Barnets första 1 000 dagar, från graviditetens början till två års ålder, är avgörande för dess framtida psykiska hälsa. Under denna period sker den snabbaste utvecklingen av hjärnan, kroppen och immunförsvaret, vilket gör tidigt stöd och omsorg särskilt viktigt för barnets välbefinnande.
En bra start tillsammans med babyn
Folkhälsan erbjuder omfattande stöd för föräldrar genom information om amning, introduktion av babyns första mat och föräldrastöd. Amning främjar hälsan för både mor och barn, och Folkhälsan arbetar aktivt för att stödja och uppmuntra amning.
I broschyren Kom igång med fingermat (nedan) finns information om babyns första mat och recept som passar hela familjen. Amning eller ersättning täcker barnets näringsbehov upp till sex månaders ålder, och under det första året förblir modersmjölken eller ersättningen den huvudsakliga födan.
Föräldrar kan också delta i kurser, föreläsningar och grupper som förbereder dem inför föräldraskapet och vardagen med en ny familjemedlem. Dessa grupper erbjuder sällskap, kamratstöd och information, samt publikationer med tips om kost och motion för både föräldrar och barn.
Boken Tillsammans från A till Ö hjälper till att stöda hälsa och resiliens i familjen och stärka relationen mellan förälder och barn under de första 1000 dagarna.
Föreläsningar, utbildningar, workshops
Folkhälsan erbjuder föreläsningar och workshops för både föräldrar och professionella om bland annat mentaliseringförmågans betydelse.
Amning är det vanligaste sättet att mata ett litet barn och ger många hälsofördelar för både barnet och mamman. På Folkhälsan jobbar vi mångsidigt med att främja och stöda amning.
För barnet betyder amning näring och närhet men också en sätt att komma till ro och att känna trygghet i kontakten till en vuxen. Modersmjölken innehåller alla de näringsämnen (förutom D-vitamin) som ett barn behöver för en växa och utvecklas under sina första sex månader. I modersmjölken finns också antikroppar och antiinflammatoriska ämnen som hjälper barnet att hållas friskt.
Amning minskar barnets risk att insjukna i olika infektioner, men dessutom löper ett barn som ammas också mindre risk att senare i livet få diabetes, atopiskt eksem, astma eller bli överviktigt.
Amningen hjälper också mamman att återhämta sig efter förlossningen och längre fram i livet löper hon mindre risk att drabbas av förhöjd blodsockerhalt, högt blodtryck, bukfetma och högt kolesterol. Amning ger också ett visst skydd mot bröstcancer och äggstockscancer.
Folkhälsan har många verksamheter som tangerar amning, såsom familjeförberedelsekurser och familjecaféer där amning diskuteras och doulaverksamheten där de frivilliga stödpersonerna kan hjälpa till att komma igång med amningen. Folkhälsan deltar också i den årliga landsomfattande kampanjen Amningsfred som lyfter fram hur olik amningen kan se ut i olika familjer och att allas amningsbeslut bör respekteras. Som konkreta hjälpmedel i arbetet med att stöda familjer i deras amning har Folkhälsan varit med och utarbetat flera material som du kan ladda ner eller skriva ut.
Kurser i babyberöring ordnas några gånger per år. Vi ordnar kurser både för familjer och personer som är intresserade av att bli handledare.
Från enbart bröstmjölk till fast mat.
Amning eller ersättning täcker behovet av såväl energi som näring upp till 6 månaders ålder. Under hela första året är modersmjölken eller ersättningen den huvudsakliga maten för bebisen.
Enligt våra nationella näringsrekommendationer kan föräldrarna börja ge små smakportioner vid 4–6 månaders ålder, om bebisen visar intresse för det, men amning/ersättning är fortfarande den huvudsakliga födan. Bebisen är mogen att börja äta fast mat då hen kan sitta stadigt själv och föra mat till munnen. Att börja ge fast mat till bebisen kan kännas svårt och stort, det är nytt för både vuxna och bebisen. Här finner du information som kan komma till nytta, eftersom det brukar uppstå en del frågor i början. Hitta ett sätt som fungerar för er med maten, och stressa inte.
