Inget fel med spel – men visa intresse och öva gränser!

”När vi var barn satt vi inte framför skärmar. Vi lekte riktiga lekar och klättrade i träd!” kan man höra personer av de äldre generationerna säga. Men faktum är att många av dem som är föräldrar i dag faktiskt själva har växt upp med digitala spel i någon form, och många vuxna spelar fortfarande. Digitalt spelande är inte åldersbundet. I dag börjar barn ofta spela tidigt och nu är det upp till oss vuxna att lära oss att förhålla oss till spelandet. För spelen är här för att stanna.

Många kan ha upplevt att barns skärmtid har ökat under det senaste året, vilket förstås är en direkt följd av coronaepidemin. Hit hör också spelandet.

– Men det behöver inte vara en dålig sak, säger spelfostraren Annukka Såltin.

Hon utbildar i spelfostran inom ramen för ett nytt projekt kring spelkunskap på Ehyt, föreningen för förebyggande rusmedelsarbete. Såltin håller bland annat lektioner kring spelkunskap i grundskolan och föreläsningar och diskussioner på föräldrakvällar, lärarmöten och utbildningar för professionella. Hon förhåller sig positivt till spel.

– Mobilspel, dataspel och konsolspel är egentligen bara en utveckling av brädspel. De är digitala brädspel. Brädspel är lekar och lekar är utvecklande, förklarar hon.

– Spel är något man kan göra med kompisarna på distans och det är jätteviktigt speciellt nu i coronatider, säger Såltin.

– Barn leker till stor del fortfarande helt samma lekar som för 20 och 40 år sedan, men de har också nya lekar, som de digitala spelen på dator, mobil eller konsol. Ibland kan det vara svårt för oss vuxna att förstå att de här lekarna är lika viktiga, säger Såltin.

Enligt henne kunde vuxnas oro och irritation över barns spelande många gånger undvikas om vuxna visste mer om spelet och spelkompisarna. Med en ökad kunskap om spelen, deras upplägg, handling och mål blir det lättare att sätta gränser för speltid och stödja barnen vid känsloutbrott.

– Det lönar sig att förhålla sig positivt till spelandet – att vara intresserad. Ta reda på spelets åldersgräns, be att få titta på när barnet spelar och fråga vad spelet går ut på och vem hen spelar med.

Hurdana spel barnet spelar och med vem beror på ålder och mognad. Det är viktigt att hålla sig till åldersgränserna och kolla upp dem på organisationen PEGI:s (Pan-European Game Information) sidor.

– F7 och F18 är definitiva åldersgränser man ska hålla sig till, medan F12 och F16 kan jämkas med tre år beroende på barnets mognad och föräldrarnas delaktighet. Här lönar det sig att bekanta sig med spelet och diskutera med barnet.

Åldersgränserna handlar inte alltid om våld och blod. Det kan vara något i handlingen som gör att det inte lämpar sig för yngre barn.

Spel utvecklar

Att spela kan faktiskt vara väldigt utvecklande. Utöver att spelen kan vara lärorika i sig, väcker de också viktiga känslor, framför allt känslan av att lyckas med något.

– Spelen kan också göra att man uppslukas totalt, och de stunderna kan vara väldigt lyckliga, precis som när man ser en riktigt bra film, jämför Såltin.

Spelandet övar också barnet i att hantera besvikelse och då är det viktigt att förstå vad det är som händer och finnas där för barnet.

När man spelar med andra utvecklas också de sociala färdigheterna. Samspel, samarbete och att lyssna på andra, precis som i andra lagsporter.

I spelvärlden kan den sociala ställningen dessutom se väldigt annorlunda ut, man kan vara en mycket bra spelare fast man annars är en tyst liten mus och man kan få pröva på olika identiteter och roller.

Annukka Såltin jobbar med spelfostran och håller lektioner och föreläsningar om spelkunskap för barn, föräldrar och professionella.

Begränsa spelandet

Alla vet vi dock att det är lätt att tappa tidsuppfattningen när man uppslukas. Dessutom är spelen ofta byggda så att de triggar spelaren att vilja fortsätta. Lägg till det faktum att yngre barn inte ens kan klockan – så det är inte konstigt om barnen blir besvikna när de plötsligt måste sluta spela. Det är viktigt att som vuxen våga ta konflikten, säga till och sätta gränser. Men framför allt gäller det att planera schemat i förväg tillsammans med barnet för att undvika besvikelser.

