Nytt system för familjeledigheter - ett nödvändigt gott

Det faktum att det föds allt färre barn är en av orsakerna till att det nu verkar finnas ett brett politiskt stöd för att reformera familjeledigheterna under nästa regeringsperiod som tar vid efter riksdagsvalet i april. En minskad nativitet är ohållbart och alarmerande ur flera perspektiv. Men också på ett individuellt plan har vi mycket att vinna på en större jämställdhet i familjeledigheter.

Malin von Koskull. Foto: Mikko Käkelä.

– Anknytningsteori visar att ju mer tid du tillbringar med ditt barn, desto mer intresserad blir du av barnet som en liten unik individ. Då bygger du också en starkare relation för framtiden, en framtid där båda föräldrarna har starka band till barnet och är lika lätta att anförtro sig åt i smått och stort, säger Malin von Koskull som är sakkunnig i hälsofrämjande bland småbarnsfamiljer på Folkhälsan.

Skilsmässorisken är stor i småbarnsfamiljer, allra störst är den efter att det andra barnet har fötts. Undersökningar visar att det stöder parförhållandet att bägge parterna har en förmåga att sätta sig in i varandras situation och vardag.

Genom en jämnare fördelning av vem som tar ut familjeledigheter kan vi faktiskt förebygga olyckliga barnfamiljer och skilsmässa

– Par som turas om att vara hemma värderar varandras uppdrag högre. De har förståelse för att vardagen kan vara väldigt kämpig hemma med barn och att det kan vara tungt att komma hem från jobbet, trött efter arbetsdagen, och genast förväntas ta över ansvaret för barnen. Par som delar på uppgifterna får förståelse för varandra och ger varandra andhämtningspauser, säger Johanna Lammi-Taskula, forskningschef på Institutet för hälsa och välfärd (THL)..

 Pia Rosengård-Andersson. Foto: Mikko Käkelä

– Genom en jämnare fördelning av vem som tar ut familjeledigheter kan vi faktiskt förebygga olyckliga barnfamiljer och skilsmässa. När du blir trött blir du lätt jagcentrerad och då blir det fort VM i gnäll. Men genom att sätta oss in i varandras situation ökar förståelsen, säger Pia Rosengård-Andersson, chef för Folkhälsans familjeverksamheter.

I dagsläget tar pappor ut bara cirka 10 procent av alla inkomstrelaterade dagpenningar som staten erbjuder föräldrar som stannar hemma för att sköta små barn. Bara cirka 2 procent av papporna tar ut föräldraledighet utöver den öronmärkta pappaledigheten.

Finländska pappor är i dag i medeltal 6 veckor föräldralediga då de har rätt till 9 veckor faderskapsledighet av vilka pappan får vara hemma samtidigt som mamman i högst 18 dagar. Dessutom får föräldrarna dela fritt på den cirka 6 månader långa föräldraledigheten. Ungefär en femtedel av papporna tar i dagsläget inte ut ledigt över huvud taget efter att barnet fötts, enligt THL.

Enligt THL:s beräkningar skulle det med den här takten ta ca 200 år innan vi uppnått en jämn fördelning av föräldraledigheterna.

Johanna Lammi-Taskula. Foto: Hanna Rundell

Johanna Lammi-Taskula säger att det vore viktigt att staten nu visar vägen med en reform. Genom att erbjuda papporna en längre öronmärkt kvot av familjeledigheten och samtidigt erbjuda en större flexibilitet i när och hur man kan ta ut familjeledigheten kunde man uppmuntra pappor att stanna hemma längre och samtidigt ge mammor chansen att hålla en fot kvar i arbetslivet. Erfarenheterna från de övriga nordiska länderna visar att förlängd öronmärkt inkomstrelaterad faderskapsledighet är ett effektivt instrument.

Jämför man med de övriga nordiska länderna är föräldraledigheten minst flexibel i Finland. Det syns också i statistiken att de finlänska papporna ligger efter de svenska och isländska. Finländska föräldrar får också lägre inkomstrelaterad föräldrapenning än föräldrar i övriga Norden.

Många väntar med barnen

Att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden är en viktig drivkraft när man planerar reformen. Den sjunkande nativiteten beror bland annat på osäkerhet på arbetsmarknaden som gör att allt flera börjar tänka på att bilda familj senare. Hemvårdsstödet gör att många mammor, speciellt de med lägre utbildning blir hemma en lång tid, i vissa fall många år. Det här leder i sin tur till att de får kortare kontrakt, avancerar långsammare och får lägre lön vilket också påverkar deras pension.

– Det har långsiktiga följder för mammans karriärutveckling och i sin tur hela familjen om hon är länge borta från arbetslivet.

Fattigdomsrisken i Finland är dubbelt så hög i småbarnsfamiljer som i familjer med tonårsbarn.

Familjeledigheterna borde bli mer flexibla och det borde bli lättare för föräldrarna att kunna dela på deltidsarbete och deltidsledighet

– Ett sätt att få ut mammor i arbetslivet tidigare är att uppmuntra papporna att stanna hemma en period istället för mammorna. Då innebär det givetvis att pappan är borta från arbetslivet en tid, men i det långa loppet är det viktigt att båda föräldrarna håller kontakten till arbetslivet. Familjeledigheterna borde bli mer flexibla och det borde bli lättare för föräldrarna att kunna dela på deltidsarbete och deltidsledighet, säger Lammi-Taskula.

