Stress är förknippat med sämre hängivenhet till kostrekommendationer hos individer med typ 1-diabetes, visar en studie som utförts vid Folkhälsans forskningscenter. Stressens påverkan på matvanorna har dessutom en effekt glukoskoncentrationerna i blodet hos dessa individer. Åtgärder för att lindra stress kan förbättra stresshanteringen och samtidigt förbättra matvanorna och kontrollen som människor med diabetes har över sitt blodsocker.
Stress har visat sig ha en negativ inverkan på hur personer med diabetes sköter sin sjukdom, speciellt då ätande enligt tidigare forskning är ett av de vanligaste sätten att hantera stress. I en studie som genomfördes vid Folkhälsans forskningscenter undersökte forskarna sambandet mellan upplevd stress, hur väl man följer kostråd, och glykemisk kontroll, dvs. kontroll över blodsockret.
Studien visar att högre stressnivåer går hand i hand med sämre matvanor. Intressant nog förknippas stress bland slanka individer med högre blodsockernivåer, medan överviktiga individer har höga blodsockernivåer oavsett nivån av upplevd stress. Forskarna anser att åtgärder som förbättrar stresshanteringsförmåga också kan förbättra matvanor och blodsockerkontrollen hos individer med typ 1 diabetes. Det här kan på lång sikt ha en betydande positiv hälsoinverkan.
Aila Ahola är ledande forskare i forskargruppen FinnDiane vid Folkhälsans forskningscentrum och huvudförfattare till studien. Hennes doktorsavhandling, som publicerades 2012, behandlar teman relaterade till mentalt välbefinnande och egenvård av typ 1-diabetes. Hon har fortsatt inom samma forskningsområden efter sin doktorsavhandling och den aktuella studien undersöker förhållandet mellan stress, matvanor och blodsockernivåer hos individer med typ 1-diabetes.
– Vi ville undersöka hur stress påverkar hur väl en person följer kostrekommendationerna. Det finns mycket forskning om diabetes, men typ 1-diabetes överskuggas ibland av typ 2 som är vanligare, säger Ahola.
Stress definieras emellanåt som de ospecifika kroppsliga reaktionerna på de krav som ställs på oss. Mer specifikt är stress våra fysiologiska och mentala reaktioner på krävande stimuli av olika slag. I det moderna livet handlar stress ofta om mental överbelastning och känslor av tidsbrist, osäkerhet och otillräcklighet.
Långvarig stress leder så småningom till svår psykologisk och fysiologisk utmattning, vilket påverka många hälsorelaterade delområden. Inom ramen för den aktuella studien är upplevd stress hur mycket individer upplever att kraven som ställs på dem överstiger deras förmåga.
Enligt tidigare undersökningar är ätande den vanligaste stresshanteringsmetoden. Dessutom pekar många studier på att människor är benägna att göra mer ohälsosamma kostval då de är stressade. Betydelsen av kost och glykemisk kontroll understryks ifall man har diabetes, där dessa faktorer i hög grad kan påverka hälsan på lång sikt.
– Stress är vanligtvis förknippat med mindre genomtänkta matvanor, vilket ökar tendensen för snabbmat eller färdigmat, säger Ahola.
De flesta personer med diabetes är förmodligen medvetna om dessa faktorers roll. Det hör ändå till livet att det kan vara stressigt ibland, och det är därför viktigt att identifiera hur stress påverkar kostvalen och vilka konsekvenser detta kan ha för blodsockerkoncentrationen.
– Personer med typ 1-diabetes diagnostiseras vanligtvis tidigt i livet. Tack vare regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal har de ofta goda kunskaper om egenvård och kostrekommendationer för diabetes, säger Ahola.
I studien mättes upplevd stress via Cohens Perceived Stress Scale (PSS). PSS utvecklades av socialpsykologen och professorn Sheldon Cohen och hans kollegor på 80-talet. PSS innehåller frågor om respondentens upplevelser och reaktioner på motgångar under den senaste månaden.
– Stress är ett mycket dynamiskt och föränderligt fenomen. Stress beror till stor del på både externa och interna faktorer så som livssituation och individens reaktioner på dessa. PSS mäter ändå bara hur stress upplevs just nu. Den tar inte hänsyn till kumulativ stress eller tidigare livshändelser, förklarar Ahola.
