I Folkhälsans hus Östanlid i Jakobstad studerar sedan årsskiftet en grupp ukrainare. De lär sig parallellt svenska och utbildar sig till omsorgassistenter. När utbildningen är klar ska de ha kompetens och möjlighet att jobba inom vården i Finland.
– I Ukraina var jag förstavårdare i ambulansen, och min fru Nataliia var sjuksköterska. Att ta hand om äldre är litet annorlunda än första hjälp, men mycket är samma, berättar Serhii Chumachenko.
Nu deltar de i en utbildning som ordnas av Yrkesakademin i Österbotten, i Folkhälsans utrymmen i Jakobstad. I samma hus har Folkhälsan verksamhet med serviceboende, dygnet runt-boende, dagverksamhet och hemtjänst, så förutsättningarna för att kombinera studierna med praktiskt arbete är ypperliga. Utbildningen ordnas av Yrkesakademin i samarbete med Folkhälsan, med medel som beviljas av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning för agila utbildningsinsatser som betjänar arbetslivets behov.
– Vi ansökte om, och fick, medel för att utbilda ukrainska flyktingar till omsorgsassistenter. Omsorgsassistent är en ny yrkesbenämning med relativt kort utbildning – de två första examensdelarna ur grundexamen inom social- och hälsovård. Omsorgsassistenter får räknas in i vårddimensioneringen på en enhet, och de är mycket efterfrågade på arbetsmarknaden just nu, berättar utvecklingschef Ann-Maj Björkell-Holm på Yrkesakademin i Österbotten.
Yrkesakademin tog kontakt med Folkhälsan för att höra om det fanns intresse att samarbeta – och det fanns det. Joacim Sandbacka, regionchef för Folkhälsan Välfärd i Österbotten, tänker att alla parter vinner på samarbetet.
– Vi har behov av arbetskraft, och detta är ett sätt att bidra till att Folkhälsan – och Finland – får fler vårdare. Det är bra för båda parter att de studerar i samma hus som vi arbetar, så kan vi bli bekanta med varandra redan under studietiden.
Många av dem som studerar kommer förhoppningsvis att börja arbeta på Folkhälsan när de är klara med utbildningen, men varken de studerande eller Folkhälsan har förbundit sig till det.
– En del vill stanna i Finland, andra hoppas så småningom kunna flytta tillbaka. Men också om de flyttar tillbaka ser jag att vi bidrar med något gott – då för Ukraina. I så fall återvänder de med en utbildning i bagaget, som kan vara bra när landet ska byggas upp igen, säger Sandbacka.
De är alla jättemotiverade. De vill bli klara snabbt och komma vidare i yrkeslivet.
Tretton studerande deltar i utbildningen, som började i januari. I antagningsprocessen ingick en intervju där lämpligheten för yrket bedömdes, men i och med att språkundervisning också ingår i studierna var språkkunskaper i svenska inte ett kriterium. Studierna planeras individuellt, så längden kan anpassas till exempel enligt vars och ens behov av språkundervisning. Till en början fokuserar utbildningen mest på svenskan, med tanken att de studerande redan efter sportlovet ska kunna börja bekanta sig med yrket i praktiken på Folkhälsans enheter.
– Tre av de studerande hade inte läst svenska alls när vi började, de övriga hade gjort det i cirka sex månader, berättar språklärare Melina Saari.
Efter några veckors språkundervisning har skillnaden krympt.
– De är alla jättemotiverade. De vill bli klara snabbt och komma vidare i yrkeslivet. Gruppen har bra sammanhållning, de hjälper varandra och har interna skämt, fortsätter hon.
De studerande håller med. De trivs, och tycker att undervisningen är bra. Lärarna är vänliga och miljön bra. Den personliga utvecklingsplanen får beröm, och det finländska skolsystemet överlag.
– I Ukraina är man ofta litet nervös i undervisningen. Här känns det lugnare, bekvämare, gladare. När eleverna kommer till skolan visslar de, både barn och vuxna.
Serhii och Nataliia Chumachenko känner att de har bra koll på den medicinska biten, men svenskan är mera utmanande. Kurskamraterna Maryna Hryhorashchuk och Nataliia Mykhailova var musiklärare respektive jurist i Ukraina, och håller alltså på att lära sig både ett nytt språk och ett nytt yrke. I Ukraina är det ändå vanligt att man tar hand om en äldre släkting, och i stort sett alla har någon erfarenhet av det. Alla fyra är överens om att de vill hjälpa och arbeta med människor. De känner att de nu har en möjlighet att börja ett nytt liv.
Paret Chumachenko och Mykhailova hoppas hitta ett arbete när de är klara med utbildningen, medan Hryhorashchuk siktar på att fortsätta utbildningen till närvårdare.
– Vi är tacksamma för att ni har bjudit in oss, och vill utbilda oss så vi sedan kan vara till nytta, avslutar Serhii Chumachenko.
Text: Johanna Savander
Foto: Melina Saari
Folkhälsan har ett snarlikt projekt på gång också i Helsingfors, där personer med utländsk bakgrund utbildas först i svenska och sedan, efter avklarad språkexamen, fortsätter med yrkesutbildning inom vården – de flesta med läroavtal på Folkhälsan. Den första gruppen, som började sina språkstudier vid Borgå folkakademi Akan i oktober 2021, har i december haft sitt första yrkesprov vid Prakticum och fått sina vårdassistentbetyg från THL. Den andra gruppen gjorde språktestet för B1-svenska vid Prakticum i december efter 8 månaders studier, och alla klarade testet på första försöket. En tredje grupp, där 13 av 18 elever är från Ukraina, påbörjade sin språkutbildning den 16 januari.
