Naturens betydelse för den sociala, psykiska och fysiska hälsan, vilken evidens finns det?
Fyrtio år av forskning visar att det finns stark evidens att regelbunden vistelse i naturen gör att vi mår bättre och lever längre. Även korta naturvistelser kan sänka pulsen och blodtrycket samt minska stress. Men hur påverkar naturen människors hälsa?

Josefine Björkqvist har en bakgrund inom folkhälsovetenskap och undersöker hur miljöfaktorer och levnadsvanor påverkar barns hälsa och välbefinnande.

Förebyggande av ensamhet och mental ohälsa
I vilken utsträckning upplever finsk- och svenskspråkiga ungdomar ensamhet? Vilka faktorer skyddar mot, respektive ökar risken för, känslor av ensamhet bland unga? Hur är ensamhet kopplad till ungas mentala hälsa?

Jasmine Gustafsson är doktorand i socialpsykologi vid Helsingfors universitet. Hon undersöker socialt stöd, interaktion via sociala medier och mental hälsa bland nordiska ungdomar.

Förebyggande av ensamhet och mental ohälsa
Genom aktiviteter som fiske, bastubad och båtliv samt goda samtal främjar han gemenskap och inkluderar de som känner sig ensamma. Verksamheten erbjuder en paus från den digitala världen och uppmuntrar till utomhusaktiviteter och social träning. Dessutom deltar Folkhälsan i ett pilotprojekt för npf-elever, vilket redan visat positiva effekter på elevernas välbefinnande.

Joakim Svensson har 25 års erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar samt integrationsverksamhet, de tio senaste åren inom Folkhälsans verksamhet på Åland.

Främjande av familjens välbefinnande
Inom Folkhälsans förbund finns det en lång erfarenhet av att ordna olika hälsofrämjande naturaktiviteter.

Nea Törnwall har fått medverka i Naturkraft för familjer projektet där de utvecklade modeller för att främja familjers möjligheter till naturaktiviteter. Hennes jobb har fortsatt som sakkunnig i natur och hälsa, där hon har möjlighet att utveckla, inspirera och sprida kunskap om naturens positiva effekter på vår hälsa. Tillsammans med Carola Ray kommer hon att berätta om deras erfarenheter och insatser inom naturverksamhet för familjer.

Främjande av familjens välbefinnande
Carola Ray leder ett forskningsprojekt om familjers naturvistelse och dess samband med bland annat barns hälsa, levnadsvanor och naturkoppling. Projektet startade som ett samarbete med Folkhälsans förbunds projekt Naturkraft. Hon kommer att berätta om samarbetet ur deras synvinkel, deras vetenskapliga resultat och hur de jobbar vidare med vår forskning.

Främjande av fysisk aktivitet för barn och unga
Kan utomhuspedagogik vara ett sätt att öka fysisk aktivitet och minska stillasittande bland barn i skolåldern? Vad visar resultaten i Folkhälsans LärMiljö-studie: rörelse, utomhuslärande och välmående i skolan, som genomfördes i svenskspråkiga grundskolor under åren 2021–2023?

Nanna Wackström har jobbat som projektkoordinator för LärMiljö-studien på Folkhälsans forskningscentrum och skriver nu sin doktorsavhandling om barns fysiska aktivitet och motoriska färdigheter samt till dessa relaterade familje- och omgivningsfaktorer.

Främjande av fysisk aktivitet för barn och unga
Främjande av fysisk aktivitet för barn och unga är en viktig del av vårt arbete på Folkhälsan Utbildning. Vi jobbar med barn- och ungdomsgrupper året runt som kommer till oss för att röra på sig i den fantastiska naturen i Noux. Att använda naturen som arena för att leda dessa grupper inom fysisk aktivitet är att föredra, eftersom det uppmuntrar till spontan rörelseglädje utanför den ledda verksamheten.

Det finns även andra positiva fördelar med att röra sig utomhus:
1. Möjlighet att röra sig på olika underlag.
2. Naturliga höjdskillnader och klätterväggar.
3. Större ytor som automatiskt uppmuntrar till mer rörelse.
4. Naturens lugnande och återhämtande effekt.

Niclas Wiitala är sakkunnig inom fysisk aktivitet och hälsa och har i 17 år arbetat med att uppmuntra barn och unga till ökad rörelse och fysisk aktivitet.

Främja tillgängligheten av naturvistelser för äldre
Naturen har stora effekter på vårt välbefinnande och vi vet att naturmiljöer ofta lockar till mer rörelse och aktivitet än inomhus. Genom att anpassa och se över tillgängliga naturmiljöer skapar vi möjligheter till rörelseglädje och återhämtning för alla oberoende av ålder eller funktionsförmåga.

Malin Grönros fungerar som sakkunnig i fysisk aktivitet och återhämtning med fokus på äldre.

Främja tillgängligheten av naturvistelser för äldre
Den globala uppvärmningen och dess följder berör oss alla och inte minst inverkar det på våra möjligheter att vara fysiskt aktiva på de sätt och i de omgivningar vi är vana vid. Men hur påverkar omväxlande väderförhållanden och den globala uppvärmningen äldres fysiska aktivitet och välmående? Vi dyker ner i tidigare forskning och bekantar oss med hur Folkhälsans forskningscentrum tar sig an den här frågan.

Jenny Ray är pedagogie kandidat och (fem före färdig) magister i hälsovetenskaper (hälsofrämjande). Under nästa år kommer hon att påbörja sina doktorandstudier inom gerontologi med fokus på väderförhållandens inverkan på äldres funktionsförmåga.

Främja naturkoppling bland barn
Barns och familjers utevistelse, barns naturkoppling och deras samband med hälsa, välbefinnande, och familje- och miljöfaktorer – resultat från Folkhälsans forskningscentrums studier.

Henna Launistola jobbar som koordinator för forskningsgrupp Ray inom forskning om barns och familjers hälsa och välbefinnande, och är speciellt intresserad av teman som natur, naturkoppling, fysisk aktivitet och välmående.

Främja naturkoppling bland barn
Vår hälsofrämjande småbarnspedagogik ser barnet som en helhet där vi strävar till att barnet mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. När vi går ut i skogen med barnen kommer vi in i en miljö där alla våra sinnen vaknar till liv. Det är en plats där nya lekar, nya vänskaper och ett annat lugn infinner sig. Det är en värld där tiden står stilla.

Aino Ezzat-Agha är chef för småbarnspedagogik på Folkhälsan Välfärd Ab. Hon brinner för småbarnspedagogik och jobbar för att ge alla barn möjlighet till att bli sitt bästa jag och att få en glädje i att lära sig.