Johan Palmén: Sagostund med dottern ledde till symbolstöd för Muminböcker

Som förälder till ett barn som är i stort behov av stöd och specialpedagogiskt grepp i alla situationer är jag van vid att varje aktivitet, även under fritiden, behöver planeras. För att aktiviteterna skall löpa smidigt behövs det också visuellt stöd som man i något ögonblick mellan varven får knåpa ihop, eftersom det inte finns ett batteri av färdigt material att beta av.

Har man ett barn som inte alls pratar eller har ett väldigt bristfälligt språk blir stunder av att lägga pussel eller läsa böcker mycket mer interaktiva om man använder visuellt stöd. För mig är detta med visuellt stöd ingenting obekant i sig. Som specialpedagog inom småbarnspedagogiken och sakkunnig i specialpedagogisk AKK och IKT* är det visuella stödet helt naturligt och något jag kunde långt innan jag behövde det på hemmaplan.

Tanken var att få en interaktiv lässtund med min dotter.

Även tidigare var jag medveten om hur stor del av jobbet med att ta fram visuellt stöd i form av symbolkartor för lek, inlärning och vardagskommunikation som de facto faller på familjen. Ändå visade verkligheten att det privata stödet är helt avgörande för att kommunikationen med symboler skall lyckas. Att anpassa kommunikationsstödet till den rådande vardagen är nödvändigt för att det skall vara motiverat för barnet. Och då barnet använder det kommunikativa stödet är det motiverat att utveckla det vidare. Det gäller att få uppleva nyttan och sedan ryckas med.

Samarbetet med Moomin Characters gällande symbolstöd är en följd av något som föddes vid köksbordet. Jag hade tittat på en enkel bok om Mumin och motsatser och gjort en kommunikationskarta till den. Tanken var att få en interaktiv lässtund med min dotter. Det fungerade bra och jag tänkte att boken och kartan kunde vara av intresse för andra familjer i liknande situation, så jag skickade kartan till Moomin Characters för att sondera terrängen. Det visade sig att Moomin Characters gärna gav oss rättighet att använda muminbilder i det här sammanhanget. De i sin tur kopplade tidigt in Förlaget i diskussionerna, som även de var med på noterna och föreslog två av Tove Janssons böcker för ändamålet.

(Kolumnen fortsätter efter bilden.)

Det visade sig att böckerna Förlaget föreslog hörde till dem som vi läste hemma. Rim och ramsor har alltid fängslat min dotter så att hon orkar lyssna, men hon har inte haft någon möjlighet att interaktivt delta i lässtunden. Att fråga om färgen på Filifjonkans klänning var lönlöst, likaså att fråga varifrån Mumintrollet gick hem. Att be henne söka svaren via sitt kommunikationshjälpmedel hade inte ännu fungerat, så det fanns inget sätt på vilket hon kunde svara på frågorna.

Min dotters talterapeut kopplades in och hon listade upp sådant hon upplevde att skulle vara värdefullt på en kommunikationskarta till dessa böcker. Då prototypen var klar övergick min fritidssyssla – arbete med material till min dotter som jag gjorde under min lediga tid – till något som hörde till min arbetsbild. Jag presenterade idén för mina kolleger och kommunikationskartorna till böckerna nagelfors i teamet och genomlevde många olika faser.

Kommunikationskartorna är gjorda i licensbaserade program, eftersom det är viktigt att kunna göra individuella anpassningar till det visuella stödet. För att kunna komma åt dem behöver man antingen programmet InPrint 3 eller ett abonnemang på webbtjänsten Widgit Online. Även till kommunikationsappen Widgit Go är det möjligt att ladda kommunikationskartorna antingen som extra upplägg eller automatiskt som en del av Kommunikationsstigen.

Det var från början klart att kartorna till formen skulle likna sidorna i Kommunikationsstigen som vi på Folkhälsan tagit fram och utvecklat extra material till. Ja, Kommunikationsstigen kom ju också i tiderna till vid köksbordet. Tanken med att kartorna har liknande struktur som uppslagen i Kommunikationsstigen är att de enkelt skall kunna smälta in i barnets kommunikationspärm och att den kommunikativa situationen vid läsning skall likna kommunikation i andra situationer. För en del kan vardagskommunikationen få mera fart av att systemet används i mera lekbetonad verksamhet.

Då vi tyckte oss vara färdiga med kommunikationskartorna listade vi de karaktärer ur Mumindalen som behövdes i kartorna. Det var på initiativ av Moomin Characters som bilderna togs ur respektive bok. Jag hade tänkt mig enklare symbolliknande bilder men då jag nu tittar på slutresultatet tycker jag att det är extra stiligt att i kommunikationskartorna identifiera karaktärerna exakt så som de dyker upp i respektive bok.

Jag hoppas att många skall få glädje av dessa kommunikationskartor. Ju mer färdigt visuellt kringmaterial det finns till spel och böcker desto lättare är det för familjen att hinna ha meningsfull fritid med sina barn och barnen får möjlighet att visa vad de kan.

Johan Palmén är sakkunnig inom specialpedagogisk AKK och IKT på Folkhälsan och jobbar med att sprida information om hur visuellt stöd och olika program och appar kan hjälpa barn med funktionsvariationer att lättare klara av vardagen.

 
*AKK och IKT står för alternativ och kompletterande kommunikation och informations- och kommunikationsteknologi.