Folkhälsans satsar på integration och mångfald

Förutom att skapa möten och sociala miljöer där personer med invandrarbakgrund kan engagera sig som frivilliga inom motion och kulturella aktiviteter, ska projektteamet erbjuda personal och frivilliga utbildningar kring kulturell mångfald, bemötande och kultursensitivitet.

Projektteamet bakom Hälsa i mångfald består av fyra personer som jobbar i Nyland och Österbotten: Liselott Sundbäck, Luca Maurizi, Senada Arnautovic och Tomislav Krstevski. Projektet är tvåårigt (2018-2020) och finansieras med medel från Utbildningsstyrelsen.

– Det är en stor styrka att både Luca och Senada redan sedan tidigare jobbat på Folkhälsan. De känner organisationen, vet vad man kan göra och ser behovet. Det gör det lättare att förankra resultatet av projektet, säger Sundbäck.

Folkhälsan har redan tidigare jobbat med mångfald med projektet mångkulturell folkhälsa. Nu är resurserna och visionerna större.

– Då var perspektivet lite annorlunda och gick mest ut på konceptet ”nu presenterar jag en invandrare för er”. Hälsa i mångfald behövs för att Folkhälsan inte ska tappa kontakten till samhället, säger Maurizi.

– Tidigare har man nosat på de här frågorna, men det har inte strategiskt funnits något team eller resurser, säger Sundbäck.

Eftersom Folkhälsan erbjuder bred verksamhet på svenska, kan organisationen och föreningarna stödja den som väljer svenska som sitt integrationsspråk.

– I Österbotten är det kanske självklart och finns andra aktörer, men här i Nyland är Folkhälsan jättesvenskt. Folkhälsan erbjuder svenska rum, svensk service och en möjlighet att få tala svenska.

Maurizi tror att Folkhälsan har stor potential på det här fältet.

Studerande kan från och med nästa vår komma och öva svenska vid våra äldreboenden och dagis via Prakticum och Arcada

– På de finlandssvenska integrationsdagarna 19-20.11 lyftes betydelsen av möten på mikronivå fram. Folkhälsans verksamhet erbjuder hur många tillfällen som helst att kunna skapa den typen av möten, familjecafé är ett exempel, säger Maurizi.

Familjecaféerna är inte bara träffpunkter utan sprider kunskap om samhället, hur det fungerar, vem man ska vända sig till och vilken skola man ska välja, tillägger Arnautovic. Det är en form av allmännyttig information.

Inom ramarna för Hälsa i mångfald kan teamet hjälpa och stödja föreningarna med att förverkliga olika integrationsinitiativ. I framtiden är det lokalföreningarna själva som planerar och ansöker om pengar till den integrerande verksamhet som de ser behov av.

Ser människan som en helhet

Sysselsättning och utbildning anses ofta vara förutsättningarna för en lyckad integration, medan hälsa, välbefinnande och den sociala biten ofta hamnar i skymundan.

 Till den som känner sig hotad får man inte heller säga ’du tänker fel’, för då kommer hen aldrig att vara öppen för integration. Ofta handlar det om rädslor.

– Jag tror att Folkhälsans ledning ser helhetsmänniskan och vikten av sociala nätverk och därför vill satsa på mångfald, säger Sundbäck.

– Att bli bättre på att bemöta mångfalden främjar hälsan. Du lär dig något nytt, får nya intryck av andra kulturer – det går hand i hand med Folkhälsans ändamål, säger Maurizi.

Trots att det finns mycket rum för förbättring har Folkhälsan redan på många håll skapat förutsättningar för integration, bland annat inom Folkhälsan Utbildning på Norrvalla. Arnautovic nämner bland annat mamma-barncafét för invandrarkvinnor i Närpes och det flerspråkiga FHille-programmet som erbjuds föräldrar som vill stärka barnets självkänsla inför förskolan och skoltiden. Det finns FHille-guider som verkar på bland annat bosniska, vietnamesiska och arabiska.

Många föreningar i Österbotten har redan länge erbjudit integrerande verksamhetsformer. I Nyland ligger föreningen i Borgå i framkant.

– Familjecaféet i Borgå besöks regelbundet av familjer med invandrarbakgrund. En simskola för nyanlända är också på kommande, säger Maurizi.

Även i Nykarleby och i Raseborg har Folkhälsan ordnat simgrupper för invandrare och i början av nästa år ordnas en simkurs för invandrarkvinnor.

– Det finns också en språkduschgrupp i Esboviken med mycket deltagare med utländsk bakgrund. Därifrån har många fortsatt till simskolorna, som är en del av Folkhälsans ordinarie verksamhet.

Språkpraktik, sport och samvaro

Hälsa i mångfald är ännu i startgroparna, men redan nu inleds och planeras flera nya verksamhetsformer, bland annat möjligheten till språkpraktik.

– Studerande kan från och med nästa vår komma och öva svenska vid våra äldreboenden och dagis via Prakticum och Arcada, säger Maurizi.

I slutet av november inleddes söndagsträffar för pensionärer med invandrarbakgrund i Närpes. Där är också ett Väntans café för gravida kvinnor med invandrarbakgrund på kommande.

– De får sinsemellan komma överens om vad de vill göra, till exempel spela kort, handarbeta och koka mat tillsammans, säger Arnautovic.

I Närpes är också ett Väntans café för kvinnor med invandrarbakgrund som väntar barn inplanerat till månaderna kring årsskiftet. Gruppen leds av tre doulor som vid behov kan vara närvarande vid deltagarnas förlossningar.

– Vi kan också bjuda in olika föreläsare, till exempel läkare, rådgivningspersonal och yogalärare, säger Arnautovic.

