Nordens välfärdscenter publicerade nyligen sin rapport om hur bruk av rusmedel bland gravida kvinnor påverkar fosterutvecklingen. Rapporten ger en överblick av läget i Norden och hur de nordiska länderna kan lära sig av varandras tillvägagångssätt.
Nordens välfärdscenter publicerade under våren en rapport om alkohol och andra rusmedel bland gravida kvinnor i Norden. Rapporten jämför läget mellan de nordiska länderna och beskriver såväl ländernas vårdsystem som konsekvenserna av bruk och missbruk.
Niina-Maria Nissinen har utarbetat rapporten i samarbete med Nadja Frederiksen, projektledare vid Nordens välfärdscenter. Nissinen doktorerar i hälsovetenskap och forskar vid ADEF-Helsinki projektet på Folkhälsans forskningscentrum. Projektet utreder användningen av rusmedel och dess konsekvenser för barnets hälsa och utveckling.
– Målet med rapporten är att presentera de nordiska ländernas modeller så att vi kan lära oss av varandras system och erfarenheter när det handlar om stödfunktioner för mamman och barnet, berättar Nissinen.
Niina-Maria Nissinen, doktorand vid Tammerfors universitet och Folkhälsans forskningscentrum.
Ungefär 6 procent av de gravida kvinnorna i Finland använder någon form av rusmedel och ungefär 1–3 procent av dem missbrukar alkohol. I Finland föds årligen upp till 3500 barn som blivit utsatta för rusmedel under fosterstadiet. Samtidigt som konsekvenserna av exempelvis alkoholkonsumtion sällan innebär någon större risk för mamman medför det alltid en betydande risk för fostret. För barnet kan konsekvenserna bli livslånga.
Samlingstermen FASD, Fetal Alcohol Spectrum Disorders, används för fosterskador som uppkommit i och med mammans alkoholbruk under graviditeten. I allvarliga fall kan risken att födas för tidigt öka och fosterutvecklingen hämmas, vilket kan leda till hjärtfel eller nedsatt syn och hörsel. FASD påverkar ibland, men inte alltid, barnets utseende. Det är också möjligt att barnet endast lider av kognitiva utmaningar som tar sig i uttryck som inlärningssvårigheter och beteendeproblem.
– Alla barn som utsatts för alkohol under fosterstadiet får inte en diagnos. Att få en fastställd diagnos gör det lättare att få tillgång till stöd och rehabilitering för lärande och vardag. Utan diagnos är det möjligt att barnet har det svårt, utan att få det stöd som hen skulle behöva, då människorna och miljön kräver saker av barnet som denne helt enkelt inte klarar av.
Nordiska välfärdscentrets översiktsrapport.
Alla nordiska hälsomyndigheter rekommenderar screening av blivande mödrars alkoholbruk. Men även om alkoholens risker är välkända är det inte alltid enkelt att identifiera de mammor som skulle behöva stöd.
– Det finns många orsaker till det här. Alla mammor är inte bekväma med att berätta om sin situation av rädsla för att bli stämplade medan andra kanske blivit gravida utan att veta om det och då råkat skada fostret av misstag. Rådgivningen bör kunna ta upp frågan till diskussion på ett bekvämt, naturligt och icke-stigmatiserande sätt så att rådgivningen inte orsakar onödig stress för mamman.
FASD-problematiken är väldigt mångsidig. Den kliniska aspekten med screening, diagnostisering och vård är endast en del av pusslet. Även samhällets attityder, stigmat som alkoholbruk för med sig och moderns livssituation måste beaktas.
– Det är lätt att tänka att det här gäller bara kvinnor eller missbrukare, men det gäller oss alla. Vi behöver mer forskning och en bättre lägesbild för att kunna utveckla effektiva och tillgängliga tjänster för mamman och barnet, avslutar Nissinen.
Du kan läsa hela rapporten här: https://nordicwelfare.org/publikationer/fasd/
Simon Granroth, Vetenskapskommunikatör
