Hälsotrender och -skillnader bland elever i svensk- och finskspråkiga skolor

Hälsa är en resurs för barn och ungdomar i vardagen, och omständigheter under denna tid i livet kan ha en stor inverkan på hälsoutvecklingen senare. Kunskap om hälsa, välbefinnande och hälsobeteende liksom bidragande faktorer och förändringar över tid behövs för att stödja beslutsfattande och hälsofrämjande arbete på olika samhälleliga nivåer.

I studien undersöker vi hälsa och välbefinnande, även psykisk hälsa och bland annat ensamhet, hälsobeteenden och sociala sammanhang samt förändringar i dessa bland 7–15-åriga elever. Undersökningen inkluderar numera även gymnasieelever och studenter i yrkesskolor i en studie som inleddes år 2020. Faktorer som påverkar hälsa och skillnader i hälsa, särskilt empowerment-möjliggörande faktorer, inklusive hälsolitteracitet, undersöks. Dessutom studerar vi möjliga skillnader i dessa indikatorer och trender mellan elever i svensk- och finskspråkiga skolor för att förstå hälsoutvecklingen bättre på ett generellt plan. Vi använder data från 1. det finländska och nordiska urvalet av skolbarn i den internationella studien 'Health Behaviour of School-aged Children' (HBSC http://www.hbsc.org/), i Finland benämnd WHO:s skolelevsstudie (WHO-Koululaistutkimus), samordnad av Världshälsoorganisationen WHO och Universitetet i Jyväskylä och 2. studien Barn och ungas fysiska aktivitetsvanor i Finland (LIITU-studien) samordnad av universitetet i Jyväskylä. Båda studierna samlar in nationellt representativa data och görs i samarbete med Folkhälsans forskningscentrum, och därmed säkerställs också data från svenskspråkiga skolor i Finland.

Vi har även samarbetat med Jyväskylä universitet för att utarbeta en svenskspråkig version av applikationen ’Study Health with HBSC’. Med applikationen kan olika hälsorelaterade teman granskas med data från HBSC-studien. Applikationen hittas här.

God diabetesvård – forskningsprojekt

Ökad förekomst av typ 2-diabetes (T2D), även bland yngre vuxna, är en utmaning för folkhälsan i Finland och över hela världen, vilket också sätter ett växande tryck på hälsovårdssystemen. Forskningsprojektet 'God diabetesvård' fokuserar diabetesvårdens effektivitet. Målet är att hitta bästa möjliga medel för att primärvården och kommuner ska kunna uppnå gynnsamma resultat inom diabetesvården. Urvalet är taget från ett landsomfattande register. Nästan 2 900 vuxna med T2D från fem kommuner i Finland deltog i enkätundersökningen år 2011. Studien hade en svarsandel på 57 procent.

Forskningsprojektet undersöker:

1) vårdkvalitet i primärvården, med fokus på hur personcentrerad samordnad vård, kontinuitet i vården, autonomistödjande hälso- och sjukvård och förtroende för vårdpersonal är förknippade med vårdresultaten, till exempel egenvård inklusive hälsosamma levnadsvanor, empowerment och allmänna hälsoutfall, och

2) vilka andra viktiga livskontekstuella faktorer, såsom ålder, livstress, diabetesrelaterad stress, kronisk smärta, emotionellt välbefinnande och socialt stöd, samt gemenskapsstöd inklusive möjlighet att påverka hälso- och livskvalitetsfrågor i samhället, är förknippade med utfallet av vård bland patienter med typ 2-diabetes.

Främjandet av hälsa ur ett nordiskt perspektiv

De nordiska länderna är kända för sina omfattande välfärdssystem, goda levnadsvillkor och förhållandevis goda folkhälsa. Forskning som jämför olika hälsofrämjande strategier, kontexter och resultat med ett nordiskt perspektiv är ett sätt att stärka kunskapsområdet och utveckla den teoretiska förståelsen för hälsofrämjande. Denna studie är en del av ett samarbete inom Nordic Health Promotion Research Network (NHPRN), med ett särskilt fokus på hälsosamt åldrande. Men även andra synpunkter utforskas.

Hälsosamt åldrande i ett nordiskt perspektiv

Åldrande och dess samband med hälsa  är en viktig fråga då andelen seniorer ökar i befolkningen. Hälsosamt åldrande har definierats som processen att optimera möjligheterna för fysisk, social och psykisk hälsa för att göra det möjligt för äldre att delta aktivt i samhället utan att bli diskriminerad, att leva självständigt och ha en god livskvalitet.

Med definitionen som utgångspunkt tillämpar studien teori och perspektiv från humaniora och samhällsvetenskap för att förstå effekterna av specifika sammanhang då människor åldras. De nordiska välfärdsstaterna och deras pågående demografiska förändringar är en viktig utgångspunkt för studien. Forskningen tillämpar i första hand kvalitativa metoder, erkänner vikten av att höra äldres röster, med ett empiriskt fokus på intervjuer, berättelser och textanalys. Centrala begrepp och värderingar som undersöks empiriskt och teoretiskt är hälsofrämjande, värdighet, autonomi, deltagande, och en känsla av säkerhet. Denna studie är ett samarbete inom gruppen 'Healthy Ageing', som är en del av NHPRN.