Närvårdaren Malin Lindholm: “Min högkänslighet kommer till nytta i min yrkesroll”
Närhet och lugnande samtal är hennes främsta styrkor. Närvårdaren Malin Lindholm ville jobba med barn, men hamnade bland äldre. Äldreomsorgen bjuder på tempoväxlingar och betydelsefulla relationer.
Läs mer om att jobba på Folkhälsan
Tanken på att jobba med barn svalnade efter att hon själv fick barn. Under sin vårdledighet hoppade Malin Lindholm in som närvårdare på ett äldreboende och insåg direkt att det var hennes grej.
– Det allra bästa med mitt jobb är att jag känner mig behövd, precis varje dag. Kanske speciellt sådana dagar när någon av våra invånare har en dålig dag, känner sig nedstämd och ångestfylld och jag lyckas vända det till en bra dag!
Att få göra andra människor på gott humör driver Malin Lindholm framåt på jobbet.
– Jag upplever att min högkänslighet kommer till nytta i min yrkesroll. Jag känner ganska långt när en annan människa behöver mera närhet, empati och stöd. Och det vill jag verkligen ge!
Grundvården det viktigaste för att må bra
Lindholm jobbar sedan två år tillbaka som närvårdare på Villa Rosa i Raseborg. Här bor personer med minnessjukdomar och som annars behöver mycket hjälp och stöd i vardagen.
– Mycket av dagen handlar om grundvården: tvätta, klä på, mata, hjälpa med olika sysslor. Allt som vi människor vanligtvis gör hemma - det hjälper jag våra invånare med här. Och så gör vi det på nytt nästa dag.
– Men det handlar ju sist och slutligen om det som får människan att må bra. Att vi är glada, rena, hela, mätta och trygga. Har vi inte grunden i skick fungerar inget annat heller.
Människor behöver människor
Att hantera ångest är också en viktig del av dagen.
– Det händer hela tiden att någon är orolig, känner sig vilse och är ångestfylld. Då behövs att jag ger av min tid.
– Jag vet att det hjälper om jag sitter bredvid och lyssnar, ger beröring och närhet. Det lugnar. Men då kan det bli stressigt att hinna med alla andra uppgifter.
Att vardagen bjuder på tempoväxlingar tycker hon om. Ibland är det lugnare, ibland är det mer puls i korridorerna.
– Vi är ju alla bara människor. Dåliga dagar kommer för oss alla, både för oss som jobbar här och för dem som bor här. Men vi hjälper varandra. Konstigt nog brukar mina egna dåliga dagar ofta vända bara jag väl kommer på jobb. Här känner jag mig uppskattad!
– Jag blir glad när våra invånare säger att jag är snäll och att de har väntat på mig. Genom att ta hand om andra mår man också bättre själv.