Diabetesforskning, med alla kryddor tack! - Folkhälsan

15 november 2021

Diabetesforskning, med alla kryddor tack!

Marika Erikssons doktorsavhandling kommer att bidra med en omfattande bild av hur blodtryck, diabetesretinopati och haptoglobin genotyp hänger ihop med cerebral småkärlssjukdom hos personer med typ 1-diabetes. Syftet med doktorsavhandlingen är att bidra till information som ökar vår förståelse för hur skada på hjärnans kärl uppkommer vid typ 1-diabetes och framför allt hur vi förebygger detta.

Personer med typ 1-diabetes löper en förhöjd risk att insjukna i hjärncirkulationsstörningar så som stroke. Andelen hjärncirkulationsstörningar som har sitt ursprung i småkärlssjukdom är flerfaldigt större hos personer med typ 1-diabetes jämfört med resten av befolkningen. Cerebral småkärlssjukdom är ett tillstånd som drabbar hjärnans minsta kärl. Sjukdomen har förknippats med minnessjukdom, men förekommer också helt symptomfri. Den är även en riskfaktor för stroke.

Syftet med doktorsavhandlingen är att bidra till information som ökar vår förståelse för hur skada på hjärnans kärl uppkommer vid typ 1-diabetes och framför allt hur vi förebygger detta.

Cerebral småkärlssjukdom kan undersökas med magnetisk resonanstomografi (MRI). En utmaning vid undersökning av sjukdomen är att konventionella avbildningsmetoder endast åskådliggör markörer av sjukdomen, inte de drabbade kärlen i sig. Till dessa markörer hör mikroblödningar i hjärnan, vitsubstansförändringar och så kallade lakunära infarkter. Undersökning via de här markörerna innebär att sjukdomen kan konstateras först då vävnadsskada redan uppkommit.

Omfattande studier om diabeteskomplikationer

År 2010 initierades ett forskningssamarbete mellan forskningsgruppen FinnDiane och Helsingfors universitetssjukhus. Sammarbets syfte är att genomföra en uppföljningsstudie som noggrant kartlägger symptomfri cerebral småkärlssjukdom med hjälp av hjärn-MRI. MRI-studien, som inkluderar 191 personer med typ 1-diabetes och 30 friska personer i kontrollgruppen, har visat att cerebral småkärlssjukdom förekommer oftare hos personer med typ 1-diabetes än hos friska personer.

Personer med småkärlssjukdom hade också oftare högt blodtryck på natten och maskerad hypertoni – normalt blodtryck då det mäts på läkarmottagning men högt blodtryck annars.

Marika Eriksson, medicinare och doktorand vid FinnDiane på Folkhälsans forskningscentrum, har varit en del av projektet länge.

– Jag inledde mitt forskningsarbete med FinnDiane som medicinekandidat 2017. Då med Lena Thorn som handledare. Senare handleddes jag även av Per-Henrik Groop och Juha Martola. Målet med mitt arbete var då att, som en del av MRI-studien, noggrannare undersöka blodtryckets roll i cerebral småkärlssjukdom vid typ 1-diabetes, berättar Eriksson.


I studien analyserade Eriksson utslag från blodtrycksuppföljningen i relation till fynd i hjärn-MRI undersökningar. Det visade sig att personer med cerebral småkärlssjukdom hade högre systoliskt och diastoliskt blodtryck nattetid jämfört med personer utan småkärlssjukdom. Personer med småkärlssjukdom hade också oftare högt blodtryck på natten och maskerad hypertoni – normalt blodtryck då det mäts på läkarmottagning men högt blodtryck annars.

– Det här gav oss anledning att misstänka att blodtrycksmätningar utförda i en mottagningssituation inte i tillräcklig mån utesluter högt blodtryck hos de här personerna, säger Eriksson.

I och med arbetet med studien om blodtryck och cerebral småkärlssjukdom blev Eriksson intresserad av att fortsätta forska kring hjärncirkulationsstörningar vid typ 1-diaebtes. Efter sin examen vid medicinska fakulteten under våren 2019 blev Eriksson antagen som doktorand vid Helsingfors Universitets forskarskola för klinisk forskning. Målet är en doktorsavhandling i vilken studien om blodtryckets roll vid cerebral småkärlssjukdom utgör det första delarbetet.

