FHille ger stöd inför skolstarten

- Det finns inga isbjörnar i Finland!

Det är sjuåriga Thuraja Kubtan, som flytt från sitt hemland Syrien, som sitter hemma i familjens vardagsrum i Jakobstad och avfärdar myter om Finland medan hon färglägger. Det är en skärpt liten flicka som talar flytande svenska trots att hon inte ens bott två år i landet.

Det är en tisdagskväll i april och Nina Finnäs, FHille-koordinator på Folkhälsans förbund i Jakobstad, har kommit hem till familjen Kubtan-Aljandali som bor i ett egnahemshus i stadsdelen Vestersundsby. Familjen kom som kvotflyktingar till Jakobstad 2014. Av deras hemstad Homs återstår bara ruiner, men i stället har de haft möjlighet att få skapa sig ett nytt hem i småstaden i det nya landet som har lika många invånare som hela Homs hade.

I familjen Kubtans trädgård ligger flera barncyklar i den spirande gröns­kan och vi bjuds på hemgjord saftig baklava och bröd som vi doppar i kryddblandningen zatar.

FHille är för alla

Folkhälsans skolförberedande program FHille inleddes för två år sedan och riktar sig till familjer som vill vara förberedda på de utmaningar barnet möter i skolan. Folkhälsan utvecklar som bäst FHille-programmet så att det också kan anpassas till invandrarfamiljer. På så sätt hoppas Folkhälsan kunna stöda invandrarföräldrar att hjälpa sina barn till en bättre skolstart.

Att lära sig alfabetet, plus och minus och få hjälp och stöd med det kan vara utmanande när hemspråket är ett annat en skolspråket. De familjer som valt att delta i FHille-programmet får stöd med det här av en FHille-guide.

Familjen Kubtan-Aljandali består av mamma Nabila Aljandali, pappa Sami Kubtan och barnen Thuraja (7), Anas, (6) (bilden ovan) och lilla Rahaf Kubtan (3) som kommer ner från vinden. Rosig och tyst efter sin dagsvila är hon ändå nyfiken på besökarna. Barnen älskar när Nina Finnäs kommer på besök. De väntar på den här dagen hela veckan, säger mamma Nabila Aljandali, på trevande men förståelig svenska.

Nina Finnäs slår upp FHille-häftet på vardagsrumsbordet framför sig och Nabila och ger papper och kritor som tidsfördriv åt barnen. Med ord och gester introducerar hon nästa veckas pedagogiska aktiviteter i FHille-häftet för Nabila Aljandali.

Det är pedagogiska pyssel och lekar med siffror, ord, rollspel, gester och annat skoj. När man bläddrar i FHille-häftet förstår man hur det fungerar. Här får föräldrarna tips på kreativa, roliga aktiviteter som utvecklar olika färdigheter hos förskolebarnet. Varje vecka börjar med en saga som introducerar veckans tema, till exempel djur, natur, familjen eller kroppen.

Nabila blir FHille-guide

Tanken är att FHille-programmet ska sprida sig som ringar på vattnet till andra invandrarfamiljer. Nabila Kubtan ska nämligen bli FHille-guide för en annan invandrarfamilj i Jakobstad. Dem kommer hon att guida på arabiska.

– Nabilas FHille-utbildning är ett pilotprojekt. I höst ska Folkhälsan utbilda flera FHille-guider i Närpes och vi hoppas att också flera invandrare är intresserade av att bli FHille-guider, säger Nina Finnäs.

– Guiderna blir så kallade halvprofessionella och får sitt första avlönade arbete och foten in i det finländska samhället samtidigt som barnen får en push inför skolstarten. FHille-programmet får på det sättet en dubbelroll i integrationen, säger Pia Rosengård-Andersson, chef för avdelningen familjer och relationer på Folkhälsans förbund.

Samma sagor samma drömmar

Temat i den här veckans FHille-häfte är sagor och berättande. Här lär sig barnet att använda sin fantasi, berätta en berättelse, föreställa sig och uttrycka sig genom olika fantasieggande lekar med ord och gester.

– Du känner väl till Prinsessan på ärten? frågar Nina av Nabila.
Nina gestikulerar och visar ryggvärk, madrasser och en ärta.