Nyckeln till fungerande relationer
Mentalisering är förmågan att försöka se sig själv utifrån och andra inifrån. Då vi gör det strävar vi efter att se bakom det egna och andras beteende; vilka tankar, känslor, avsikter, behov och önskemål kan tänkas påverka oss och människorna i vår omgivning? Förmågan skapar tillit och en känsla av trygghet i våra relationer och möjliggör en god kommunikation i familjen.
Mentalisering – Vad är det?
Mentalisering handlar om att nyfiket rikta blicken mot sig själv och samtidigt vara uppmärksam på hur vi påverkar och påverkas av andra. Tack vare vår mentaliseringsförmåga kan vi fundera på vad som rör sig i vårt egna huvud och på vad som kan tänkas pågå i någon annans inre. Då vi medvetet mentaliserar stannar vi upp och reflekterar över det vi känner och gör och ställer oss frågan – vad kan tänkas ligga bakom just denna känsla eller detta beteende?
Att mentalisera innebär egentligen inte något nytt som vi behöver lära oss men vi kan alla bli bättre på det. En ökad medvetenhet om förmågans betydelse samt om vad som påverkar mentaliseringsförmågan, stöder vårt välmående och stärker våra relationer.
Vi har förmågan att mentalisera för att vi är människor samtidigt som det är svårt för oss att mentalisera för att vi är mänskliga. Förmågan att reflektera och reglera oss själva och andra begränsas nämligen av känsloladdade situationer, särskilt i våra närmaste relationer. Starka känslor gör det svårare för oss att mentalisera. Då vi påverkas av t.ex. kärlek, ilska, raseri, besvikelse och trötthet klarar vi inte längre av att se på saker ur flera perspektiv.
Teoretisk bakgrund
Mentalisering är ett psykologiskt begrepp som skapats av Peter Fonagy och Anthony Bateman. Mentalisering kallas också för vår reflektiva förmåga och termerna kan användas omväxlande. Under 2000-talet har mentaliseringsförmågan blivit ett fokusområde inom den psykiatriska och psykologiska forskningen samt vid utvecklingen av olika behandlingsmetoder. Utöver olika terapiformer som stärker den reflektiva förmågan har intresset även väckts för hur kunskapen kan utnyttjas i ett mer allmänt, hälsofrämjande syfte.
Mentaliseringsbaserat föräldrastöd
På Folkhälsan jobbar vi med att stöda föräldrars psykiska och relationella hälsa. Mentaliseringsteorin och kunskapen om anknytningens och den reflektiva förmågans betydelse för vårt välmående utgör en av grundpelarna i detta arbete.
Föreläsningar, utbildningar, workshops och mera info
Folkhälsan erbjuder föreläsningar och workshops för både föräldrar och professionella om mentaliseringförmågans betydelse.
En tillräckligt god mentaliseringsförmåga gör det lättare för oss att reglera våra känslor samt möjliggör förståelse, medkänsla och ödmjukhet gentemot oss själva och andra. Då vi är reflektiva eller blir bemötta på ett reflektivt sätt skapar det en känsla av trygghet och stabilitet i våra relationer och möjliggör en god kommunikation familjemedlemmar emellan. Vi:
försöker vara uppmärksamma på våra känslor och tankar
reflekterar över hur känslorna påverkar oss
blir mer medvetna om vad människorna omkring oss kan tänkas uppleva.
Mentaliseringsförmågan utvecklas i kontakten med en lyhörd vuxen. Redan i 4–5-års ålder kan de flesta barn:
förstå att alla människor har en inre värld
inse att vår inre värld styr vårt beteende
ha förmågan att hålla både vår egna och andras inre värld i vårt medvetande.
Förmågan utvecklas ända upp till 25-årsålder och kan fördjupas under hela livet.
För det mesta fungerar samspelet människor emellan smidigt men ibland uppstår missförstånd och konflikter. Då tappar vi förmågan att reflektera och ”tippar över” i icke-mentalisering, då sker ett så kallat mentaliseringssammanbrott. Det händer lätt i känslomässigt laddade situationer eller då stressen stiger. Vi agerar i stunden utan att klara av att reflektera kring det som händer. Att ”tippa över” är mänskligt och det händer oss alla. Trots att vi aldrig helt kan undvika mentaliseringssammanbrott kan vi träna upp förmågan.
