Det behövs beprövade metoder för att systematiskt bygga barns och ungdomars psykologiska resurser och styrkor. Genom interventioner som grundar sig i god forskning kan vi öka deras välbefinnande, stöda deras upplevelser av mening och engagemang och uppmuntra till målsättning och kreativ problemlösning då de stöter på utmaningar i livet.

Allt det här tar vi i forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla fasta på.

Det finns många barn i Finland som har det bättre än tidigare generationer någonsin har haft det. Samtidigt finns det en betydande mängd barn i Finland som far illa. Det finns också en allt större grupp barn i en livssituation där problem och svårigheter hopar sig. Vi har i Finland ett utvecklat nätverk av instanser på olika nivåer för att hjälpa barn som far illa omfattande allt från barnskyddets insatser, barnpsykiatrisk vård till barnrådgivningarnas och skolhälsovårdens insatser.

Men för att öka välmående behövs såväl sätt att minska svårigheter som metoder för att stärka goda sidor, resurser och medmänsklighet.

Förutsättningar för växande och välbefinnande

I de nya grunderna för den finländska läroplanen 2016 lyfter man tydligt fram vikten av att skapa goda förutsättningar för elevernas växande och välbefinnande. Man betonar barnens aktiva roll i en strävan efter ansvar för sin egen utveckling, självreglering, förmåga att ställa upp mål, tänka kreativt och lösa problem. Vidare betonas vikten av att eleverna lär känna sig själva, sina styrkor och utvecklingsmöjligheter. För att nå målen i den nya läroplanen räcker det ändå inte att mobbningen minskar i skolan eller att vi kan minska symptom på psykisk ohälsa hos barn.

Det behövs också metoder att systematiskt bygga barnens psykologiska resurser och styrkor, öka välbefinnande, upplevelser av mening och engagemang, målsättning och förmåga till kreativ problemlösning vid utmaningar i livet. Allt det här tar vårt projekt Styrka, glädje och medkänsla fasta på.

Förankrat i barnens näromgivning

För att åstadkomma hållbara resultat är det viktigt med interventioner som förankras i barnens näromgivning och hos viktiga vuxna runt barnen. Den viktigaste rollen intar föräldrarna, men andra viktiga vuxna för barn i lågstadieåldern är lärare och övrig skolpersonal.

Alltför ofta glöms eftermiddagspersonal bort, trots att barnen under sina första skolår kan tillbringa mer tid med dem än med sina lärare. Då vi vill utpröva fungerande och effektiva insatser för att stärka barns välbefinnande är det dessutom viktigt att använda sig av vetenskapligt hållbara metoder.

Det huvudsakliga syftet för projektet Styrka, glädje och välbefinnande är att öka det psykologiska välbefinnandet och mentala resurser hos finländska barn i lågstadieåldern genom en helhetsinriktad skol- och föräldraintervention.

Så god uppväxtmiljö som möjligt

Utöver det är syftet även att öka välbefinnandet hos föräldrar och skolpersonal. På så sätt skapas en möjligast god uppväxtmiljö för barnen samtidigt som även de vuxna deltagarna motiveras att delta för sitt eget välbefinnandes skull. Metoderna i projektet baserar sig på ny forskning och utveckling av metoder inom området positiv psykologi.

För utvärdering och analys används mångsidiga tekniker: fysiologiska mätningar av stress och hälsa, mätningar av upplevelser och problemlösningsförmåga i nuet samt frågeformulär till barn, föräldrar och skolpersonal.

Studien utförs i två steg. I ett första skede genomförs pilotstudier för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten i de olika delmomenten (insatser för elever, föräldrar, skolpersonal). I forskningens andra skede sammanställs och testas ett helhetsprogram för en skola i välbefinnande utgående från resultaten och utvecklingen av delstudierna.