Liisa Jungar: Acceptera otillräcklighet som förälder och våga be om hjälp
På mors dag smyger våra tre barn ner till köket för att göra i ordning frukosten. I ärlighetens namn är det min man som fixar alltsammans. Han kokar kaffet och brer på smörgåsarna medan vår yngsta son springer omkring och river ner allt han lyckas greppa. De tassar uppför trappan och stormar in i sovrummet där jag ligger under täcket och låtsas sova. Jag balanserar frukostbrickan i min famn och tar emot pussar, kramar och gratulationskort. Just i dag känns det extra fint att få vara mamma.
De flesta morgnar är naturligtvis inte lika harmoniska. Precis som många andra föräldrar svär jag över mina tillkortakommanden som förälder och undrar hur andra får dygnets timmar att räcka till. För att vara någons förälder är tyvärr inte bara en enda lång morsdagsfrukost. Föräldraskap innebär också motstridiga känslor, uppoffringar, hackiga nätter och ett livslångt ansvar. Ett ansvar som i dagens hektiska värld för många kan kännas så skrämmande och krävande att man kanske rentav väljer bort föräldraskapet.
En viktig del av föräldraskapet är just att inse att det inte är meningen att klara av allt själv, att det är helt okej att förlita sig på hjälp från andra.
Antagligen förklarar denna rädsla även en del av den historiskt låga nativitet som vi under de senaste åren fått bevittna i vårt land. Enligt Befolkningsförbundets uppgifter föddes det i början av 2000-talet ca 55 000 - 60 000 barn per år i Finland. Under åren 2010 och 2018 har antalet födda barn per år minskat med ca en femtedel och trenden är fortsättningsvis sjunkande.
Jag jobbar på Folkhälsan som är en tredje sektorns organisation. Tredje sektorn skarvar där det finns brister eller luckor i den service som den offentliga sektorn erbjuder. Något som det inte talas så mycket om är att det även finns en så kallad fjärde sektor och att denna fjärde sektor faktiskt är räddningen för de flesta barnfamiljer. Med fjärde sektorn menas bland annat mor- och farföräldrar, grannar, kompisar, gudföräldrar och alla som hjälper oss snurra vår vardag.
Enligt forskaren Anna Rotkirch är en orsak till att föräldraskap i dag upplevs som utmanande, tungt och bindande att många familjer försöker klara sig själva så långt som möjligt. Vi bor inte längre under samma tak med våra mor- eller farföräldrar, vi bor kanske rentav i skilda städer eller länder. En viktig del av föräldraskapet är just att inse att det inte är meningen att klara av allt själv, att det är helt okej att förlita sig på hjälp från andra och att lita på att det även år 2019 krävs en hel by för att uppfostra barnen. I boken Tillsammans – om familjelivets härlighet och svårighet (2014) skriver Rotkirch om familjeliv ur ett samhällsvetenskapligt och evolutionsbiologiskt perspektiv. Hon konstaterar att ”Barnets ’naturliga’ miljö är en där det finns många vuxna och barn, och där de vuxna hjälper varandra med att sköta om barnet. Mammorna brukar i synnerhet ta emot budskapet med lättnad.”
Med dessa ord önskar jag er alla en morsdag fylld av glädje, acceptans och mod. Glädje för att flaggan hissas i topp för just oss i dag, acceptans för at vi ska orka leva med vår otillräcklighet och mod för att vi modigt ska våga be om hjälp då vi behöver det. Det är nämligen inte bara barnen som behöver sin by, även vi föräldrar behöver den.
Liisa Jungar
Skribenten är trebarnsmamma som inte tvekar att kontakta svärmor eller grannarna då vardagen kör ihop sig. Hon är dessutom sakkunnig i föräldraskap och hälsa samt pedagogie magister och auktoriserad sexualrådgivare.