För att en människa ska må bra är den psykiska hälsan minst lika viktig som den fysiska. För den som lever med NPF-problematik är den psykiska hälsan speciellt viktig att uppmärksamma och ta hand om. NPF står för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och samlingsnamnet omfattar diagnoser som till exempel autism och ADHD.
Den psykiska hälsan är viktig för precis alla, men forskning visar att bland annat ångest och depression förekommer mer hos personer med NPF-symtom än hos andra. Den extra utmaningen är dubbel: de vanliga behandlingarna av psykisk ohälsa fungerar sämre om inte NPF-utmaningarna tas i beaktande och psykisk ohälsa förvärrar ofta de ursprungliga NPF-symptomen. Därför är det speciellt viktigt att fästa uppmärksamhet vid den psykiska hälsan om man har eller misstänker NPF-problematik, och att ta NPF-problematiken i beaktande vid behandling av psykisk ohälsa.
– Diagnoserna har blivit flera. NPF uppmärksammas mer, och vi har blivit bättre på att känna igen det. Det är ju en bra sak – när vi vet vad det är frågan om kan vi jobba med svårigheterna. Man har utmaningar i vardagen när man har NPF, och då vi fått mera kunskap finns det mer hjälpmedel och verktyg för att jobba med dem, säger psykolog Mira Öhman, som jobbar på Folkhälsans mottagning i Åbo och Pargas.
På Folkhälsan pågår för tillfället ett treårigt projekt om NPF med fokus på ungdomar, med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Inom projektet arrangeras föräldragrupper och ungdomsgrupper, där deltagarna i båda grupperna får kamratstöd av varandra och expertråd av Folkhälsans terapeuter. Föräldragrupperna ordnas på distans, så deltagarna kan komma från hela Finland, medan ungdomsgrupperna ordnas fysiskt i olika skolor på andra stadiet, först i Åbo och Helsingfors.
– Föräldragrupperna har tagits väl emot. Föräldrarna upplever ofta att det finns en okunskap i omgivningen, i synnerhet som det är frågan om osynliga funktionsnedsättningar. De har ett behov av att träffa varandra och höra att de inte är ensamma om sina utmaningar, säger Öhman.
Ungdomsåren med självständighetsutvecklingen och övergången till vuxenlivet är ofta extra krävande för ungdomar med NPF. För ungdomarna är det en lättnad att märka att det finns andra som fungerar på samma sätt, som till exempel alltid blir försenade eller har väldigt svårt att komma igång med en uppgift – fast man verkligen anstränger sig. De kan också berätta om vad som faktiskt har fungerat och hjälpa varandra med rent praktiska tips.
– Ungdomsgrupperna som startar nu är för ungdomar med ADHD. Vi har fokus på information och lösningar, deltagarna får fundera själva och diskutera. Vi talar om hur man får vardagen att gå ihop, om hälsa, relationer, ekonomi - hur ADHD påverkar en och vad det kan finnas för strategier och hjälpmedel.
Personer med diagnoser inom NPF, till exempel ADHD, är överrepresenterade bland personer med psykisk ohälsa. Om man inte har fått stöd och hjälp med sin ADHD i ett tidigt skede, utan hela tiden varit tvungen att anstränga sig i vardagen, syns det ofta förr eller senare som psykisk ohälsa.
– Om en person med NPF redan utvecklat till exempel en depression hjälper det nog inte längre att bara jobba med ADHD-problematiken. Även depressionen behöver vårdas, men vården behöver anpassas så att den också tar NPF-utmaningarna i beaktande. Då finns alla möjligheter att förbättra den psykiska hälsan, säger Öhman.
Vill du veta mer om föräldra- eller ungdomsgrupperna? Kontakta Folkhälsans ungdomsmottagning i Åbo, Pargas eller Helsingfors. Om gruppverksamheten inte passar finns det också möjlighet till individuella stödsamtal inom projektet.
Text: Johanna Savander
Bild: Folkhälsan
