”Vi måste tala mer om alkohol”

Låt oss presentera Stefanie Lindroos, Fredrik Gräsbeck och Gunnel Forsell. Trion har samlats för att prata om alkohol därför att de alla har åsikter och tankar om alkohol som de vill vädra offentligt. 

Fredrik Gräsbeck, 27. Nybliven pappa, jobbar med kundrådgivning på bank.
Gunnel Forsell, 78. Pensionär, före detta exportchef på internationellt företag och allmän festfixare vid Folkhälsanhuset i Hagalund där hon har bostad.
Stefanie Lindroos, 25. Studerar och jobbar med journalistik.

Alla i panelen tycker att man borde tala mer om alkohol och dryckesvanor; om att tacka nej, om att bjuda, truga, smyga och förbjuda. Om var, när och varför vi dricker, smuttar, festar, super, skålar, halsar – eller inte dricker. Talar vi inte om det växer tabut.

Ingen av panelmedlemmarna har någonsin själva sysslat med att räkna hur många portioner alkohol de dricker per vecka.

När jag studerade och började jobba på 60-talet var det vilda västern, oj så mycket det dracks!

– Jag dricker ändå så lite numera att jag sällan räknar. Ibland blir det kanske två portioner i veckan, ibland fler om jag går på fest på veckoslutet. Annat var det under studietiden, då var det inte konstigt att vara full på en onsdag. Det beror på livsskedet. Skulle jag dricka en sherry per dag är det inte normalt, men nog om en pensionär gör det, tycker Fredrik Gräsbeck.

– En sherry eller ett glas gott rött vin smakar nog nu som då. Varje ålder har haft sin egen alkoholkultur. Jag har sett alkoholen effekter, på gott och ont. När jag studerade och började jobba på 60-talet var det vilda västern, oj så mycket det dracks! På den tiden var det inte ovanligt att cheferna inte kom tillbaka efter affärsluncher där det druckits alkohol. Jag var ofta chaufför åt fulla kollegor och det var vidrigt att vara ensam nykter. Nu har det finska folket också fått influenser också från övriga Europa, verkar det som. Det finns nog de som tar en whiskeypinne före läggdags varje kväll och det är inget man behöver fördöma tycker jag, säger Gunnel Forsell.

Stefanie Lindroos har varit festansvarig i sin studentförening och jobbat på bar i Spanien. Hon, som många, har kommit i nära kontakt med personer med alkoholproblem.

Många studerande skojar om att drickandet inte kan kallas alkoholproblem så länge man studerar. 

– Jag har funderat mycket på alkoholkultur. Jag vill dricka av en orsak, inte på grund av ett behov. Det är fortfarande ofta vilda västern under studietiden. Många studentfester och -sitsar går ut på att dricka, sjunga snapsvisor och bli så full som möjligt. Många studerande skojar om att drickandet inte kan kallas alkoholproblem så länge man studerar, men jag undrar hur många som slutar med det rikliga drickandet när de studerat klart. Jag tror att t.ex. hårt supande på veckosluten kan innebära att man har någon sorts problem. Då kanske man ska fundera på orsaken till att man dricker så mycket på veckosluten. Och börjar man se fram emot det där dagliga vinglaset, som man behöver för att slappna av, ska man kanske fundera på varför och följa med sig själv lite.

Föräldrar, hälsotrend och ID-krav

Gunnel Forsell är överraskad över att få höra om unga vuxnas alkoholkultur. Hon har haft intrycket av att unga i dag lever mycket skötsamt. Och det stämmer delvis – om man tittar på de minderåriga.

De facto har berusningsdrickandet bland tonåringar minskat i Finland under de senaste 15 åren och alkoholdebuten kommer senare. Vad ungas minskade drickande beror på forskar man i som bäst, bland annat på THL. Teorierna är många.

Fredrik Gräsbeck tror att det strängare kravet på att visa identitetsbevis om man ser ut att vara 30 eller yngre säkert kan ha gjort att många unga idag dricker mindre.

– Dagens föräldrar förstår att uppfostra sina barn i alkoholfråga, och barnen har så aktiv hobbyverksamhet, säger Forsell.

– Jag tror den här tränings- och hälsotrenden gjort att unga dricker mindre. I stället delar de sin #breakfastsmoothie på sociala medier och går på gym flera gånger i veckan, säger Stefanie Lindroos.

Konsten att tacka nej

Att umgås utan alkohol är ganska ovanligt, men det går bra, tycker de bägge yngre panelisterna, och de upplever heller inte att det finns könsnormer eller -skillnader i detta att träffa vänner utan något starkare i glaset.

– Det är bra med den sociala liberaliseringen som gjort att det inte anses fulare att kvinnor dricker än att män gör det, men samtidigt betyder det ju att vi totalt sett dricker så mycket mera, säger Gräsbeck.

Det här med att truga på någon och tacka nej till alkohol väcker diskussion i panelen.

