Blogginlägg: Vilka är era mattraditioner?

Vi äter tillsammans är ett tema för Finland 100 år.  När jag för över 20 år sedan bodde ett år i Ecuador fick jag ibland frågan om vilka mattraditioner vi har i Finland. Det var svårt för mig att beskriva, jag kom då på bär, svamp, memma, rågbröd, salmiak, blåbärspaj och karelska piroger. Det är fortfarande det jag tagit till mig mest och som känns väldigt typiskt finskt i min familj. Vad brukar du svara när du får frågan vad som är typisk finsk mat eller vilka mattraditioner ni har i er familj?

När Finland blev självständigt var näringssituationen ganska dålig och bristen på livsmedel var stor, tidvis var det också också hungersnöd.

Den finländska matkulturen är en blandning av öst och väst. Förr använde vi mera potatis, spannmål och mjölk, nu använder vi mera ris och pasta. Vi äter också som bekant mera kött nu än förr. När Finland blev självständigt var näringssituationen ganska dålig och bristen på livsmedel var stor, tidvis också hungersnöd. På landet började man odla äppelträd och vinbärsbuskar och det blev vanligare att odla morot, rödbeta, gurka och tomat, ändå åt man ganska lite grönsaker. De som bodde på landet började sälja sina produkter på stadens torg. Under 1930 talet fanns det mera mat och många fick prova sin första apelsin eller banan. Sedan blev det krig igen och livsmedlen försvann från hyllorna.

I byn där jag bodde i Ecuador träffades vi hemma för lunch och sedan efter lunch gick alla tillbaka till arbetet. Det blev en paus under dagen då alla samlades. Skolan var, i alla fall i min skola, mellan klockan 7-13 varje dag och vi åt då alltså först efter skolan. Jag saknade vår finska skolmat! Kanske vi uppskattar vår finska mat extra mycket när vi bor en längre tid utomlands? Ändå tror jag de flesta av oss tycker om att testa nya matkulturer också, borta mat bra men hemma mat bäst?

För några veckor sedan öppnade Taco bell snabbmatsrestaurangen nära oss, en av de första i Finland, och mina pojkar var ivriga och nyfikna. Några är ivriga och andra snörper på näsan över alla dessa nya snabbmatsrestauranger. Mat kan faktiskt både dela oss människor och föra oss närmare varandra, också fast man hör till samma land och kultur. Med våra matval kanske vi vill visa vem vi är och till vilken grupp vi tillhör. Någon går till vegetariska restauranger, andra till matsvinn restauranger (som till exempel Loop) och någon till det nyaste och trendigaste stället. Om man har råd att äta ute vill säga, också ekonomisk status påverkar naturligtvis våra matval och många kämpar med att äta bra men billigt. Alla har kanske inte råd att göra val.

Det är egentligen alla våra val som gör vår matkultur just nu. I tidningar tycker jag mig läsa mest om nya mattrender, men ibland också nostalgiska matminnen. Vi som jobbar med kost på Folkhälsan har börjat få några frågor om insekter och deras näringsinnehåll. Håll ögonen öppna för min kollegas frågesvar på detta i nästa nummer av Folkhälsans tidning.

Linda Hongisto, kostrådgivare på Folkhälsan