För dig som väntar barn

Stödperson för dig som väntar barn

Folkhälsans frivilliga doulor är stödpersoner som finns till för dig som väntar barn. Av våra frivilliga doulor kan du få stöd under graviditeten, förlossningen och kort efter att babyn är född.

Någon att prata med

Doulans viktigaste uppgift är att finnas där för dig när du behöver någon att prata med om din förlossning och ditt föräldraskap. Doulan stöder, ger information och uppmuntrar blivande familjer till en stärkande och trygg förlossningsupplevelse. I mån av möjlighet kan doulan komma med på förlossningen.

Vi har doulor i Nyland, Österbotten, Åboland och på Åland. Folkhälsan uppbär en avgift på 40 € för doulauppdraget. Du kan läsa mera om doulans uppgiftsbeskrivning och verksamheten i vår doulabroschyr och i vår doulabok.

När du kontaktar en doulakoordinator, uppge gärna ditt telefonnummer för att underlätta kontakten.

Babydax - en virtuell förberedelsekurs för dig som väntar barn

Kom med och förbered dig inför livet med en bebis! Du får information, tips och råd samt möjligheter att stanna upp och reflektera kring frågor som berör graviditet, förlossning och föräldraskap. Mammor, pappor/partners och stödpersoner – alla är varmt välkomna med.

Babydax är en kurs bestående av fem föreläsningar online samt ett materialpaket på lärplattformen Moodle. Kursen har planerats av ett mångprofessionellt team och som utbildare fungerar Folkhälsans sakkunniga med lång erfarenhet av att förbereda familjer inför förlossning och familjeliv. Kursen riktar sig främst till förstagångsföräldrar men det går bra att delta även om man har barn från tidigare.

Kursen ordnas tre gånger per år med kursstart i januari, maj samt september. Anmäl dig till den kurs som är närmast barnets beräknade födelsedag. Har du beräknat senare under året kan du vänta till följande kurs. Som ett komplement till distanskursen ordnas även fysiska träffar på flera orter i Svenskfinland. Mer info om dessa får du under kursens gång.

Längre ner på denna sida hittar du mera information om kursen samt material och tips som stöder blivande och nyblivna föräldrar. De kan också användas av yrkesverksamma i klientarbetet.

Sagt om kursen: 

En otroligt bra kurs. Har berättat om den och rekommenderat den åt alla!

Ni har varit helt SUPER! Kursen var både informativ och rolig med en perfekt balans mellan kunskap och mys. Det blev riktigt en programpunkt man såg fram emot. Ni lyckades kombinera ett ambitiöst innehåll med lite mera värme och bra fiilis än i Finland i allmänhet. Bra jobbat, fortsätt så här!

Vi har varit jättenöjda med kursen och innehållet. Aktuella ämnen har behandlats på ett positivt och informativt sätt.

Väntans café

Vi ordnar olika slags grupper för personer som väntar barn eller som längtar efter att bli föräldrar. Grupperna erbjuder dig sällskap, kamratstöd och information.

När du väntar barn och den nya livssituationen både väcker glädje och osäkerhet kan det vara skönt att reflektera över det med andra vuxna och träffa nya människor i liknande livssituation. På caféet får du kamratstöd och sällskap och varje träff har ett tema som utgår från deltagarnas behov. Fokus ligger på tiden kring graviditet, förlossning och det tidiga föräldraskapet. Frivilliga ledare finns på plats ibland tillsammans med en föreläsare.

Med babyn i tankarna

I graviditetsdagboken kan du följa med graviditeten och babyns utveckling vecka för vecka. Den inspirerar dig att fundera på ditt föräldraskap och på din relation till babyn.

Varje graviditetsvecka har ett eget uppslag i dagboken. Här hittar du forskningsbaserade fakta om de förändringar som sker hos mamman och fostret och små vardagliga knep för att må bättre. Varje uppslag innehåller också frågor som uppmuntrar till att fundera över upplevelser och känslor i relation till ditt eget föräldraskapet och din babys perspektiv. Målet med dagboken är att väcka intresset och nyfikenheten för fostret som en unik liten person med egna förmågor och behov. När du aktivt reflekterar över de här frågorna redan under graviditeten stärks din reflektiva förmåga i föräldraskapet Det har visat sig vara viktigt för anknytningen mellan babyn och föräldern, inställningen till föräldraskapet och motivationen att ta hand om både babyns och sin egen hälsan.

Du kan använda dagboken så som du själv vill; du kan ha dagboken helt för dig själv, dela den med dina närmaste eller om du vill kan du också diskutera de frågor som dagboken väckt med rådgivningens hälsovårdare eller med en frivillig stödperson.

Graviditetsdagboken är en ifyllbar pdf-fil som du kan spara på din dator och göra anteckningar i. Den går också att skriva ut. Graviditetsdagboken finns både på svenska och på finska.

Graviditetsdagboken har utarbetats av sakkunniga vid Folkhälsans förbund, Åbo universitet och Åbo universitets centralsjukhus för att stöda föräldraskapet och stärka relationen till babyn.

Du hittar graviditetsdagboken och mycket mer i vår materialdatabank. 

