Hjälp med språkljud, ordförråd, språkförståelse, grammatik och mycket mer - Folkhälsan

19 november 2021

Hjälp med språkljud, ordförråd, språkförståelse, grammatik och mycket mer

Har andra svårt att förstå vad barnet vill säga? Ibland blir talet klarare och tydligare när barnet blir äldre, men andra gånger behövs hjälp med tal- och språkutvecklingen. På Folkhälsans barnmottagning i Helsingfors är terapeuterna vana att både bedöma behovet av stöd och, då det behövs, stå till tjänst med talterapi. Under coronapandemin förändrades vårt sociala liv, vilket kan tänkas påverka barns språkutveckling – men tillförlitliga undersökningar om ämnet saknas ännu.

Läs mer om talterapin i Helsingfors här

– Ofta är det någon på rådgivningen som vid den årliga kollen märker att barnet kanske har litet svårt att uttrycka sig eller svårt att förstå tal. Det kan också vara dagispersonalen, någon på skolan eller naturligtvis de egna föräldrarna som märker att barnets språk inte ligger på samma nivå som de jämnåriga kompisarnas, säger talterapeut Rebecka Rönnblad vid Folkhälsans mottagning för barn, unga och vuxna i Helsingfors.

Det kan handla om barn som har svårt att hitta ord när de pratar, har problem med att bilda meningar eller talar otydligt, vilket gör att de andra barnen och personalen på dagis har svårt att förstå vad barnet berättar. Det kan leda till en ond cirkel där barnet drar sig för att prata, blir tillbakadraget och får det svårt i leken med kompisar. Det kan också handla om ett så begränsat ordförråd och svag språkförståelse att sociala situationer blir besvärliga, då barnet har svårt att upprätthålla en konversation. Eller också kan det vara väldigt tydliga, enskilda svårigheter, som stamning eller svårigheter att uttala vissa ljud.

Terapi i samarbete med familjen

Då en talterapeut jobbar med barn som har olika utmaningar med tal- och språkutvecklingen kan man t.ex. koncentrera sig på att stöda talets tydlighet eller stärka ordförrådet, meningsuppbyggnaden och de grammatiska färdigheterna. Därtill kan talterapeuten öva sociala färdigheter och växelverkan med barnet. Terapin kräver en hel del arbete också hemma, av föräldrarna och barnet, och kan pågå under en lång tid.

– Vi börjar oftast med att träffas med familjen, ena föräldern eller båda två kommer med. Då berättar föräldrarna vilka svårigheter de uppfattar att finns. Vi utgår från näromgivningen, vad de tycker är svårt i det vardagliga livet. Fokus ligger ofta på att stöda färdigheter som behövs i vardagen.

 

Först vill Rönnblad lära känna familjen och framför allt barnet. Sedan bestäms individuella målsättningar för barnet tillsammans med familjen, och vilka verktyg som används för att arbeta mot målen. Skulle barnet ha hjälp av bildstöd eller någon annan form av alternativ eller kompletterande kommunikation? Vad kan familjen träna på hemma? Hur ska terapin läggas upp?

Coronapandemin har ändrat på förutsättningarna

Coronapandemin har medfört att vårt sociala liv har förändrats. Speciellt märkbart är det naturligtvis för barnen, som har levt en stor del av  – eller hela – sitt liv under dessa ovanliga förhållanden. Det är för tidigt att säga om det på sikt har påverkat barns språkutveckling, men åtminstone har förutsättningarna förändrats.

– Barnen har ett minskat antal sociala kontakter, färre sociala evenemang, träffar jämnåriga mindre. Barnet kanske inte har gått på hobbyn, inte hem till kompisar och inte på olika slags utflykter, vilka alla är situationer där man normalt kommer i kontakt med nya ämnen och tidigare okända ord. Det blir mindre interaktion med personer utanför familjen.

Pandemin kan alltså eventuellt påverka och försvåra språkutvecklingen, och Rebecka Rönnblad väntar med intresse på forskningsresultat i ämnet.

Ta gärna kontakt 

Vad ska man då göra, om man som förälder nu tänker att ens barn kanske faktiskt kunde behöva litet stöd i språkutvecklingen?

– Ta upp det på rådgivningen eller med skolhälsovården, tipsar Rönnblad. Om du vill kan du också boka tid för ett avgiftsfritt lågtröskelmöte med oss på barnmottagningen. Där kan du utan att förbinda dig till något komma och diskutera öppet, men konfidentiellt, om det som oroar dig kring ditt barn.

 

Läs mer om lågtröskelmöten i Helsingfors här

 

Text: Johanna Savander
Foto: Folkhälsan