Grunden för kroniska sjukdomar anläggs tidigt i livet - Folkhälsan
27 februari 2024

Grunden för kroniska sjukdomar anläggs tidigt i livet

Ny forskning vid Folkhälsans forskningscentrum visar att fysiska, psykiska, biologiska och socioekonomiska faktorer tidigt i livet påverkar utvecklingen av kroniska sjukdomar under hela livsförloppet på ett mer konsekvent och bredare sätt än vad som tidigare varit känt.

Den nya studien, publicerad i The Lancet Healthy Longevity, kopplar ihop en snabbare ackumulering av långvariga sjukdomar genom livet med följande riskfaktorer: mammans högre BMI och yngre ålder, lägre födelsevikt hos barnet, snabb tillväxt under spädbarns- och barndomsåren, sämre socioekonomisk ställning under barndomen samt separation från föräldrarna under krigstid.

– Det finns väldigt lite data i världen som kan berätta för oss om vilken betydelse det tidiga livet har för ackumuleringen av sjukdomar under hela livsloppet, säger forskare Markus Haapanen vid Folkhälsans forskningscentrum.

– Tidigare litteratur har gett delar av bilden, medan denna artikel är en översikt som visar att fenomenet är bredare och mer konsekvent än man tidigare känt till.

Krigsbarn fick flera kroniska sjukdomar

Det här är dessutom första gången som forskare kunnat kvantifiera den snabbare sjukdomsackumuleringen och det förtida åldrandet som orsakades av evakueringarna under krigstid. Finländska krigsbarn utvecklade fler kroniska sjukdomar under livsloppet än övriga jämnåriga. I jämförelse med personer som inte evakuerades undan kriget utvecklade krigsbarnen ytterligare en kronisk sjukdom per 35–40 år. Den aktuella studien undersökte inte vilka sjukdomar personerna hade.

– Krigsbarnen skickades iväg för att skyddas från kriget, men vår forskning visar att en sådan åtgärd också kan få långsiktiga hälsokonsekvenser för barnen som evakuerades, säger Haapanen.

Studien bidrar med unik information om på vilka sätt tidiga fysiska, psykologiska, biologiska och socioekonomiska livsfaktorer påverkar hur personerna utvecklar kroniska sjukdomar under hela livet.

– Det här är väldigt komplexa frågor gällande förebyggande insatser, men alla insatser som minskar socioekonomiska hälsoskillnader, förebygger konflikter och förebygger fetma hos mödrar och barn skulle kunna övervägas, säger Haapanen.

Studien som är publicerad i The Lancet Healthy Longevity kan läsas här.

Så gjordes studien:

  • Studien är gjord inom Helsingfors födelsekohortstudie (HBCS) som fokuserar på hälsa och sjukdom ur ett livscykelperspektiv. I studien ingick 11 689 män och kvinnor födda 1934–1944 vid Helsingfors universitetscentralsjukhus.
  • Information om längd och vikt från födelsen och barndomen, socioekonomiska faktorer samt uppgifter om personer som varit krigsbarn i Sverige eller Danmark samlades in från olika register. Linjära blandade modeller användes för att undersöka sambandet mellan tidiga livsfaktorer och ackumulationshastigheten av kroniska sjukdomar över 10-årsperioder.
  • Forskarna kunde bedöma hur lång tid det tog för fysiska, psykologiska, biologiska och socioekonomiska riskfaktorer att leda till ackumuleringen av ytterligare en långvarig sjukdom inom kohorten.
  • Studien har genomförts i samarbete med Karolinska Institutet i Sverige.

Mer information:

Markus Haapanen
forskare
Folkhälsans forskningscentrum
E-post: markus.haapanen@helsinki.fi