Siv Sandberg: Utemiljön är en valfråga
”Utomhus” kan betyda många olika saker, men en viktig del av utemiljön finns i våra gemensamma byggda miljöer i byar, tätorter och städer. Kommunala beslut har stor betydelse för hur utemiljön ser ut och för i vilken mån den uppmuntrar invånarna till aktiv rörelse och utevistelse.
Inför kommunalvalet den 13 april är det därför värt att påminna om att de beslut som rör utformning, trygghet och trivsel i utemiljön hör till de politikområden där de folkvalda i kommunerna faktiskt kan göra ett stort avtryck om de vill.
Kommunerna har planmonopol, vilket innebär att de bestämmer bland annat över hur och var mark anvisas för vägar, bostadsområden, köpcentra, industrier och rekreationsområden. Dessutom är kommunerna ansvariga för att tillhandahålla infrastruktur för motion, idrott och rekreation.
Den kommunala självbestämmanderätten är omfattande både när det gäller samhällsplanering och ansvaret för motions-, fritids- och kulturtjänster. Det betyder att olika kommuner kan och får göra olika vägval utifrån lokala behov och politiska prioriteringar, i motsats till hur det är till exempel inom grundskolan, där den nationella lagstiftningen ser till att skillnaderna mellan olika delar av landet inte blir för stora.
Under de senaste åren har vi sett ett uppsving för olika initiativ som handlar om att bygga och förbättra infrastrukturen för motion och idrott. Det syns i fullmäktigeledamöternas motioner, dvs. i form av initiativ om nya projekt, och det syns i listor över önskemål från invånarna.
Många kommuner har under de senaste åren tagit i bruk ett system med medborgarbudgetar eller deltagande budgetering. Det går ut på att kommunfullmäktige avsätter en mindre summa som invånarna får besluta om användningsändamålet för. Ramarna för en medborgarbudget är i vanliga fall att det ska handla om ett evenemang, ett projekt eller en investering som syftar till att öka kommuninvånarnas trivsel och välmående.
Som resultat av medborgarbudgeteringen har det byggts till exempel motionstrappor och utegym på många håll och bland de önskemål som ofta upprepas finns satsningar på fler badplatser både sommar- och vintertid.
Motionstrappor och utegym är viktiga, men de mest betydelsefulla besluten som kan ha en gynnsam inverkan på kommuninvånarnas hälsa och aktivitetsnivå fattas inom ramen för den allmänna samhällsplaneringen.
Hur service som bibliotek och skolor placeras i förhållande till bostadsområden påverkar i vilken mån medborgarna kommer att vilja och kunna ta sig dit till fots eller på cykel. Underhållet av vägar och trottoarer är betydelsefullt för om äldre personer vågar gå ut på vintern. Att utemiljöer som torg och parker uppfattas som trygga och trivsamma har också stor betydelse.
Kommunens ansvar för sina invånares välmående omfattar hela befolkningen. Företag kan välja sina kunder och medborgare kan välja vilka föreningar de går med i, men kommunens ansvar omfattar alla. När det gäller motion och rörelse vet vi att de största hälsovinsterna skulle ligga i att de grupper i samhället som inte alls rör på sig skulle öka sin dagliga fysiska aktivitet. Här har kommunerna med utgångspunkt i sitt övergripande ansvar för befolkningen en särskilt viktig uppgift. Hur kan samhällsplaneringen och kommunernas verksamhet utformas så att fler skulle våga ta det avgörande steget över tröskeln?
Siv Sandberg, ordförande för Samfundet Folkhälsan
Den här kolumnen publicerades i Tidningen Folkhälsan 2/2025