"Du vågade alltid berätta allt"

Under tonåren vågade du alltid berätta allt åt mig och ibland ställde du känsliga frågor om känslor och sex som till och med gjorde mig lite ställd! säger Gusse Andersson åt numera 25-åriga sonen Ville Andersson.

Mitt inne i stormen kan det vara svårt att se klart, men i efterhand går det lättare att analysera situationen och reflektera över hur det var. Med tonåren flera år bakom sig har far och son Gusse och Ville Andersson från Grankulla ställt upp för att se tillbaka på Villes tonår och hur de kommunicerade då.

– Jag var nog en ganska busig och envis tonåring med en stark vilja. Pappa har också varit envis, men vi har båda kunnat medge när vi haft fel och be om ursäkt.

Han var så öppen med att ställa frågor, också om känsliga ämnen, att till och med jag ibland blev lite ställd.

Det är sportlov och Ville Andersson, nu 25 år, är hemma på besök från studiestaden Vasa. Han och pappa Gusse Andersson sitter i soffan i vardagsrummet i Grankulla och tv:n visar finalen i herrarnas 15 km klassisk stil i Lahtis.

Gusse sitter spänd som en fiolsträng och guppar.

– Vitsi Niskanen leder, det blir guld om han inte helt zippar och Norges Sundby lägger i någon drive.

– Lugn pappa, det är ju så gott som klart nu. Det blir guld, säger Ville, som sitter tillbakalutad och ser ut att ha betydligt lägre puls än sin far.

Far och son Andersson har tidigare brukat skida ihop. När Ville var 11 och 15 år skidade de till och med Stefan Löfving-loppet i Lovisa. Numera bor Ville i Vasa, systern Frida i Stockholm och endast lillebror Petter bor kvar hemma.

– När man var mitt uppe i tonårsståhejet tänkte man ibland att det är skönt att de snart flyttar ut. Men nu är det lite vemodigt. Men de ska ju vidare i sina liv, säger Gusse.

Finland får VM-guld och far och son är glada. Kaffet som yngre brodern Petter har kokat är klart och han går iväg på sitt rum. Nu är det Villes tonår som är målet för diskussionen.

Frågade pappa om sex

– Ville har alltid varit väldigt pratsam och väldigt dålig på att hålla hemligheter. Också under tonåren kunde man läsa honom som en öppen bok. Han var så öppen med att ställa frågor, också om känsliga ämnen, att till och med jag ibland blev lite ställd. Får jag berätta vad du frågade en gång då du var 15? undrar Gusse över kaffekoppen och ler mot Ville.

– Du var 15 år och du frågade ”pappa när vet man när man ska ligga med en flicka första gången?”. Jag blev lite paff, men svarade något i stil med att man ska tycka om varandra, tidpunkten ska vara rätt och båda ska vilja göra det, säger Gusse.

Ville skrattar och gnider sig i hårbottnen.

– Jag har inget minne av det här eller av vad du svarade, men precis så där gick det så något har jag i alla fall tagit till mig, säger Ville.

Under sina egna tonår talade Gusse aldrig om känslor, fester och sex med sina föräldrar som var födda på 20-talet.

– Pappa var bondson, krigsveteran och teknokrat. De följde med min skolgång men hade nog ingen aning om vad jag höll på min fritid under det vilda 70-talet. Jag ville själv göra annorlunda. Ville har alltid gått att läsa som en öppen bok, även om också han har varit busig.

Första fyllan avskräckte

Gusse och hans fru har alltid varit strikta med alkohol och aldrig köpt ut åt barnen. Ville drack alkohol på en hemmafest första gången då han var 15.

– Jag blev inte jättefull, men på hemvägen blev jag oprovocerat påhoppad av två äldre killar. De slog av näsbenet och min läpp sprack. Efter det förknippade jag länge alkohol med händelsen och drack ganska försiktigt, bara under några skolavslutningar.

Gusse berättar att det här med alkohol aldrig varit komplicerat att diskutera med Ville.

– Vi började tala om saken i tid och har alltid motiverat det dels med att det är olagligt att köpa ut och rent medicinskt skadligt för en minderårig att dricka. Svårare var det att prata med andra föräldrar som hade en mera liberal alkohollinje. Jag tog upp saken på föräldramöten och fick sneda blickar och kommentarer som ”Gusse kom igen, minns du inte hur vi var som unga – det är ju bara roligt!”. Det har förargat mig.

 Min avsikt har alltid varit att göra rätt som förälder. Jag har försökt att alltid erkänna om jag haft fel.

