I många utvecklade länder överskrider barn och ungdomar det rekommenderade intaget av tillsatt socker. Ett högt sockerintag anses ha negativa konsekvenser för hälsan, t.ex. fetma. Sockrets roll i den biologiska uppkomsten för karies är välkänd, men det har inte forskats mycket i huruvida sockerintag är förknippat med munnens bakterieprofiler. Den orala bakteriefloran, dvs. bakterier som lever på ytorna i munnen och i saliven, bidrar till upprätthållandet av både munhälsa och hälsa på systemisk nivå. Sockerintag kan i sin tur påverka bakteriefloran.
Syftet med Sohvi Lommis färska doktorsavhandling, som utfördes vid Helsingfors universitet och på Folkhälsans forskningscentrum, var att undersöka sambanden mellan sockerhaltiga produkter och övervikt/fetma, karies och salivens bakterieflora hos finska barn i som var i åldern 9–12 år då studien inleddes. Studien baserades på data som samlats in till Hälsa i Tonåren (Fin-HIT) -studiekohorten. Här rapporterades barnens intagsfrekvens på sockrade livsmedelsprodukter, sötsaker, från föregående månad. Till sötsakerna räknades choklad, godis, kex, söta bakverk, glass samt sockrade safter och läskedrycker. Man undersökte sambandet mellan den kombinerade intagsfrekvensen av sötsakerna och risken för övervikt, samt sambandet mellan förändringar i intagsfrekvensen och risken för att utveckla övervikt. Dessutom undersöktes sambandet mellan intagsfrekvensen av sötsaker och risken för karies samt bakterieflorans mångfald, sammansättning och funktionella potential i saliven.
Forskningen bygger på den stora Fin-HIT-kohorten som omfattar över 11 000 barn i Finland.
– Forskningen bygger på den stora Fin-HIT-kohorten som omfattar över 11 000 barn i Finland. Vi samlade in information om flera aspekter av deras hälsobeteende och vikt vid två tidpunkter, vilket gjorde det möjligt för oss att observera longitudinella samband bland barnen. Konsumtionen av sötsaker mättes med hjälp av ett index som kombinerade flera olika typer av söta livsmedel och drycker. Det här ger en mer holistisk bild av sockerkonsumtionen än om man enbart undersöker näringsämnen eller enskilda livsmedel. Vi saknade dock information om portionsstorlekar och förlitade oss endast på självrapporterade konsumtionsfrekvenser. Kostuppgifterna är därför relativt grova till sin natur, förklarar Lommi.
Sohvi Lommi är forskare vid Folkhälsans forskningscentrum och har nyligen disputerat.
Studiens resultat visade att en låg intagsfrekvens på sötsaker var förknippad med en ökad risk för övervikt eller fetma, medan en hög frekvens var förknippad med minskad risk. Under två års uppföljning fann man att ökad intagsfrekvens på sötsaker inte var kopplat till en ökad risk för övervikt, tvärtom, och något överraskande, var minskad intagsfrekvens på sötsaker förknippad med en ökad risk för övervikt. Dessutom var hög intagsfrekvens på sötsaker förknippad med en ökad risk för karies och låg frekvens med en minskad risk för karies. Inga skillnader i salivens bakteriella mångfald observerades mellan grupperna med låg och hög intagsfrekvens. Däremot hittades skillnader i bakterieflorans sammansättning och funktionella potential. Till exempel var den metaboliska mekanismen relaterad till nitratmetabolism mer aktiv hos barn med en högre intagsfrekvens på sötsaker jämfört med gruppen med låg intagsfrekvens.
Resultatet kan först verka överraskande, men liknande resultat har faktiskt observerats i flera tidigare studier. Den omvända korrelationen kunde till exempel kunna förklaras av omvänt orsakssamband.
– Resultatet kan först verka överraskande, men liknande resultat har faktiskt observerats i flera tidigare studier. Den omvända korrelationen kunde till exempel kunna förklaras av omvänt orsakssamband. Föräldrar till barn med övervikt kanske begränsar barnens konsumtion av livsmedel och drycker med högt sockerinnehåll, eller så kan barnen själva ägna sig åt bantningsbeteenden och begränsa sin matkonsumtion. Men det är också möjligt att söta godsaker har en mättande effekt. Beroende på typen av godis kan det också innehålla fett, protein och fibrer som kan öka mättnadskänslan. Ytterligare forskning med hjälp av mer omfattande kostdata skulle vara bra, säger Lommi.
Resultaten tyder på att arbetet mot fetma hos barn i skolåldern inte enbart bör fokusera på intag av sockerhaltiga produkter. Istället borde kosten och andra livsstilsfaktorer beaktas som en helhet. Å andra sidan verkar det vara fördelaktigt för tandhälsan att begränsa intagsfrekvensen av sockerhaltiga produkter. Resultaten om salivbakterier öppnar dörren för mer djupgående forskning om sockerkonsumptionens effekter på orala bakterier och därmed på hälsan.
Lommis avhandling finns att läsa i sin helhet här.
Simon Granroth, Vetenskapskommunikatör