Jag bruka undvika att truga dricka på folk eftersom jag själv tycker det är jobbigt när andra gör det

– När jag ännu studerade var pressen att dricka hårdare. Nu är det inte lika svårt längre, jag brukar ganska ofta ta alkoholfritt. Det händer ofta att folk kommenterar det men då brukar jag antingen snäsa av dem eller skämta bort det, säger Fredrik Gräsbeck.

När Gräsbecks fru var väntade deras barn brukade de fylla hennes glas med alkoholfri öl bara för att slippa frågorna om varför hon inte drack.

– Det var under den tidiga graviditeten då vi ännu inte ville berätta. Då var ganska jobbigt med frågorna, speciellt för henne. Jag bruka undvika att truga dricka på folk eftersom jag själv tycker det är jobbigt när andra gör det, säger Gräsbeck.

Stefanie Lindroos tycker det är lättare att tacka nej bland nära vänner än bland ytligare bekanta.

– Jag påverkas överraskande mycket när någon signalerar att jag är tråkig när jag valt att inte dricka. Det är trist med sådana kommentarer, men i ärlighetens namn har jag nog också kommenterat någon annans icke-drickande någon gång, och misstänkt graviditet om de inte dricker, vilket ju är dumt, säger Lindroos.

Jag brukar dricka snapsar långsamt för jag tål starksprit väldigt dåligt. Dessutom kan man vara med längre i sången då

Gunnel Forsell tycker inte att någon tittar konstigt på en ifall man tackar nej till ett glas.

– Ni ändrar inställning med åren. Bland mina vänner, grannar och bekanta är det alls inte ovanligt att man tackar nej till alkohol, t.ex. på grund av mediciner. Vi märker att vi blir så trötta redan av två glas att vi måste gå och lägga oss.

Självdisciplin och smuttande

Vi talar om after work-kulturen. Den har funnits med rätt länge, bara ändrat namn och form genom årtiondena.

– Jag skulle aldrig ha kunnat gå på krog efter jobbet! Man måste ju hämta barnen och handla. Finns det inte en risk då att man blir kvar och förbättrar världen? utbrister Gunnel Forsell.

– Vi har after work-kultur på vårt jobb. Det kan också vara bra för arbetsgemenskapen att träffas utanför jobbet. Men de som måste hämta barnen kan ju inte delta förstås, säger Gräsbeck.

– Har man, som jag, hund och bil går det inte att dricka så mycket på vardagarna, men visst kan man gå också på bara ett glas. Man bara bestämmer sig, säger Lindroos.

– Då har du självdisciplin, det är bra! säger Forsell.

Att smutta eller dricka långsamt är ett knep flera av dem tillämpar.

– Jag brukar dricka snapsar långsamt för jag tål starksprit väldigt dåligt. Dessutom kan man vara med längre i sången då, säger Gräsbeck.

Att vara nykter när de flesta andra är berusade är däremot inte roligt, det är trion enig om.

Tillgänglighet avgör nog

Hur mycket tror panelmedlemmarna att de påverkas av tillgänglighet då? Man talar om både ekonomisk och fysiskt tillgänglighet – det vill säga vad alkoholen kostar och hur lätt den är att plocka med sig i påsen.

Jag dricker nog hellre en god öl än fler mindre goda.

– Jag tycker att den nya alkohollagsförslaget egentligen borde fokusera på att luckra upp onödiga lagar kring alkoholkonsumtion, t.ex. öppettiderna, istället för att främst fokusera på starkölen i matbutikerna, vilket jag anser att nog kommer att öka konsumtionen, säger Lindroos.

– Ökad tillgängligheten överlag gör nog att man dricker mer, och tvärtom. Vi är ju lite lata. När jag bodde i Sverige skulle jag gärna ha köpt starkare öl än deras folköl (max 3,5 procent) i mataffärerna men jag orkade inte gå till Systembolaget, så jag drack mindre alkohol helt enkelt, säger Gräsbeck.

Stefanie Lindroos håller med. Högre alkoholprocent i affärerna skulle nog leda till att folk får mera alkohol i sig, menar hon.

– Många skulle säkert välja starköl istället för öl med lägre procent för att få mer berusning för pengarna. Men å andra sidan – jag dricker nog hellre en god öl än fler mindre goda, säger Gräsbeck.

Måttlighet och självdisciplin

Alkoholpanelen efterlyser mera måttlighet och självdisciplin.

– Det måste vara möjligt att dricka lite måttligt, bara ett glas, också i Finland! Min uppfattning är att det ofta blir allt eller inget för många, säger Stefanie Lindroos.

– Jag efterlyser mera måttlighet. Att inte dricka alls eller bara ha halvfullt glas ska också vara okej, säger Gräsbeck.

– Många lever redan så. Men det kräver självdisciplin och att man känner sin kropp. Det är hemskt när alkoholmissbruket går för långt, säger Forsell.

Text & foto: Hanna Rundell

Läs också: Alkoholforskare: Ökad tillgänglighet skapar fler skador