Trivselledare gör en insats i Norra Korsholms skola

Ester Nystrand ritar en stor cirkel på skolgården, och snart fylls den av elever som vill vara med i leken Tjärtunnan. Alla hittar var sitt bo och leken är snabbt igång. Att dra igång aktiviteter och lekar under rasterna är en av trivselledarnas viktigaste uppgifter.

– Uppdraget handlar om att skapa trivsel för alla som vistas i skolan, men också om att främja delaktighet och förebygga ensamhet, säger specialläraren Sara Guarnieri, som fungerar som handledare för skolans trivselledare.

Ester Nystrand och Wilmer Berg.

Vi befinner oss i Norra Korsholms skola, mitt i byn Karperö i Korsholm. Här finns en lång tradition av att jobba med gemenskap och förebyggande arbete. Medan eleverna i femman fortsätter jaga varandra i tjärtunnan berättar Sara och hennes kollega Marica Heir vad konceptet trivselledare handlar om. Allt fick sin början redan för över 20 år sedan när rektorn var på studiebesök i Sverige och såg exempel på hur man kan involvera eleverna för att jobba förebyggande mot mobbning. Ända från början valde man att inkludera eleverna i arbetet.

– Under många år gick verksamheten under namnet kamratstödjare, men i takt med att rollen och uppdraget har förändrats valde vi att införa begreppet trivselledare. Till en början var det mycket fokus på antimobbningsarbete, men i dag jobbar vi mycket bredare. Jag tycker att namnet beskriver exakt vad det handlar om – att på olika sätt främja allas trivsel här i skolan, säger Marica Heir.

Sara Guarneri och Marica Heir är glada över att så många av eleverna är intresserade av att vara trivselledare. 

Skolan har varje läsår 16 trivselledare, två från varje klass i årskurserna 4–6. I början av höstterminen får alla som vill anmäla sitt intresse för uppdraget via en blankett som delas ut i klassen. Trivselledarna får utbildning och får lära känna varandra innan arbetet inleds. Till uppdraget hör att jobba klassöverskridande och att rycka in där det behövs, och man jobbar alltid i par. Eleverna Ester Nystrand och Wilmer Berg säger att de lärt sig mycket av uppdraget.

– Ibland kan det kännas lite svårt om bara en eller två kommer med i leken, säger Ester, men Sara poängterar att just den flicka eller pojke som deltar annars kanske hade varit ensam på skolgården.

– Allt vi kan göra för att motverka utanförskap är bra, säger hon.

Medan Ester gillar att jobba i klasserna har Wilmer tagit en aktiv roll i rastaktiviteterna utomhus.

Wilmer Berg

På skolgården finns en raststuga där man förvarar bollar, spel och andra uteleksaker, och det är Wilmer som har stenkoll på utlåningen. Inför vårt besök har han städat och ordnat upp i stugan. Hopprepen hänger i fina rader och alla bollar finns i stora korgar på golvet.

– Jag tycker om att vara här på rasterna och brukar passa att prata lite med alla som kommer in för att hämta redskap, säger han.

Förutom att ordna rastaktiviteter går trivselledarna också runt i klasserna och ordnar program som stärker samhörigheten. En fredag i månaden ordnas ett rastdisko och på påsk är det kurragömma för hela skolan med rektorn utklädd till påskhare.

Mycket av det arbete som skolans trivselledare gör grundar sig på läsårets tema och på innehållet i den nationella skolfreden. I korridoren hänger affischer som trivselledarna själva gjort och som förklarar uppdraget: ”Var snälla mot varandra”, ”visa respekt”, ”låt alla få vara med”.

– Det är också viktigt att uppdraget ”får leva” och utvecklas från år till år. Tanken med den här typen av verksamhet är att fånga upp de behov som finns just ett visst läsår och att låta eleverna komma med egna önskemål och idéer, säger Sara Guarnieri.

 

Under förra läsåret var Norra Korsholms skola en av två referensskolor i Folkhälsans pilotprojekt med fokus på att ta fram material för kamratstödjande verksamhet för satsningen Kompisverksamhet för lågklasser.

Sara Guarnieri säger att projektet redan nu gett dem tips och nya idéer.

– En sak som vi till exempel inte haft möjlighet att ta fram på egen hand är informationsmaterial till hemmen. Vi har också fått hjälp med att förbättra ansökningsblanketten. Det har överlag varit intressant att få utbyta erfarenheter med andra skolor, och jag hoppas att det vi bidragit med kan vara till nytta för andra.

Vad är då det bästa med att vara trivselledare?

Både Ester och Wilmer säger att de trivs allra bäst när de får ordna lekar och när de känner att alla har roligt och gärna vill komma till skolan.

Text: Sonja Finholm
Foto: Karolina Isaksson