Bättre kroppskännedom när kroppen förändras

Regelbunden motion under graviditeten är bra för mamman, barnet och den kommande familjen. Att röra på sig ger mamma kraft och energi samt stöder återhämningen efter graviditeten. Den motion som blir av, är den viktiga. Glöm inte att lyssna på den egna kroppen. Regelbunden motion skapar grunder för en aktiv livsstil för hela familjen.

Under en normal graviditet gäller i stort sett samma rekommendationer för hälsofrämjande motion som för vuxna som inte är gravida. Med motion avses allt från vardagsmotion till träning. Träna gärna uthållighet och muskelstyrka samt minska stillasittandet alltid då det är möjligt. Du som är gravid rekommenderas motionera minst 150 minuter i veckan

Om du är en van motionär kan du fortsätta att träna med samma intensitet, förutsatt att du mår bra av det. Träningen får gärna fördelas på åtminstone tre dagar i veckan. Då du väljer motionsform är det viktigt att risken för fall och stötar mot magen är minimal. Dessutom rekommenderas du att träna muskelstyrka och smidighet 2 gånger i veckan. Med god kondition klarar du bättre av de påfrestningar som graviditeten kan föra med sig. Dessutom återhämtar du dig också snabbare efter förlossningen. Rörelseglädje är en viktig ingrediens i all motion. Regelbunden motion under graviditeten blir ofta en vana som fortsätter efter förlossningen. 

Motion efter graviditeten

Graviditeten varar i ca 9 månader, så ge återhämtningen tid och börja med lugn vardagsmotion efter förlossningen. Bryt stillasittandet i mån av möjlighet och sträva till att tänka på din ergonomi när du tar hand om barnet. Efter graviditeten rekommenderas lätt motion alltid då det är möjligt, styrketräning 2 gånger/vecka samt 150 minuter rask konditionsträning per vecka. All motion räknas! Var lyhörd för ditt mående och glöm inte att tillräckligt med sömn och bra kost också främjar återhämtningen.

Motionera inte om du upplever något av följande 

• vaginal blödning
• starka och smärtsamma sammandragningar
• vattenavgång
• huvudvärk
• yrsel
• svårigheter att andas eller svår andnöd
• bröstsmärtor
• kraftig trötthet eller känsla av kraftlöshet
• smärta eller svullnad i vader

Nyckeln till fungerande relationer

Mentalisering är förmågan att försöka se sig själv utifrån och andra inifrån. Då vi gör det strävar vi efter att se bakom det egna och andras beteende; vilka tankar, känslor, avsikter, behov och önskemål kan tänkas påverka oss och människorna i vår omgivning? Förmågan skapar tillit och en känsla av trygghet i våra relationer och möjliggör en god kommunikation i familjen.

Mentalisering – Vad är det?

Mentalisering handlar om att nyfiket rikta blicken mot sig själv och samtidigt vara uppmärksam på hur vi påverkar och påverkas av andra. Tack vare vår mentaliseringsförmåga kan vi fundera på vad som rör sig i vårt egna huvud och på vad som kan tänkas pågå i någon annans inre. Då vi medvetet mentaliserar stannar vi upp och reflekterar över det vi känner och gör och ställer oss frågan – vad kan tänkas ligga bakom just denna känsla eller detta beteende?

Att mentalisera innebär egentligen inte något nytt som vi behöver lära oss men vi kan alla bli bättre på det. En ökad medvetenhet om förmågans betydelse samt om vad som påverkar mentaliseringsförmågan, stöder vårt välmående och stärker våra relationer.

Vi har förmågan att mentalisera för att vi är människor samtidigt som det är svårt för oss att mentalisera för att vi är mänskliga. Förmågan att reflektera och reglera oss själva och andra begränsas nämligen av känsloladdade situationer, särskilt i våra närmaste relationer. Starka känslor gör det svårare för oss att mentalisera. Då vi påverkas av t.ex. kärlek, ilska, raseri, besvikelse och trötthet klarar vi inte längre av att se på saker ur flera perspektiv.

Teoretisk bakgrund

Mentalisering är ett psykologiskt begrepp som skapats av Peter Fonagy och Anthony Bateman. Mentalisering kallas också för vår reflektiva förmåga och termerna kan användas omväxlande. Under 2000-talet har mentaliseringsförmågan blivit ett fokusområde inom den psykiatriska och psykologiska forskningen samt vid utvecklingen av olika behandlingsmetoder. Utöver olika terapiformer som stärker den reflektiva förmågan har intresset även väckts för hur kunskapen kan utnyttjas i ett mer allmänt, hälsofrämjande syfte.

Mentaliseringsbaserat föräldrastöd

På Folkhälsan jobbar vi med att stöda föräldrars psykiska och relationella hälsa. Mentaliseringsteorin och kunskapen om anknytningens och den reflektiva förmågans betydelse för vårt välmående utgör en av grundpelarna i detta arbete.

Föreläsningar, utbildningar, workshops och mera info

Folkhälsan erbjuder föreläsningar och workshops för både föräldrar och professionella om mentaliseringförmågans betydelse