Ja, ja! Nabila nickar ivrigt. Hon har läst samma saga på arabiska som barn.
Nabila tycker om FHille-stunderna med barnen.

– FHille-materialet är bra för barnen. De behöver det. Vissa av lekarna påminner också om de lekar vi själva lekt i Syrien, säger Nabila.´

Tanken med FHille-programmet är inte bara att nå resultat i fråga om inlärning. Det handlar mer om själva processen, glädjen i att lära sig och interaktionen mellan barn och förälder – dessutom utan att en skärm är inblandad.

I början fick Nabila intrycket att FHille bara var lekar. Men snabbt insåg hon hur pedagogiska övningarna är. I FHille-programmet har man medvetet bakat in övningar som utvecklar de sociala kompetenserna, den språkliga utvecklingen, kroppskännedomen, kunskap om natur- och miljö samt kulturella uttrycksformer och värderingar.

– Vi tänker i helheter och inte särskilda ämnen. Lärandet sker via leken och det ska vara lustfyllt och göra barnet nyfiket på att lära sig mera, säger Nina Finnäs.

Lär sig språket genom barnen

Nabila Aljandali och Sami Kubtan har lärt sig svenska på Yrkes­akademin i Österbotten och Kristliga folkhögskolan i Nykarleby. Sami Kubtan är svetsare och hoppas kunna jobba som det också i sitt nya hemland.

Det nya språket vaknar snabbare för barnen, förstås. FHille-aktiviteterna med barnen gör Nabila alltid på svenska, och det går bra. De lär sig tillsammans.

– Barnen lär oss föräldrar nya ord hela tiden. Varje dag frågar vi vad de gjort i skolan och på dagis, och de berättar.

Det är förstås knepigt. Dels att lära sig ett nytt språk, och att inse att man egentligen borde lära sig två, dels att vara ett stöd för barnen i deras skolgång.

– Det känns svårt när mina barn kommer hem och berättar att kompisarna sagt något på finska åt dem som de inte förstår. Då kan vi inte hjälpa dem utan måste fråga barnens lärare eller Google Translate. Men Nina lär mig så mycket svenska.

Om jag inte förstår visar hon i stället, säger Nabila.

– Vi är oerhört tacksamma för all hjälp vi fått av stadens integrationsenhet på socialverket, av våra vän­familjer och av Folkhälsan. Alla är så hjälpsamma, säger Sami Kubtan.

Skolan här versus Syrien

Efter Ninas introduktion av FHille-häftet denna vecka tar vi en baklavapaus och diskuterar skillnaden mellan skolsystemet i Finland och Syrien. Nabila säger att hon gillar att den finska skolan är så pedagogisk, med mindre katederundervisning och många pauser så eleverna hinner återhämta sig. Däremot tycker hon vi börjar undervisa barnen lite väl sent.

– När Thuraja var 5 år kunde hon redan enkel addition och subtraktion och alfabetet på både arabiska och engelska. Barnen kunde få börja undervisningen lite tidigare här också.

Folkhälsans Pia Rosengård-Andersson påminner om att vi finländare också har mycket att lära av våra invandrare. I Jakobstad ordnar man FamiljeKraft-grupper för syriska familjer där utgångspunkten är just tvåvägskommunikation.

- Vi bör inte stå med pekpinnen utan också vara respektfulla och intresserade av våra invandrares kultur och system, samtidigt som vi upplyser om finländsk kultur, lagar och system, säger Rosengård-Andersson.

FHille

• står för Familj, Hemma, Interaktion, Lekande och Lärande.
• är ett program som förbereder barn för skolstarten. Programmet genomförs i 30 veckor, från september till maj, året innan barnet börjar skolan.
• går ut på att en FHille-guide instruerar föräldrarna som leker och lär med sitt barn med hjälp av aktiviteter i Fhille-häftet.
• är frivilligt och kostnadsfritt.
• är Folkhälsans modifikation av det internationella förskoleprogrammet Hippy (Home instruction for partents and preschool youngsters) som utvecklats i Israel och det danska programmet HippHopp.

Text: Hanna Rundell
Foto: Linda Tallroth-Paananen

Publicerad: 10.6.2016