Projektteamet funderar mycket på var de ska finnas och synas för att det ska vara så lätt som möjligt att ta kontakt med Folkhälsan.

– Det är bra att börja med en egen trygg grupp för personer i samma situation, för att sedan ta del av resten av Folkhälsans verksamhet, säger Sundbäck.

Integration genom idrott

Krstevski brinner för idrott, i synnerhet fotboll och futsal, och har genom sin roll som coach erfarenhet av integration genom motion och idrott.

Nyanlända kan behöva lite mera tid och uppmärksamhet till en början, kanske en kompis som hjälper en att komma in i gänget.

– Folkhälsan ordnar redan babysim, men i Vasa vill vi ordna pappa-barnsim för att stärka papparollen. Vi bjuder in nyanlända, folk med invandrarbakgrund, men också lokala, säger Krstevski.

Han ska också kartlägga intresset för integration genom idrott bland Folkhälsans lokalföreningar.

– Nyanlända kan behöva lite mera tid och uppmärksamhet till en början, kanske en kompis som hjälper en att komma in i gänget, säger Krstevski.

Det finns också planer på att utbilda föreningsguider som kunde stödja och sänka tröskeln att komma med i Folkhälsan. Dessutom är flera starka namn, som också väcker intresse hos majoritetsbefolkningen, involverade i Hälsa i mångfald.

– Vi ska bjuda in landslagskaptenen Tim Sparv till Folkhälsan i Vasa för att höra hur han har integrerats utomlands, säger Krstevski.
Folkhälsan presenterade också sitt nya projekt under futsalturneringen till minnet av Krstevskis förolyckade bror. Turneringen har blivit den största av sitt slag i Finland och firade 10-årsjubileum den första december.

Personalen utbildas

I Hälsa i mångfald ingår också ett tudelat utbildningsprogram som riktar sig till Folkhälsans personal och frivilliga: en inspirationsdel för alla och en längre processutbildning som riktar sig till dem som vill utveckla verksamheten på sin enhet.

– Det finns en inspirationsdel som går till alla där man får reflektera kring sitt eget arbete och eventuella fördomar. Men om du vill vara den på din enhet som utvecklar verksamheten till att bli mer inkluderade, finns det en längre processutbildning, säger Sundbäck.

Teamet jobbar inte enbart med inspiration inom Folkhälsan. De har bland annat föreläst för blivande lärarstuderande på Åbo Akademi om vad som är viktigt att tänka på som lärare till elever med invandrarbakgrund.

– Det finns ett jättestort behov av utbildning på fältet. Vårt projekt är egentligen riktat till Folkhälsans anställda och frivilliga, men i viss mån skapa ringar på vattnet genom att utbilda även andra organisationer, säger Sundbäck.

Som ett resultat av projektet hoppas teamet att lokalföreningarna själva söker pengar till olika integrationsfrämjande projekt.

– Det som nu testas och utvecklas lever vidare. Det är viktigt att utbildningsprogrammet finns kvar, och att alla som börjar på Folkhälsan går igenom den här diskussionen och får se vilka värderingar som Folkhälsan står för, säger Sundbäck.

Svenskfinland är inte homogent

Folkhälsan ska fortsättningsvis vara svenskspråkigt, men projektteamet välkomnar initiativ till grupper på andra språk, tolkverksamhet eller stödpersoner.

– Om det finns behov för grupper på andra språk kan vi utan vidare starta dem inom ramen för projektet. Du ska få prata på det sätt du är van på. Det viktiga är att det finns en koppling till Folkhälsans verksamhet, säger Sundbäck.

Det är meningen att folk ska få en chans att lära sig svenska via Folkhälsan. 

Arnautovic betonar att Folkhälsan redan tidigare har använt sig av tolkar, till exempel i grupper med kvotflyktingar.

– Det är meningen att folk ska få en chans att lära sig svenska via Folkhälsan. Du är välkommen fast du inte pratar svenska, säger Arnautovic.

Genom att locka nya medlemmar från en målgrupp som oftast inte söker sig till Folkhälsan blir verksamheten mångsidigare. Krstevski vill lyfta fram de möjligheter och ögonöppnare som bättre mångfald innebär, medan Sundbäck inte vill förringa känslan av hot som det okända kan innebära.

– Till den som känner sig hotad får man inte heller säga ’du tänker fel’, för då kommer hen aldrig att vara öppen för integration. Ofta handlar det om rädslor, säger Sundbäck.

Hon påminner om att Svenskfinland är diversifierat och att Folkhälsans ledning har valt att jobba med de här frågorna.

– Det här är Folkhälsans strategiska vision för framtiden. Såhär kommer man att utveckla organisationen för att motsvara samhället i dag, säger Sundbäck.

Integration bygger på acceptans

Folkhälsans mångfaldsteam ser en lyckad integration som en ömsesidig process som innebär att alla parter drar sitt strå till stacken.

– Majoritetsbefolkningen ska också utbildas. Tobias Pötzsch, forskare vid CEREN (centret for forskning om etniska relationer och nationalism), har alltid bra poänger. Han sa att det främst är vi som ska anpassas, men i praktiken blir det båda, säger Sundbäck.

– Vi kan försöka vända på perspektivet helt och hållet och istället se resurserna och styrkan. Det finns så mycket vi kan lära oss av diversitet och mångfald samtidigt som det är en berikande process för alla parter, säger Maurizi.

Du måste inte veta exakt hur man hälsar i den andra personens kultur och därmed bygga upp en hög tröskel till att möta människor med annan bakgrund.

– Det gäller att acceptera människor som de är. Allt behöver inte vara rätt, men alla måste kunna visa respekt, säger Arnautovic.

Text: Jenny Blomqvist
Foto: Jonas Jernstrom