Professor Hannes Lohis grupp har i ett material med över trehundra schäferhundar identifierat två genområden, som har samband med hundars ängslighet respektive ljudkänslighet. Det genområde som kopplats till ängslighet motsvarar ett område i människans kromosom 18, vilket har konstaterats ha samband med olika psykiatriska sjukdomar. Det område som kopplats till ljudkänslighet innefattar i sin tur ett flertal gener som har samband med människors och hundars beteende och psykiatriska sjukdomar.
Undersökningen fokuserade på två former av rädsla hos hundar: ljudkänslighet samt allmän ängslighet, till exempel rädsla för främmande människor och nya situationer. Upp till 40 procent av de finländska hundarna har konstaterats vara ljudkänsliga, medan en fjärdedel uppskattas lida av ängslighet. Tidigare undersökningar har visat att ängslighet hos hundar motsvaras av ångestsyndrom hos människor och därför kan fungera som forskningsmodell.
– Rädsla är en naturlig och livsviktig reaktion för djuren. Om rädslan blir för stor och tar kontroll över hundens liv, blir den ändå en problematisk beteendestörning, berättar doktoranden Riika Sarviaho från Helsingfors universitet.
Beteendestörningar som hundar kan lida av är till exempel separationsångest, generaliserat ångestsyndrom och olika slags fobier. Ängsligheten kan ta sig uttryck i aggressivitet, som i värsta fall kan leda till att hunden attackerar andra hundar eller människor.
För den här undersökningen fyllde över trehundra schäferägare i en enkät om hundarnas beteende. Beteendetester hade tidigare visat att enkäten är ett tillförlitligt verktyg. Utifrån enkätsvaren poängsattes varje hund enligt hur kraftig rädsla den uppvisar.
– Det är svårt att tolka och mäta beteende, men det är viktigt för att undersökningen ska lyckas. De allra ängsligaste hundarna elimineras ur populationen, så de är vanligen ytterst få. I undersökningen inkluderades även lindrigare fall för att få ett större material, fortsätter professor Hannes Lohi.
Ängslighet anknyter till nästan identiska genområden
Undersökningen visar att allmän ängslighet hos hundar hänför sig till ett område i kromosom 7, vilket genetiskt sett är nästan identiskt med ett område i människans kromosom 18.
– Det är en mycket intressant iakttagelse, för människans kromosomområde 18p11 kopplades redan på 1990-talet ihop med flera neuropsykiatriska sjukdomar, såsom schizofreni och bipolär sjukdom. Ängslighet är ett väsentligt inslag i många psykiatriska sjukdomar. Schizofreni har till och med beskrivits som kronisk rädsla. Enligt resultaten är det möjligt att samma faktorer ligger bakom såväl ängslighet hos hundar som psykotiska sjukdomar hos människor, konstaterar Riika Sarviaho.
I de fortsatta undersökningarna är det viktigt att säkerställa genområdenas betydelse och identifiera genförändringar som hänför sig till ängslighet. Genupptäckterna kan hjälpa oss att förstå de neurala mekanismerna bakom hundars ängslighet och jämföra det med motsvarande sjukdomar hos människan.
Ljudkänslighet förekommer också hos människor
Hundar sägs vara ljudkänsliga om de blir rädda till exempel av åska eller fyrverkerier. Ljudkänslighet är en egen diagnos inom veterinärmedicinen, och ljudkänsliga hundar är inte nödvändigtvis ängsliga av sig i andra sammanhang.
Ljudkänslighet förekommer också hos människor – till exempel vid misofoni och hyperakusi kan vissa ljud medföra obehag, rädsla eller till och med raseri. Den genetiska bakgrunden för dessa sjukdomar är emellertid inte särskilt välkänd i fråga om vare sig människor eller djur.
– Det genområde för ljudkänslighet som nu hittats hos schäfern är intressant. I detta område finns ett flertal gener som redan tidigare kopplats till psykiatriska sjukdomar hos människan. Där finns bland annat en gen som kodar signalsubstansen glutamat och som har kopplats ihop med både ångest och hörsel. En annan intressant gen är oxytocinreceptorgenen OXTR, som har konstaterats ha samband med ångest, stress och socialt beteende. Även detta genområde kommer att analyseras vidare, berättar professor Lohi.
Forskningsresultaten stöder forskarnas tanke om att ängslighet hos hundar är ärftligt. Det krävs vidare undersökningar med ett större material för att kunna förstärka de identifierade genområdenas roll och identifiera eventuella nya genområden och egentliga riskgener.
Genfynd i undersökningar av hundars beteende är tillsvidare sällsynta. Den nu publicerade undersökningen är den första undersökningen av en enda ras där man har hittat ett signifikant samband mellan hundars ängslighet och genområden.
Hannes Lohis forskningsgrupp är knuten till veterinärmedicinska och medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet och Folkhälsans forskningscentrum. Den här undersökningen har fått understöd från bland annat Europeiska forskningsrådet (260997 DOGPSYCH), Finlands Akademi (268019), ERA-NET Neuron Mental Disorders, Jane och Aatos Erkkos Stiftelse, Helsingfors universitets doktorandprogram (ILS och DVM), Sigrid Juselius stiftelse, Suomen Kulttuurirahasto, Jenny och Antti Wihuris stiftelse, Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse, Folkhälsans forskningscentrum och Uleåborgs universitet.
Artikel:
Sarviaho R, Hakosalo O, Tiira K, Sulkama S, Salmela E, Hytönen MK, Sillanpää MJ, Lohi H. Two novel genomic regions associated with fearfulness in dogs overlap human neuropsychiatric loci, Translational Psychiatry 9, article number 18 (2019)
Kontaktpersoner
Professor Hannes Lohi, hannes.lohi@helsinki.fi, tfn 050 319 9319
Doktorand Riika Sarviaho, riika.sarviaho@helsinki.fi
Kommunikationssakkunnig Elina Raukko, elina.raukko@helsinki.fi, tfn 02941 57569
