Hur är en bra pappa? frågade vi er pappor i en webbenkät. Vi frågade också vilka insikter det gett er pappor att stanna hemma med barn. Så här har ni svarat.
Adjektiven i ordmolnet visar hur papporna svarat på frågan om vilka tre adjektiv som beskriver en bra pappa. Ordens storlek visar hur ofta de förekom bland svaren.
Över hälften av de pappor som svarade på vår webbenkät tycker att de stannat hemma tillräckligt lång tid med barn. Cirka 40 procent tycker att de stannat hemma för kort tid. Fem procent tycker att de stannat hemma lite för länge. Papporna som svarat på enkäten hade stannat hemma med sitt barn allt från några veckor till över ett år.
Enkäten har spritts under mansveckan (5-10.11.2018) i Folkhälsans olika socialmedie-kanaler. Vi fick in närmare 60 svar. Eftersom svarsantalet var så lågt ska siffrorna ses endast som riktgivande.
Vi bad också papporna fritt formulera svar på frågan om vilka insikter det gett dem att vara hemmapappa - både insikter om sig själva som pappor och om relationen till sitt eller sina barn (se svaren längre ner).
Av de nämare 60 pappor som svarade lyfte många fram hur hemmavistelsen med barnet hade förbättrat relationen till barnet. Man hade helt enkelt kommit varandra närmare och fått ny förståelse för varandra.
– Det här ser jag som något väldigt värdefullt, säger Malin von Koskull, Folkhälsans sakkunniga i hälsofrämjande för småbarnsfamiljer. När vi som föräldrar delar vardagen med våra barn har vi möjlighet att nyfiket upptäcka barnet som en egen liten individ, med egna tankar och känslor och önskningar. På det sättet blir vi bättre på att förstå vad just det barnet försöker uttrycka för behov så att vi inte bara reagerar på hens beteende. Det minskar på missförstånd och gräl inom familjen och gör att det blir smidigare och mera glädjefullt att vara tillsammans.
– Det här bekräftades också i svaren på frågan om vad som kännetecknar en bra pappa. En bra pappa är närvarande och verkligen intresserar sig för barnet. Det är skönt att vara tillsammans med honom för han är både lekfull, kramgod och snäll och har ett bra tålamod, säger von Koskull.
– Lära känna barnen bättre, se dem utvecklas, dom lärde känna mig bättre. ”vardagstid” tillsammans; inte bara ”efter jobbet före sovdags”-tid.
– Det lade en grund för relationen till barnen. Samtidigt blev det klart att tiden var för kort.
– Lite sömn, man hinner göra mindre än man planerar. Bra relation till barnen.
– Tiden med barnet fick oss att "bonda". Hen är ännu "Pappas barn" efter det att jag var den person som var där och skötte alla dagar då hen var liten. Jag älskar det och är så glad och stolt över det! Trots att jag nästan fick sparken från jobbet då det alltid var jag, inte mamma, som blev hemma i veckovis och skötte barnen då de hade öroninflammation.
– Barnskötsel är en heltidssyssla. Inga lagstadgade pauser.
– Var hemma när barnen var 9 och 12. Jag tror att barnen uppskattade tiden ännu mera än vad de gjort ifall de hade varit yngre. Rekommenderar!
– Hur viktigt det är med ett jämställt föräldraskap och den tidiga anknytningen mellan barn och fadern.
– För kort tid hemma för att kunna ge ett svar.
– Underbart!
Jag skulle uppskattat om jag fått möjligheten att stanna hemma längre
– Mycket bättre kännedom om barnet. Efter ledigheten också lättare att ta ensamt ansvar när det behövs.
– Jag upplever inte att jag hann få en tillräckligt stor insikt i livet som hemmaförälder under den korta tid jag hade möjlighet att vara hemma. Jag skulle uppskattat om jag fått möjligheten att stanna hemma längre med mitt barn.
– Vi har nyligen fått en pojke. Skulle gärna se längre ledighet eftersom tiden går fort. Man lär känna varandra, väntar på nästa höst då jag får ta resten ut.
– Hur viktigt det är att vara mycket tillsammans med barnen och hur viktig ens roll är i barnens utveckling och hur massor det ger en själv. En oersättlig tid och livslånga goda minnen. Man bygger en stadig grund till föräldraskapet.
– Eftersom ledigheten hölls under spädbarnstid gav ju inte ledigheten desto vidare relation mellan far och barn, eftersom barnet inte förstår helheten i den åldern. Mera var det ju hjälp åt mamman. Så ur den synvinkeln kunde pappaledigheten ha hållits senare.