Ju yngre barnen är, desto mer stöd behöver de för att hålla överenskomna speltider. Det gäller att förvarna i god tid innan barnet ska sluta spela. Också här är det är viktigt att föräldrarna känner till hur spelet fungerar, för att veta om man kan avsluta snabbt eller om det tar längre tid.
Ju äldre barnen blir, desto mera kan man öva dem i att börja ta eget ansvar. Många föräldrar använder också appar och olika begränsningar på spelenheter för att reglera speltiden.

Gäller det mobilspel är spelen lättare ständigt närvarande än om man spelar spelen vid en dator eller spelkonsol. Har man regler för när man använder telefonen och när man lägger bort den, är det viktigt att som förälder försöka vara konsekvent. Att som vuxen då ta upp telefonen vid matbordet ”bara för att kolla e-posten” kan väcka reaktioner hos barnen.

Om vi är positivt inställda, intresserade och vet mer om spelet är det också lättare att reda ut situationer som känns svåra och sätta gränser tillsammans i förväg eller stödja om spelandet väcker stora känslor.

– I och med att barn och unga ibland spelar med öppen mikrofon är det viktigt att komma ihåg hur man talar till barnet till exempel när man påminner om att det är dags att avsluta spelen. Visa också respekt för att deras diskussioner och chattkonversationer kan vara privata. Det kan kännas förnedrande ifall föräldrarna kommer med i diskussionen.

Social dimension

Att spela är också ett sätt att hitta nya vänner, antingen via gemensamma bekanta eller via öppna spelforum.

Många av dagens digitala spel spelar man med en kompis eller i lag på nätet. Dessa så kallade multiplayerspel kan man antingen spela med sina kompisar eller med nya bekanta på öppna forum. Samtidigt kan man ofta chatta eller tala med varandra genom mikrofonen eller skärmen. Det kan vara bra att ha koll på vem barnen spelar med ifall man vill komma överens med spelvännernas föräldrar om speltider.

– Det är bra att ha en positiv ton när vi frågar barnen vem de spelar med. Ofta är det jättetrevliga nya eller gamla kompisar. Sedan är det förstås föräldrarnas uppgift att avgöra när barnet är moget nog att spela på öppna forum. Då är det förstås svårare, ibland omöjligt, att ha koll på spelkompisarna men det är också helt normalt att inte känna till alla vänner, men att diskutera vännerna med barnen är viktigt, säger Såltin.

Hon påminner om att spelandet och hela spelkulturen också är en del av barn- och ungdomskulturen. Ofta gör ungdomarna mycket mer än bara spelar tillsammans, de chattar med varandra om sin vardag eller följer streamare eller youtubare, alltså populära profiler som spelar och pratar inför publik och delar med sig av olika knep. Dessa streamare talar ibland också om helt andra saker än bara spelande.

Det kan också vara bra att fråga barnen vilka streamare och youtubare de följer och kolla upp dem.

– Mina egna barn överraskade mig med hemgjorda köttbullar efter att ha sett PewDiePie göra köttbullar, berättar Såltin.

Spel och pengar

Till sist en liten varning när det gäller pengar. När man har barn som spelar lönar det sig att hantera sina kreditkortsuppgifter och kontouppgifter väl. Det händer att barn skapar saftiga krediträkningar åt sina föräldrar utan att förstå det när de köpt spel, tilläggsprylar eller olika spelkrediter som kan användas som spelpengar. I dag finns det dock många lösningar på det här problemet, till exempel kan man köpa digitala presentkort för olika konsol-, dator- och mobilspel och styra köpen genom att föräldrarna måste godkänna inköpen via en app eller lösenord kopplat till spelet eller spelplattformen

Tips!

• Info om åldersgränser och spelinnehåll: pegi.info/sv
• Spelfostrarens handbok 2 ger tips på bra spelregler, motiv för spelande, vikten av vuxennärvaro samt för- och nackdelar med digitalt spelande. Ladda boken avgiftsfritt på ehyt.fi/sv