Leena Sarelin vann första pris i Folkhälsans motionskampanj som avslutades den sista april. Priset lottades ut bland alla deltagare som lämnat in sina motionspoäng under kampanjen.
Priset var en resecheck värd 600 euro från resebyrån Forte i Pargas. Sarelin arbetar som forskningsskötare vid Folkhälsans forskningscentrum, Botnia-projektet i Östanlid, Jakobstad.
Vad ska prispengarna användas till?
– Antingen till södern med barnen i november eller så en tredje resa till Japan på våren. Våra barn bor i Köpenhamn och i Pargas, men de resorna räknas inte som ”resor”, säger Sarelin. Kanske vi sparar pengarna till Japanresan.
Leena Sarelin säger att hon antagligen deltagit i alla motionskampanjer som arrangerats.
– Det är trevligt att följa med det egna motionerandet. Mycket är nyttomotion. I tio har vi haft en fritidsstuga i Öja. Snöskottning av vägen, nästan 500 meter ut till stora vägen, vedhuggning, trädgårdslandet. Det finns fina skidspår där och man kan ju skida också på isen och förstås promenera. Och den här helgen arrangeras här Öja nattvandring 22 km.
Leena Sarelin bland mapparna på jobbet.
Leena Sarelin flyttade med sin man från ett egnahemshus för några år sedan till ett höghus.
– Vi bor på sjätte våningen och tar trapporna både upp och ner.
År 1992 blev Sarelin ombedd att för ett år delta i professor Leif Groops diabetesforskning. Nu är jag inne på sitt 26 år.
– Jag jobbar för det mesta ensam och arbetsbilden är bred: kallelser till dem som ska undersökas, olika mätningar och tester, pappersexercis, rita släktträd och samla data. Här i Jakobstad har vi nästan 4 000 klienter, i hela Österbotten närmare 20 000.
Just nu håller Botnia-gruppen på och startar upp den tredje omgången av sin PPP (Prevalence-Prediction-Prevention of Finland). Gruppen undersöker hur många som har diabetes och varför.
– År 2004 deltog 5 200 personer, 18 till 75-åringar i den Österbottniska undersökningen, varav 1 600 från Jakobstad. För 200 av dessa följde vi med motionsvanor i 5 års tid. År 2010 gjorde vi undersökningsomgång 2 och nu blir det då den tredje.
Sarelin är uppvuxen i Kisko i södra Finland, blev utbildad till laboratoriesköterska i Åbo för nästan 50 år sedan och har arbetat i olika stora laboratorier, från enpersons privatlaboratorium till ett universitetscentralsjukhus jourlaboratorium.
– På 70-talet bildade vi familj i Åbo, sedan levde vi i Valkeakoski, tills vi på 80-talet flyttade till Jakobstads i Österbotten. På det sättet blev våra barn tvåspråkiga. Till familjen hör min man, två barn med sina familjer. Vi hade taxar i nästan 30 år, först Emil och sedan Otto.
Leena Sarelin testar snöskor.
Livet på stugan med alla sysslor som hör till är viktigt för Sarelins.
– Vi har trädgårdsland och är nästan vegetarianer. Vi reser till sonen i Pargas och dottern i Köpenhamn. Vi gör resor som vi själva planerar, stadssemester, cykelsemester. Nu ska vi då göra vår tredje resa till Japan. Vi läser också en hel del.
Viktigt är lugnet på stugan och att följa med naturen. Viktigast är nog snart 10-åriga Klara i Pargas och två-åriga Eskil i Danmark. Nästan dagligen tränar sig Eskil i finska på Skype med mormor.