6+6+6

THL har i många år förespråkat att vi övergår till en 6+6+6-modell. Modellen betyder att mamman får sex öronmärkta månader av inkomstbunden föräldraledighet, föräldrarna får dela på sex månader hur de vill och pappan får sex öronmärkta månader, av vilka han får ta ut en valfri mängd. Enligt det här förslaget får föräldrarna tillsammans inkomstrelaterad dagpenning i maximalt 1,5 år. Ensamföräldrar får alla 18 månaderna själva. Ersättningen, föreslår THL, är 80 procent av lönen. I dag kan föräldrarna få inkomstrelaterad dagpenning tills barnet är 9–10 månader och ersättningen är högst 70 procent av den föregående inkomsten, med undantag av mammans första 56 dagar där ersättningen är 90 procent av inkomsten.

I den här modellen finns möjligheten till hemvårdsstödet kvar.

6+6+6-modellen bygger inte på något tvång, utan valfrihet att välja vem som tar ut ledigheten och när 

Lammi-Taskula påpekar att inkomstminskningen för föräldrar som blir hemma inte borde vara så stor som den är i dag.

– Det vore en signal att samhället godkänner att föräldrar stannar hemma och tar hand om sitt eller sina barn.

Befolkningsförbundets Familjebarometer 2018 visar också att familjerna efterlyser mer flexibilitet i stöd och ledigheter för barnfamiljer så att de får lättare att kombinera arbete och yrkesliv. Familjerna vill själva bestämma vem som stannar hemma med barnet, utan tvång eller kvoter. Samtidigt stöder de en förlängning av faderskapsledigheten från nio veckor till tre månader.

– Men 6+6+6-modellen bygger inte på något tvång, utan valfrihet att välja vem som tar ut ledigheten och när. Modellen skulle innebära att alla parter får mer än vad man i dagsläget får. Mammorna skulle få möjlighet att stanna hemma en månad längre än nu om de så vill, papporna skulle få en betydligt längre möjlighet att stanna hemma och barnet skulle få mycket mer tid med båda föräldrarna, säger Lammi-Taskula.

Det skulle minska på tiden som mammor stannar hemma med det låga hemvårdsstödet, om man väljer att ha det kvar i sin nuvarande form.

Enligt 6+6+6-modellen skulle föräldrarna också få möjlighet att stanna hemma en längre tid samtidigt vilket på många sätt är bra för familjen

Också Folkhälsans sakkunniga stöder en reviderat familjepolitik som går mot 6+6+6-modellen eller en liknande modell.

– Enligt 6+6+6-modellen skulle föräldrarna också få möjlighet att stanna hemma en längre tid samtidigt vilket på många sätt är bra för familjen, säger Malin von Koskull.

På kort sikt är 6+6+6-modellen förstås dyrare än det nuvarande systemet.

– Men jag hoppas att man gör dynamiska kalkyler när man jämför modeller och ser vilka följderna blir om 5 eller 10 år. Man har tillgång till flera simuleringsmodeller i dag, säger Lammi-Taskula.

Att ta samtalet med chefen

I dagens arbetsliv finns det säkerligen stor variation i hur familjevänliga arbetsplatser är, till exempel när en pappa vill vara föräldraledig eller hemma med sjukt barn. Efterhand som det blir vanligare att män tar ut sin kvot förändras också kulturen. Många arbetsplatser och organisationer – också mansdominerade sådana – ser en rekryteringsfördel i att profilera sig som familjevänliga.

– Det är en lagstadgad rättighet att vara familjeledig. Det krävs bara att du meddelar arbetsgivaren två månader i förväg. Om arbetsgivaren skulle visa sig negativ till saken kan nog vissa män kan slå näven i bordet och säga att det finns andra arbetsplatser, men alla har förstås inte den möjligheten, säger Lammi-Taskula.

En del män är rädda för negativa följder som utebliven befordran om de tar ut familjeledighet, men de enkätundersökningar som familjeforskare på THL har gjort visar ändå att negativa följder för män som varit familjelediga är ganska sällsynta. Och man ska också komma ihåg att män i större grad har längre kontrakt och tillsvidareanställningar än kvinnor.

Inför riksdagsvalet har barn- och familjeorganisationerna samt löntagarnas centralorganisationer gått ut och krävt att arbetet med att reformera familjeledigheterna inleds under nästa regeringsperiod och att det måste reserveras tillräckliga resurser för reformen.

Det behövs förändrade attityder och ett målmedvetet påverkningsarbete om arbetslivet ska bli mer familjevänligt.

De påpekar också att den nya modellen måste vara flexibel beroende på olika familjesituationer, oberoende av om det handlar om en kärnfamilj, en familj med en förälder, en flerlingsfamilj eller en regnbågsfamilj.

– Det behövs förändrade attityder och ett målmedvetet påverkningsarbete om arbetslivet ska bli mer familjevänligt och papporna i större utsträckning ska ta hand om barnen. Arbetsgivarna, cheferna och hela arbetsgemenskapen kan stöda och uppmuntra till att ta ut familjeledigheter. En mer flexibel modell för familjeledigheterna ligger inte bara i arbetstagarens och familjens intresse, utan också i arbetsgivarens intresse, skriver organisationerna i sitt uttalande.

Organisationerna påpekar också att småbarnspedagogiken bör utvecklas vid sidan av reformen så att det finns småbarnspedagogiska tjänster av hög kvalitet tillgängliga.

Text: Hanna Rundell