– De här tre delarna vi jobbar med – gruppen, rummet och omgivningen – kan många gånger vara helt avgörande för hur barn trivs i skolan och hur deras inlärning fungerar. Genom att tillrättalägga barnens miljö kan vi så frön som tillsammans med pedagogernas kompetens får barnen att växa, säger Victoria Lassander-Sandin, en av Folkhälsans GRO-rådgivare.

Tillsammans med sin kollega Carina Holmqvist startar hon nu upp en ny tjänst inom rehabiliteringen där de jobbar som ergoterapeuter. 

– I vårt jobb har vi sett en hel del dråpliga exempel på hur det kan bli när man inte tänker på barnets utvecklingsperspektiv vid ett nybygge eller vid en större renovering av en skola. Just nu är det väldigt trendigt med glasväggar och stora fönster som kan bli utmanande för barn med koncentrationssvårigheter, berättar Holmqvist.

–  Samma gäller snurrande och gungande stolar – ja, rörliga möbler överlag. Många av de barn vi jobbar med har till exempel svårigheter med bålkontroll och kan således inte sitta på en rullande stol. Det måste vara stabilt underlag för att de ens ska kunna skriva.

– Problem med gestaltning kan också vara en utmaning som många av våra barn tampas med. Att hitta rätt i stora byggnader kan underlättas med exempelvis färger och målade golv. Det ultimata skulle vara att få jobba med de här utmaningarna redan i det skede när arkitekten ska rita hela byggnaden, säger Victoria Lassander-Sandin.

Funktionella undervisningsmiljöer både fysiskt och estetiskt

Som ergoterapeut ser Holmqvist och Lassander-Sandin på dagis- och skolmiljön ur ett utvecklingsperspektiv. Tillsammans med barnens personal vill de nu skapa en omgivning som är anpassad för barnen så att den är trivsam och funktionell, både fysiskt och estetiskt. 

– Om en lärare upplever att det är stökigt och gruppen inte kommer till ro kan vi som utomstående konsulter komma in och göra en miljöobservation. Finns det något i det fysiska klassrummet som vi kan göra annorlunda för att få gruppen lugnare? Många barn som är känsliga för intryck kan till exempel behöva sitta vid en vägg för att slippa störande moment från alla håll, berättar Holmqvist.

– Det finns så många små saker man kan göra i ett klassrum för att skapa trygghet. Hur gruppen sitter, vilka möbler som finns, rumsindelning, ljud- och ljusföroreningar. Didaktik och pedagogik – det kan lärarna. Men vi har många små knep som kan underlätta vardagen och undervisningen i klassrummet, tillägger Lassander-Sandin.

Både workshops och konsultationer

GRO-rådgivarna kommer att jobba med tre helheter:

1. workshops
2. miljöobservationer
3. konsultation vid nybyggen och renoveringar. 

– Vi har besökt skolor där det finns glasväggar i känsliga utrymmen. Där har ingen tänkt till från början. Ta en skolhälsovårdare till exempel, i deras jobb behöver man kunna stänga om sig. Men det finns också mycket man kan göra för ökad tydlighet och så att barnets alla sinnen mår bra. Det finns till exempel undersökningar som tyder på att rätt sorts brutna färger kan öka effektiviteten med 10–15 procent, säger Holmqvist.

– Tanken är helt enkelt att vi ska handleda i hur man skapar så genomtänkta dagis- och skolmiljöer som möjligt. Det byggs nya skolcentrum hela tiden och vi önskar förstås att man redan i ett tidigare skede såg på miljöerna ur barnens perspektiv. Det är betydligt förmånligare än att senare göra om och göra rätt. Sedan kommer ju förstås realiteterna emot. Allt kan inte göras nytt, utan man måste helt enkelt jobba med de förutsättningar som finns. Och det gör vi så gärna.

Vill du veta mer om Folkhälsans nya GRO-rådgivare?
Hör av dig till oss!