– Hemmaföräldern har händerna fulla, inget slappande... Alla aspekter av småbarnslivet blev bekanta - ingen ”skyddszon”. Hade möjlighet att röra sig med barnvagnen på ställen man annars bara susar förbi. Man klarar sig inte utan mikrovågsugn...
– Insikt om vad som VERKLIGEN är viktigt. Jag har nu världens starkaste relation med min dotter tack vare att jag var hemma i drygt ett år.
– Att ha varit hemma som pappa har för mig betytt att jag blivit jämställs med mamma då det kommer till att känna till barnets behov. Jag tror att det på sikt kommer att leda till att jag inte faller in i en stereotyp papparoll.
– Det är lättare att vara på jobb än hemma och sköta barn! 🤣
– Det var 90-tal o jag trivdes inte med mammorna, så det var ganska ensamt. Utom de perioder då vi båda var hemma. De var fina.
– Kände mej mera involverad, kändes som att jag fick mera kontakt med barnet än vad jag skulle haft om jag jobbat och varit borta hemifrån. Skulle gärna ha varit hemma längre.
– Tycker främst att det var en skön tid i livet... Då en av oss var hemmaförälder. Jag njöt av lugnet och friheten att ta dagen som den kommer samtidigt som det ju nog fanns en hel del måsten om man sku hinna få nånting gjort då man hade fler barn att ta hand om. Jag känner ofta tacksamhet över att jag tog vara på tiden då barnen var små.
En av de bästa tiderna i mitt liv!
– En bra start för den framtida vägen mitt barn och jag får gå tillsammans. Som sagt, skulle jag gärna ha varit längre ledig också, men ur ekonomisk synvinkel gick det inte.
– Att det är mycket pyssel med en liten. Men man får bra kontakt med barnen o massor av kärlek.
– Jag tror att jag lärde känna mitt barn betydligt bättre än vad jag skulle ha gjort annars. Min föräldraroll är också på det här sättet jämbördig med min partner. I efterhand skulle jag säkert försöka hitta på mera varierat program, och kanske något sällskap. Det kunde ofta bli lite tråkigt.
– Vi har två barn. När barnen föddes kände jag inte något speciellt, var naturligtvis glad men kände inget speciellt. Med första barnet var jag hemma 4 månader med det andra 7 månader. Den tiden utvecklade en känsla för mina barn som är helt ovärderlig. Vi åt, sov och lekte tillsammans. En av de bästa tiderna i mitt liv!
Att hemarbetet är fruktansvärt tråkigt.
– Jag har verkligen lärt känna mitt barn och blivit trygg i att vara förälder och vet att jag kan ta hand om barnet. Jag har fått en fin kontakt med mitt barn och bättre självförtroende som pappa och ett aningen bättre tålamod på köpet.
– Tungt och långtråkigt fastän händerna var fulla med vårdnaden jämt.
– Alla fäder borde obligatoriskt vara lika länge hemma med barnen som modern (om det finns en sån), det ger båda parterna i relationen en realistisk bild av verkligheten hemma och i arbetslivet kombinerat med barn.
– Att ha ett barn är ett arbete 24 timmar i dygnet.
– Att hemarbetet är fruktansvärt tråkigt. Relation med barnen blir starkare om man är mycket med dem.
Jag kände mig faktiskt riktig manlig de sammanlagt två åren jag var hemma
– Det var väldigt positivt. Jag känner att jag har utvecklats som människa och pappa. Jag har också en närmare relation med mina barn än vad jag tror att jag skulle ha om jag varit mindre hemma. Mina barn som nu är 13 månader (tvillingar) är väldigt fästa vid mig, och jag vid dem.
– Man hinner inte med speciellt mycket förutom babyn.
– Det var givande att få göra praktiska arbeten hemma och barnen tyckte om en vardag utan fullspäckat program. Vi var aktivt med på olika evenemang och de har blivit trygga och sociala trots att de började dagis nåt år senare än många andra. Att det var jag och inte min fru som var hemma reagerade barnen inte på. Den egna (lyckliga) barndomen känns fortfarande så nära och det var roligt att få följa med hur barnen utvecklades och upptäckte omvärlden. Det gjorde mig lycklig och jag hade mycket tid att reflektera över mitt liv och olika känslor.
Det skall tilläggas att våra barn varit friska och nöjda och vår ekonomi klarat av att ha en förälder hemma länge. Förutsättningarna var alltså perfekta och jag är glad att jag tog vara på möjligheten. Jag kände mig faktiskt riktig manlig de sammanlagt två åren jag var hemma! Jag fick enbart positiv respons från min omgivning dessutom. För mammor kan det säkert vara annorlunda.
Sammanställt av: Hanna Rundell, Malin von Koskull och Luca Maurizi