Ögonen är hjärnans spegel

Tills vidare har endast ett fåtal studier undersökt cerebral småkärlssjukdom vid typ 1-diabetes. Tidigare studier har indikerat att förändringarna i hjärnans kärl representerar ett generaliserat tillstånd av blodkärlssjukdom, som involverar flera av kroppens vävnader.

– Den här hypotesen bottnar i att man tidigare sett ett samband mellan svår diabetesretinopati, en diabeteskomplikation som drabbar näthinnans blodkärl och skadar synsinnet, och mikroblödningar i hjärnan, säger Eriksson.


Det har ofta föreslagits att näthinnans blodkärl möjligtvis återspeglar hjärnans små blodkärl, men sambandet är än så länge förhållandevis outforskat inom typ 1-diabetes. Till skillnad från hjärnans små blodkärl, är näthinnans små kärl direkt synliga. Detta möjliggör fotografering av kärlen (ögonbottenfotografering) och utvärdering av deras tillstånd utan invasiva ingrepp eller användning av kontrastmedel. Eftersom diabetesretinopati är den vanligaste komplikationen vid diabetes, görs ögonbottenfotografering rutinmässigt för personer med diabetes.

– Tillgängligheten av ögonbottenbilder och synligheten av näthinnans blodkärl gör näthinnan till ett intressant undersökningsobjekt i strävan att öka kunskapen om hjärncirkulationsstörningar vid typ 1-diabetes. Eftersom cerebral småkärlssjukdom tidigare förknippats med svår diabetesretinopati, var vi inom FinnDiane intresserade av att vidare undersöka sambandet. Inom ramen för mina doktorsstudier har vi studerat sambandet i ett andra delarbete, med målsättningen att utreda hur svårighetsgraden av diabetesretinopati relaterar till cerebral småkärlssjukdom, berättar Eriksson.

Förklaringen är multifaktoriell

För Erikssons andra delarbete inkluderades alla MRI-studiens deltagare, för vilka det fanns tillgängliga ögonbottenfotografier. Totalt 189 med diabetes och 29 i kontrollgruppen. Vid utvärdering av bilderna tillämpades Early Treatment Diabetic Retinopathy Study (ETDRS) graderingsskalan, där ökade poäng innebär svårare ögonsjukdom. Deltagarnas ETDRS poäng analyserades sedan i relation till MRI-fynden.

Förutom att cerebral småkärlssjukdom har associerats med övriga diabeteskomplikationer, som retinopati, har det också föreslagits att sjukdomen skulle ha ett samband med genetiska faktorer, arvsanlag.

Fastän Eriksson i sin forskning påvisat att svårighetsgraden av retinopati har ett samband med cerebral småkärlssjukdom, är betydelsen av detta samband, t.ex. hur det relaterar till stroke, tillsvidare okänt.

– Inom ramen för min doktorsavhandling kommer jag att vidare utreda det här genom att undersöka samband mellan svårighetsgraden av diabetesretinopati enligt ETDRS och förekomsten av stroke i de omfattande uppföljningsdata som finns inom FinnDiane, berättar Eriksson.

Förutom att cerebral småkärlssjukdom har associerats med övriga diabeteskomplikationer, som retinopati, har det också föreslagits att sjukdomen skulle ha ett samband med genetiska faktorer, arvsanlag. En genetisk faktor som associerats med cerebral småkärlssjukdom vid typ 1-diaebtes är variation i den gen som kodar för haptoglobin.

– Haptoglobin är ett protein som binder till fritt hemoglobin i blodet och bland annat förhindrar oxidativ aktivitet. Man känner till att proteinets struktur och antioxidativa egenskaper varierar beroende på vilken genotyp en person har. Tills vidare finns endast begränsade mängder data på hur detta relaterar till förekomsten av småkärlssjukdom. Därför har vi i även undersökt detta samband inom ramen för min doktorsavhandling. Våra preliminära, opublicerade, resultat tyder hur som helst inte på något samband, säger Eriksson.

Forska, förstå, förebygg

Marika Erikssons doktorsavhandling kommer att bidra med en omfattande bild av hur blodtryck, diabetesretinopati och haptoglobin genotyp hänger ihop med cerebral småkärlssjukdom hos personer med typ 1-diabetes. Syftet med doktorsavhandlingen är att bidra till information som ökar vår förståelse för hur skada på hjärnans kärl uppkommer vid typ 1-diabetes och framför allt hur vi förebygger detta.

Simon Granroth, Vetenskapskommunikatör