”Du kan bidra till ny kunskap om vad som påverkar vår hälsa”

En kvinna med blont hår och blå skjorta som ler mjukt mot kameran.
Josefine Björkqvist jobbar i DAGIS Salo-studien som undersöker levnadsvanor och välbefinnande bland förskole- och skolbarn i Finland.

Vi frågar forskarna Josefine Björkqvist och Eva Roos om hur forskare lockar deltagare till sina forskningsprojekt.

Varför är det viktigt att ställa upp som deltagare om man blir inbjuden att delta i en studie?

Då du ställer upp bidrar du till att få fram ny kunskap om vad som påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande och vilka faktorer som kan förebygga sjukdomar. Mycket av vår utveckling i samhället i dag bygger på forskning. I folkhälsoforskning och hälsofrämjande forskning är forskningsfrågorna ofta sådana att vi måste få svaren direkt från befolkningen, det är inte möjligt att enbart använda register. För att vi ska få ett sampel som på bästa sätt beskriver vår befolkning är det viktigt att så många som möjligt deltar och inte bara de som är intresserade av hälsofrågor.

Inom folkhälsoforskning undersöker vi ofta en stor grupp människor, population. Eftersom det inte är möjligt att få svar från alla i gruppen använder forskare olika urvalsmetoder, till exempel stickprov, för att rekrytera individer som representerar populationen som helhet. Ofta avgör slumpen vem som blir inbjuden. Men för att underlätta datainsamlingen rekryterar man många gånger i kluster, såsom till exempel klasser i en skola eller klienter på en hälsovårdsstation.

En kvinna med mörkt axellångt hår och en blus med blåvita mönster som tittar in i kameran.
Eva Roos seniorforskare och specialsakkunnig på Folkhälsans forskningscentrum.

Vad kan forskare locka med för att få fler deltagare att ställa upp?

Genom att delta i en studie kan du få information om din egen hälsa. Som forskare ger vi ofta återkoppling till deltagarna på en del av deras individuella resultat. Ibland kan man också få någon ersättning eller ett pris kan lottas ut bland deltagarna, såsom biobiljetter eller presentkort. De externa finansiärerna är inte alltid villiga att bevilja finansiering för sådana extra gåvor och i Finland får inte värdet på eventuell gåva vara för högt. I andra länder kan man få betydligt högre ersättning för att vara med i studier.

I vår studie om skolbarns hälsa ger vi individuell feedback om elevernas fysiska aktivitet, deras användning av digitala medier och deras kostvanor under studieveckan. Eleverna får även rastredskap för att öka deras fysiska aktivitet i skolan.

Är det lätt att locka deltagare till studier?

Det blir mer och mer utmanande att engagera deltagare till folkhälsostudier. För 20–30 år sedan kunde svarsprocenten vara 80 procent, i dag får man vara nöjd om man når 30 procent. Det här är ett stort problem. Mycket av våra forskningsresurser går till att försöka säkerställa att så många som möjligt deltar i våra studier. Om vi har alltför få deltagare är risken stor att vi inte har representativa data.

I vår studie om skolbarns hälsa har vi sett att elever ofta är mycket entusiastiska över att delta i forskning och vi hoppas att föräldrar stödjer sina barn att delta.

En orsak till att det har blivit svårare att engagera deltagare kan vara oro över att dela sin information. När du deltar i forskning kan du läsa i studiens informationsbrev och dataskyddsmeddelande hur din information används. EU:s dataskyddsförordning (GDPR) har omfattande krav på att all forskning och arbete med personuppgifter sköts på ett säkert sätt som skyddar deltagaren.

Vi som forskare borde i framtiden bli bättre på att hitta alternativa sätt att samla in forskningsdata och kanske mera än tidigare samarbeta med stora bolag som samlar in olika former av data. Till exempel samarbetar forskare på Helsingfors universitet med en livsmedelskedja och får med kundens samtycke tillgång till inköpsdata på livsmedel och kan undersöka skillnader mellan familjer med olika socioekonomisk bakgrund.

24.06.2024

Heidi Furu

Vetenskapskommunikatör

Administration, Forskning

Nyland

044 488 3086