det lättare för nya potentiella medarbetare att lära sig svenska och få jobb hos oss, säger Georg Henrik Wrede.

Text: Hanna Rundell