Folkhälsan Välfärds utvecklingschef Christina Söderberg har länge funderat på vilka faktorer som främjar en hållbar karriär inom social- och hälsovårdssektorn. Nu ska hon doktorera på Hanken.
– Det här är ju väldigt aktuella frågor som i allra högsta grad berör mitt jobb som utvecklingschef där jag har ansvar för frågor som berör personalens välmående. Därför är jag väldigt nyfiken på att titta närmare på vilka faktorer som bidrar till ett hållbart arbetsliv. Vad kan man göra i ett tidigt skede av arbetslivet för att säkerställa att vi kan och vill jobba inom vårdsektorn under ett långt yrkesliv?
Christina Söderberg kommer inledningsvis att vara tjänstledig från sitt jobb på Folkhälsan i ett år. Under de kommande fyra åren ska hon titta närmare på hur vi kan skapa förutsättningar för att förlänga arbetslivet inom social- och hälsovårdssektorn.
– Tanken på att studera vidare har alltid funnits där. Jag hittade nyligen en påbörjad forskningsplan från 2001, men någonstans där kom livet emellan. Men nu är det dags på riktigt!
– Jag har alltid fascinerats av förflyttningen från arbetsliv till pension. Det är ett så otroligt stort och avgörande steg att ta. För många är det ett efterlängtat steg, medan andra kanske tycker att den tillvaron plötsligt blir ganska tyst och meningslös.
Söderberg berättar att vårdare som redan gått i pension utgör en stabil ryggrad för Folkhälsans egen vikariepool.
– Här har vi många som gladeligen hoppar in där det behövs och upplever att de gärna är med och bidrar. Samtidigt vet vi också att Finland står inför en kraftig pensionsboom med en åldrande befolkning.
Söderberg tror själv på förebyggande åtgärder direkt när man tar sina första steg in på arbetsmarknaden.
– Det har forskats väldigt lite i det här, jag har i varje fall tills vidare inte kommit åt den typ av forskning som har studerat tidiga förebyggande insatser. Personligen tror jag det är för sent att börja titta på den här frågan när man närmar sig pensionsåldern. Man måste börja i tid. Helst från start.
– Mycket handlar förstås om välmående på arbetsplatsen och stressrelaterade frågor. Helt krasst tror jag att vi står inför en stor arbetskraftsbrist om vi inte börjar kasta ljus på det här. Hur påverkar ledarskapet? Hur stödjer vi fysiskt välmående hos våra anställda? Hur erbjuder vi kontinuerlig kompetensutveckling? Hur jobbar vi med AI? Vad kan jag själv tänka på i mitt jobb och i mitt personliga välmående när det gäller sömn, motion, kost?
Christina Söderberg vill använda sina doktorandstudier till att bidra till att Folkhälsan utvecklas ännu mera på området.
– Jag tror också att det här är en fråga som kan ha en positiv effekt på hela synen på social- och hälsovårdssektorn. Jag anser att Folkhälsan har varit en förebild när det kommer till att erbjuda personalen kompetensutveckling. Det tänker jag att är viktigt att fortsätta med.
– Vi lär oss hela tiden, inte bara under fortbildningstillfällen eller liknande, utan vi lär oss varje dag. Det är alltså en pågående process i vardagen. Det gäller att vara öppen och ha en vilja att lära sig samt att även ta ansvaret att lära sig. Jag upplever att det inom Folkhälsan finns en kultur som uppmanar till utveckling och lärande.
Söderberg berättar om yrkeshögskolan Haaga-Helia som nyligen genomförde en liten undersökning i vart vårdstuderande försvinner efter studierna. Många blir utexaminerade, men få av dem kommer ut på vårdenheterna.
– För att råda bot på den här situationen behöver vi överlag inom arbetslivet titta på hur vi leder våra team och hur man som nyutexaminerad blir bemött på arbetsplatsen. Vi behöver också våga prova nya modeller och vara mer flexibla. Jag tror på att experimentkulturen måste få större plats. Vi ska våga testa, misslyckas, prova igen – och kanske lyckas!
– Jag tror också på att vi ska bli bättre på att ta vara på våra egna personliga styrkor. Vi ska odla och fördjupa oss i det vi kan bäst. Här anser jag också att Folkhälsan har varit stark.
Själv drivs hon av en ständig framåtrörelse.
– Utbildning och utveckling är min största drivkraft. Det är en självklar bit i arbetslivet. Just nu sliter jag mitt hår för att förstå allehanda engelskspråkiga forskningsrapporter och vetenskapliga artiklar. Just nu känns det som om jag misslyckas varje dag. Men om jag skulle ha varit rädd för att misslyckas skulle jag aldrig har gett mig in på det här, säger Christina Söderberg och skrattar.
– Jag har en spännande tid framför mig. Jag ser fram emot att ens lite kunna bidra till och påverka i frågor som rör ett hållbart arbetsliv. Det är en av våra mest avgörande framtidsfrågor.
