Peter Strang: Gemenskap skyddar hälsan
Ofrivillig ensamhet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar lika mycket som att röka 15 cigaretter per dag. Lösningen är att söka sig till gemenskap, men gemenskap kräver att du lägger ned energi och arbete på att få det
För fullt hus föreläste cancerläkaren, professorn och författaren Peter Strang om ensamhet och gemenskap i Jungsborg i Karleby den 9.4. Strang är ursprungligen från Gamlakarleby.
Strang, som till vardags jobbar för Karolinska institutet i Stockholm, var lite före sin tid när han 2014 gav ut boken “Att höra till”.
– Självklart är det trist att känna sig ensam, men det har inget med vård att göra, fick jag då höra. I dag finns allt mer forskning som bland annat visar att patienter mår bättre om vårdaren tar ögonkontakt och småpratar med patienten istället för att bara utföra sin uppgift utan samtal eller ögonkontakt. Vi vet att sårläkningen är sämre liksom immunförsvaret om du känner dig ensam. I Storbritannien skriver läkare till och med ut recept på gemenskap och det finns koordinatorer som hjälper patienter att hitta rätt bland aktiviteter och frivilliga föreningars utbud!
Ensamhet har alltid varit en varningssignal för oss, inte konstigt att ensamhet gör att vi blir stressade, oroliga, får ångest och till och med kan känna smärta.
| EASE – ett sätt att få mer gemenskap |
|
E (Extend yourself): Ingen ringer på hos dig. Du måste själv ut och träffa folk!
|
Ensamhet fungerat som ett straff för oss sedan urminnestider: Adam och Eva kördes ut ur paradiset, alltså gemenskapen, och än i dag är isoleringscell det värsta straff vi kan ge någon – avskildhet från all gemenskap.
– Ensamheten har varit en varningssignal för oss i åtminstone 100 000 år. Tillsammans kunde man kämpa mot faror som rovdjur, men inte ensam. Ensamhet har alltid varit en varningssignal för oss, inte konstigt att ensamhet gör att vi blir stressade, oroliga, får ångest och till och med kan känna smärta.
Strang påminner om att ändå alltid skilja på frivillig avskildhet, som alla behöver ibland, och ofrivillig ensamhet.
Inom forskningen har man kommit fram till att tre gemenskaper är viktiga för hälsan: intim gemenskap (med partner eller barn), relationell gemenskap (cirka tio nära vänner) och kollektiv gemenskap (föreningar, körer, bokcirklar etc.).
– Jag brukar också lägga till ett fjärde “Gemenskap på internet” som Facebook. Men det kan aldrig ersätta det fysiska mötet och blir bäst om man har de andra tre i skick.
Föreläsningen var det andra inspirationstillfället som arrangerades under Folkhälsans och Röda Korsets gemensamma projekt “ilaag - Tillsammans i Österbotten” som syftar till att lokala föreningar gemensamt går samman och jobbar för att stävja den ofrivilliga ensamheten.
Text och foto: Harriet Jossfolk-Furu