För tillfället är PSS ett av de mest använda frågeformulären för att mäta ospecifik upplevd stress. Frågeformuläret har visat sig förutsäga flera objektiva biologiska markörer för stress, såsom kortisolnivåer, depression, läkning och immunmarkörer.
I studien bedömdes kostintaget genom två skilda metoder. Ett validerat kostfrågeformulär användes för att mäta konsumtionen av relevanta livsmedel, såsom bröd, pålägg, mjölkprodukter och matfetter. I samma frågeformulär behandlades även konsumtionsfrekvensen på fisk, kött, grönsaker och ris. Utifrån frågeformuläret beräknades sedan dietpoäng som reflekterar hur väl respondenten följer kostrekommendationerna.
Utöver frågeformuläret ombads studiedeltagarna föra dagbok över fysisk aktivitet, kostintag, insulinmedicinering, och blodsockernivåer. I studien användes främst data från dietenkäten, medan information om blodsockernivåer plockades ur dagböckerna.
Under studien genomfördes flera kliniska mätningar som är relevanta för diabetesforskning. Deltagarnas längd och vikt mättes för att beräkna deras kroppsmasseindex (BMI). Blodprover togs för att analysera serumlipid, lipoprotein, hemoglobin och kreatininkoncentrationer. Serumkreatininkoncentrationen användes för att uppskatta deltagarnas glomerulära filtreringshastighet.
Den glomerulära filtreringshastigheten är särskilt viktig eftersom den är en bra indikator på njurarnas hälsotillstånd. Diabetes orsakar nämligen förändringar i kroppens kärl och vävnader, vilket i sin tur kan leda till diabetisk njursjukdom.
– Personer med typ 1-diabetes har en signifikant ökad risk för kärlsjukdomar. En är diabetisk njursjukdom, vilket är en av de vanligaste följdsjukdomarna för diabetes, säger Ahola.
Tidigare studier har visat att individer med diabetes som utvecklar njursjukdom även har en högre risk att insjukna och dö av hjärt- och kärlsjukdomar. Därmed är övervakning av njurstatusen hos personer med diabetes ytterst viktig.
Studiens resultat pekar på att högre nivåer upplevd stress är förknippade med sämre matvanor bland individer som har typ 1 diabetes. Dessutom har människor med övervikt höga blodsockerkoncentrationer oavsett nivåerna av upplevd stress medan stressnivån påverkar blodsockret mer hos slanka individer. Den här skillnaden som viktklassen medför kan delvis bero på insulinresistens relaterad till fetma.
– Nyckelfyndet är att stress påverkar matvanor. Nu när denna observation har gjorts är frågan vad som borde göras i klinisk praxis? Skulle till exempel upplevd stress screenas för inom hälso- och sjukvården eller kunde stressreducerande interventioner genomföras? Hur som helst kan lindring av stress visa sig vara ett bra sätt att förbättra matvanor och därigenom för att förhindra diabetiska följdsjukdomar, säger Ahola.
Även om forskarna använde reliabla och standardiserade mätmetoder i studien hade den några mindre men nämnvärda begränsningar. De mest anmärkningsvärda var den relativt begränsade mängden deltagare, vilket påverkar studiens statistiska styrka, och användningen av självrapportering för att mäta kostintag och blodsockerkoncentrationer.
Frågeformulär är också alltid begränsade genom det som kallas för frågeformulärsbias. Kort sagt består frågeformulärsbias av de kommunikationsbarriärer som oundvikligen uppstår genom de olika avsikter, tolkningar och förutfattningar som finns mellan dem som har utvecklat frågeformuläret och de som svarar på enkäten.
I ljuset av studiens resultat anser forskarna att åtgärder som förbättrar stresshantering kan förbättra kostvanorna och därmed kontrollen som diabetiker har över sitt blodsocker. Detta kan ha en positiv långsiktig effekt på hälsan bland individer med typ 1-diabetes.
Du kan läsa studien i sin helhet här.
Simon Granroth, Vetenskapskommunikatör