Slarvade med skolan

Gusse som själv var väldigt noga med sina skolarbeten har ibland förundrat sig över Villes mer avslappnade inställning. Högstadiet gick bra utan att Ville pluggade men i gymnasiet sjönk betygen när han fortsatte slarva.

– Vi frågade ju om han gjort sina skolarbeten och märkte att han slarvade även om han påstod att han gjort dem. Jag försökte på olika sätt, både genom att vara sträng och genom att vara pedagogisk. Vi har aldrig tvingat honom att gå gymnasiet utan låtit honom välja själv, men nog varnade vi för att det kan bli svårt att få den studieplats han vill ha om han slarvar, säger Gusse.

Ville skrattar och avslöjar att han gick så gott som hela gymnasiet utan att läsa varken läxor eller till studentexamen.

– Det var inte så fiffigt. Första gången kom jag in på Peffan på första försöket, men tog inte emot platsen utan började studera till idrottsinstruktör på Arcada i stället. Andra gången jag sökte till Peffan kom jag inte in på grund av mina gymnasiebetyg. Då tänkte jag nog lite på vad pappa sagt …

Men det gick bra i alla fall. Efter några mellanår, som slalomlärare, båtmekaniker och skolassistent, studerar Ville till klasslärare med sikte på att bli speciallärare och tycker att han bättre förstår unga som av en eller annan orsak har det kämpigt i skolan.

Gränser viktiga

Gusse Andersson tycker att det är viktigt att sätta gränser för barn, men också att motivera dem. En del föräldrar drar sig för att sätta gränser, men det kan ha ödesdigra konsekvenser, tror Gusse. De unga vill ha vissa restriktioner.

Nu förstår jag att det kanske inte var helt smart att sitta uppe och spela World of Warcraft hela natten före skolan.

Hemkomsttider var det inget större problem även om Ville tappade tidsperspektivet ibland. Överenskommelsen var att han alltid skulle meddela om han sov över hos någon. Med rökning var dealen att Ville får körkortet betalt om han inte röker innan han fyllt 18.

– Det höll jag och slapp betala själv, men de sa aldrig någonting om snus … Med droger – jag vet inte om jag levt i en bubbla – men det var inget vi sysslade med, säger Ville.

Datorspel och internet

Däremot var det inte en bara en eller två gånger under Villes tonår som Gusse fick knäppa av internet på dosan som låg strax utanför datorspelande Villes rum. Som tur var fanns det inte smarttelefoner på den tiden. Ville fick sin första telefon i sexan. Telefonanskaffandet försökte föräldrarna medvetet dra ut på.

– Nu förstår jag att det kanske inte var helt smart att sitta uppe och spela World of Warcraft hela natten före skolan. Men jag är ganska intensiv. När jag börjar med något går jag helt in i det.

Gusse nickar och hummar.

Ville var ändå inte typen som satt stilla framför datorn hela tiden. Han har tränat fotboll, slalom och kampsporten MMA (Mixed martial arts), åkt knäbräda med lina efter bilen genom Grankulla nattetid och gjort en massa andra bus.

– Speciellt mamma har nog oroat sig mycket för mig, men jag har också råkat ut för ganska mycket. Brutit akillessenan i fotbollen och fått många hjärnskakningar.

Explosioner och kramar

Ville har alltid haft en stark känsla för rättvisa och moral. Visst brusade han upp något mer som tonåring, men explosionerna var kortvariga. Efter att familjemedlemmarna lugnat sig på var sitt håll blev de vänner igen.

– Jag är inte långsint utan kunde bli sams så här snabbt igen, säger han och knäpper en gång med fingrarna, säger Ville.

– För mig behövs det kanske tre knäpp. Min avsikt har alltid varit att göra rätt som förälder. Jag har försökt att alltid erkänna om jag haft fel, även om det säkert funnits stunder då jag har haft svårt att medge det. Men vi har varit viktiga med att säga förlåt, kramas eller skakat hand efteråt, säger Gusse.

Ville Andersson

Ålder: 25
Familj: Pappa, mamma, syster, bror
Bor: I Vasa
Studerar: Till speciallärare vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa.
Hobbyer: Idrott och musik.

”Gusse” Mikael Andersson

Ålder: 56
Familj: Fru och tre barn
Bor: I Grankulla
Jobbar som: Skådespelare på Svenska Teatern. Dessutom: Grundare och konstnärlig ledare för Kulturkarnevalen. Sjukhusclown. Filmjobb m.m.
Hobbyer: Skidåkning, kajakpaddling bland annat.

Text och foto: Hanna Rundell

Publicerad: 31.3.2017