Genom att bli mer medvetna om hur vårt och andras inre påverkar oss, blir vi bättre på att:
identifiera vår ”tipping-point”
lära känna igen de situationer som gör oss mer sårbara att ”tippa över”
inse vikten av reparation
Att undvika konflikter och gräl in i det sista är inte ett tecken på fungerande samspel. Viktigare är att tillsammans kunna bearbeta och gå igenom gräl. Relationen stärks av att sprickorna som uppstått inte sopas under mattan utan repareras efteråt. Att återfå kontakten och reparera relationen är på den vuxnas ansvar. I reparationsarbetet ingår även att man som vuxen (oftast i efterhand) inser sina egna misstag, feltolkningar och onödigt häftiga reaktioner.
Trots att gräl och konflikter känns obehagliga i stunden lär vi oss genom dem något nytt om oss själva och andra. Känslan av försoning känns oftast som en skön lättnad. Via reparation stärks relationen då de inblandade blir hörda, sedda och känner sig värdefulla. Att ta ansvar, be om ursäkt och reparera konflikter leder till att relationen åter känns trygg.
Inom familjen upplever vi ofta starka känslor av olika slag. Familjen är som en arena där vi kan känna allt från gränslös kärlek till bottenlös sorg och besvikelse. Starka känslor gör oss mer sårbara och därför är förmågan att stanna upp och känna efter betydelsefull, särskilt för föräldrar. Medvetenheten om hur känslorna påverkar oss gör det också möjligt för oss att bemöta ett barn utgående från barnets behov. Det kan vara överraskande att inse att samspelet mellan föräldern och barnet ofta styrs mer av förälderns egna känslor än av det som barnet gör.
En enkel tumregel för föräldrar är: ”stanna, pausa, agera”
STANNA, bli medveten om dina känslor och hur de påverkar dig och ditt beteende
PAUSA, bli nyfiken, sträva efter att förstå barnet och försök se bakom barnets beteende
AGERA, bemöt barnet, hjälp barnet med att känna igen, namnge, förstå och stå ut med känslan som hen upplever i stunden
Du stöder barnets utveckling då du ser och bekräftar barnet genom att på ett lugnt sätt spegla tillbaka det du tror att barnet upplever. Du kan inte veta vad barnet känner, tycker och tänker men du kan göra ditt bästa i att försöka förstå vad som kan ligga bakom barnets beteende. Att bli sedd och bekräftad som just den lilla person man är stärker och ger barnet en god start i livet.
Härlig mysstund på babyns villkor
Babyberöring, som också kallas babymassage, handlar om att se barnet, vara nära barnet och att svara på barnets signaler. Babyberöring är en möjlighet att fördjupa och utveckla samspelet mellan föräldrar och barn.
Babymassage
Beröringen stimulerar barnets sinnen. Du tar ögonkontakt med barnet (syn), barnet känner din doft och närhet (lukt), du kanske pratar med eller sjunger för barnet under beröringen (hörsel). Du kanske pussar barnet under beröringen och ibland smakar barnet försiktigt på dina händer (smak). Beröringssinnet stimuleras av de fasta, välbekanta strykningarna av varma, sköna händer (beröring).
För vem?
Föräldrakursen riktar sig till barn i åldern 0-12 månader.
Kan jag delta i en familjekurs trots att jag inte kan vara med på varje träff?
Det går bra eftersom vi går igenom strykningarna stegvis och repeterar dem varje gång.
Jag är intresserad av att jobba med småbarnsfamiljer, kan jag bli en handledare?
Alla som är intresserade av att jobba med småbarnsföräldrar är välkomna på en handledarkurs. På kursen får du de redskap som behövs för att ordna föräldrakurser.
Viktigt att veta
Babyberöringen sker alltid på barnets villkor. Det går bra att delta i en föräldrakurs trots att barnet sover hela träffen eller har sin matstund just då. Kom som du är, inga förberedelser behövs.
